Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manaar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något arkitektoniskt värde. Den protestantiska
katedralen (Old church) i stadens äldsta del
härstammar från 15:de årh. och restaurerades på
1860-talet. Vackrast bland de katolska kyrkorna äro
katedralen S:t John i Salford och jesuit-kyrkan
the Holy name i M. Af M:s offentliga byggnader
må framhållas det 1876 fullbordade stadshuset,
det största kanske någon europeisk stad eger
(det betäcker en yta af 6,700 qvkm.), med ett 79
m. högt klocktorn, börsen, hvars sal är en af de
största i England, assisdomstolens hus, den 1856
i lombardisk-veneziansk stil uppförda Free trade
hall, som begagnas vid offentliga möten och rymmer
5,000 pers., samt det stora sjukhuset. Förnämsta
bildningsanstalten är Owens’ college, som grundades
1846 af köpmannen John Owens (hvilken för ändamålet
skänkte omkr. 100,000 pd), öppnades 1851 och 1880
uppgick uti det då upprättade Victoria university, med
hvilket äfven äro förenade Royal school of medicine,
grundad 1824 och ansedd som en af de förnämsta
medicinska läroanstalterna i England, samt ett
stort naturalhistoriskt museum. Andra mera vigtiga
bildningsanstalter äro en Grammar school (från 1519),
Lancashire independent college, Methodist college,
Baptist institute, S:t Bedes college (katolskt), ett
college för qvinnor och ett för män ur arbetsklassen,
konstskola, Athenseum, grundadt af R. Cobden m. fl.,
med ett bibliotek på 18,000 bd och läsrum, Mechanics’
institution, med stort bibliotek, aftonskola och
tekniska undervisningskurser, Portico, med bibliotek
och läsrum, samt Cheetham hospital, ett 1662 af
Sir Humphrey Cheetham grundadt barnhem för 100
gossar, med ett bibliotek, som anses vara det äldsta
offentliga bibliotek i Europa. M. var den första stad,
som begagnade sig af Free libraries’ act af 1850
(hvilken medgifver en uttaxering på allmänheten
för anläggning af parker, museer och bibliotek)
och har nu ett referensbibliotek med omkr. 70,000
bd samt. såsom filialer till detta, 6 lånbibliotek,
hvart och ett med 12–18 tusen bd, hvarjämte stora
boksamlingar äro förenade med ofvannämnda och andra
läroanstalter. Salford har sedan 1850 i Peel park
ett stort museum, tafvelgalleri och bibliotek
med 3 filialer. Bland föreningar för odlande af
vetenskap och literatur må nämnas Library and
philosophical society (stiftadt 1781), M. literary
club (1862), Statistical society jämte åtskilliga
naturvetenskapliga föreningar. M. har 5 teatrar
och flere konsertsalar. I musikaliskt hänseende
står det främst bland alla engelska provinsstäder,
hufvudsakligen en följd af det talrika tyska elementet
i befolkningen. Berömda äro i synnerhet de sedan 1749
bestående »gentlemen’s concerts». – Stadens sanitära
förhållanden hafva visserligen betydligt förbättrats
(dödsprocenten har på de sista 40 åren nedgått från
34,3 till 24,7), men den med stenkolsrök fyllda luften
samt de oerhördt smutsiga floderna äro allt utom
gynsamma för den allmänna sundheten. Emedan stadens
vattenverk vid Woodhead, 36 km. ö. om M., visade sig
otillräckligt, inköptes för vattenledningens skull
för några år sedan Thirlmeresjön i Cumberland
(130 km. i rät linie från M.). Bridgewater-kanalen
till Liverpool öppnades 1761, M.–Liverpool-jernvägen
1830, och nu förena kanaler och jernvägar staden med
alla delar af England. Liverpool är M:s hufvudhamn,
men i mer än 60 år har en direkt förbindelse med
hafvet medelst en för oceanångare tillgänglig kanal
varit ifrågasatt. En af Hamilton Fulton utarbetad plan
till en sådan har nu i några år lifligt diskuterats
och torde snart börja förverkligas. Stadsstyrelsen
består af 16 »aldermen» och 48 »councillors» (rådmän)
jämte en »mayor» som ordförande. Salford har likaledes
16 »aldermen» och 48 »councillors». – M. har länge
varit hufvudorten för den engelska bomullsindustrien
på grund af traktens rika koltillgång, men
sjelfva M. börjar nu blifva handelsstad. Det inre
af staden består hufvudsakligen af magasin och
försäljningslokaler, hvaremot fabrikerna förlagts till
utkanterna och omgifningarna. Af största betydenhet
jämte bomullsindustrien är fabrikationen af alla slags
maskiner (hufvudsakligen för bomullsindustriens behof)
samt s. k. korta varor. Men derjämte äro flere andra
industrigrenar företrädda i en omfattning, som skulle
anses jättelik i ett annat samhälle, såsom ylle-
och sidenfabrikationen samt tillverkningen af glas
och kemikalier. M: s hela handelsomsättning beräknades
1872 till 207 och 1881 till 318 mill. pd st. – Rörande
M:s äldsta och äldre historia är föga bekant. Romarna
hade en station der, af hvilken en mur ännu finnes
qvar, och en mängd romerska mynt m. m. har tid
efter annan anträffats. Redan i 13:de årh. omtalas
valkqvarnar och yllemanufakturer i trakten, och
industrien utvecklades ytterligare genom invandrade
nederländare, men den började blifva storartad först
i senare hälften af 18:de årh. genom den större
användningen af bomull. Först 1838 »inkorporerades»
M. som stad, blef 1847 biskopssäte och 1853
»city». Utom under Cromwells tid hade M. ingen
representant i parlamentet före reformbillens
antagande (1832). Enligt nu gällande vallag har M. 6
och Salford 3 representanter i underhuset.
Manchester [mä’ntjästör]. 1. Fabriksstad
i nordamerikanska staten New Hampshire, vid
Merrimac och flere jernvägslinier. 32,630
innev. (1880). Stora ylle- och bomullsfabriker,
lokomotiv- och maskinverkstäder, sågar m. m. –
2. Stad i nord-amerikanska staten Connecticut, 13
km. ö. om Hartford. 6,462 innev. (1880). Tillverkning
af bomullstyg, strumpor och papper. Vid South M.,
4 km. från M., ligger en stor sidenfabrik, som
sysselsätter omkr. 1,000 pers.
Manchester [mä’ntjästör], earler och hertigar af. De
härstamma från normanden Drogo de Montacuto, hvilken
med Vilhelm Eröfraren 1066 kom till England. En hans
ättling, Henry Montagu (f. 1563, d. 1642), en trogen
vapendragare åt stuartska husets politik, blef 1620
baron Montagu of Kimbolton och viscount Mandeville
samt 1626 earl of M. Dennes äldste son, Edward Montagu
(f. 1602, d. 1671), som 1642 ärfde earls-värdigheten, tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
