- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
999-1000

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marstrand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färgskiss utan all form icke blott återgaf för
honom sjelf den tanke, som han med det flyktiga
utkastet ville fasthålla, utan hade oftast ett
sjelfständigt värde såsom konstverk. Vid sidan
af vissa egendomligheter både i form och färg,
de något för breda gestalterna, de mörka skuggorna
o. s. v., måste man beundra den lätthet, hvarmed
han fäste en komposition på duken, den säkerhet,
hvarmed han grep den färgton han önskade. Var han
än icke kolorist i ordets djupaste betydelse, så
glömde han icke häller uttryck och form för färgens
förtrollande makt, under det att å andra sidan
alla hans större arbeten utmärka sig genom kraft,
uppfattning och harmoni i färgtonen. Det är en rik
skatt af manligt allvarliga och ungdomligt glädtiga
tankar, som M. nedlagt i sin konstnärsverksamhet, så
mycket rikare som den, äfven der ämnet är främmande,
alltid bär prägeln af danskhet i uppfattningen.
Ph. W.

Marsupialia. Se Pungdjuren.

Marsupproren (marsrevolutionen, marsdagarna) kallas
de folkrörelser, som i många tyska stater utbröto i
Mars månad 1848, i Berlin och Wien framkallade blodiga
strider med militären samt hade till följd märkliga
ändringar i bestående lag och statsförfattningar.

Marsvin, Ellen, af gammal dansk adlig ätt, född
d. 1 Febr. 1572, var först (1589–1602) gift med Ludvig
Munk och blef moder till Kirsten Munk, Kristian IV:s
gemål, samt derefter (1607–11) med Knud Rud. Död
d. 11 Nov. 1649. Hon blef efter hand egarinna till
stora gods rundt omkring i landet (Vallö på Själland,
Ellensborg, nu Holckenhavn, på Fyen, Boller och
Rosenvold i Jylland samt öarna Tåsinge och Thurö).
E. Ebg.

Marsvinen, Cavini (Caviidae), bilda den ena
underfamiljen inom piggsvinsdjurens familj
(Hystricidae), gnagarnas ordning och däggdjurens
klass. De skiljas från den andra underfamiljen, de
egentliga piggsvinen, derigenom att tårbenens öfre
del är stor och bredare än okbensutskottets öfre gren
samt att kroppen är hår- eller borstbetäckt. Kroppen
är mer eller mindre långsträckt, benen vanligen höga,
fotsulorna mer eller mindre nakna, framtårna fyra,
baktårna tre till fem. Svansen är kort, eller ock
saknas han. Dithörande arter äro hemma i södra
och mellersta Amerika såväl på slätterna som i
skogarna, på torra och sänka ställen, bland klippor
och i vattnet. Nästan alla lefva i sällskap och
äro i rörelse mera om natten än om dagen. Deras
föda utgöres af allahanda växtämnen, som de,
sittande upprätt på bakdelen, föra till munnen
med framfötterna. De äro snabba och viga (men gå
dock vanligen långsamt), skygga och fridsamma. Med
lätthet låta de tämja sig. De föröka sig starkt,
ty de yngla flere gånger årligen och få ofta flere
ungar i hvarje kull. Det allmännast bekanta af de
hithörande slägtena, hvilka finnas uppräknade under
Hystricidae, är marsvinslägtet, Cavia, som saknar
svans, har kindtänderna divergerande bakåt, ungefär
lika stora och försedda med två, genom ett djupt
emaljveck åtskilda flikar, hvilkas främre kant är
konvex och bakre konkav eller jämn.
Framfötterna hafva 4 och bakfötterna 3 tår: klorna
äro böjda och hoptryckta. Öronen äro små och rundade,
hela fotsulorna nakna, öfverläppen icke klufven och
framtänderna utan fåra. Hit hör vanliga marsvinet,
C. cobaya, som är brokigt af svart, rödgult och hvitt
samt har gulgrå framtänder. Dess vilda stamform
är icke känd. Det öfverfördes till Europa straxt
efter Amerikas upptäckande och torde härstamma
från Brasilien. Marsvinet är mycket omtyckt för
sin förnöjsamhet och godmodighet. Det trifves utan
svårighet, blott det får en luftig och torr bostad,
äter alla slags växtämnen, förökar sig synnerligen
starkt, men bör aktas för fuktig och kall väderlek.
Aperean, C. aperea, är allmän i Syd-Amerika och
vistas på fuktiga ställen vid skogsbrynen. Hon för
ett nattligt lefnadssätt, är föga skygg och så dum,
att rofdjuren med lätthet bemäktiga sig henne,
samt gör skada i trädgårdar. Köttet ätes gerna af
indianerna. Färgen är svartbrun, med inblandadt
gult, undertill gulgrå. Framtänderna äro brungula
och kroppslängden 27 cm. Man har, som det synes utan
tillräckliga skäl, ansett aperean vara marsvinets
stamform. – Ordet »marsvin» brukas äfven som namn på
»tumlaren» (Phocaena communis) och har i den äldre
heraldiken alltid denna betydelse.
C. R. S.

Marsvinsholm, gods i Balkåkra socken, Malmöhus län,
med hufvudgården M. belägen nära M. station vid
Malmö–Ystads jernväg, 12 km. från Ystad. Godset består
af säterierna M. och Hunnestad jämte underlydande
i Balkåkra, Skårby och Snårestads socknar,
tillsammans omkr. 26 mtl, taxerade till nära 1,4
mill. kr. Hufvedbyggnaden uppfördes 1644–48 på pålar
i en liten insjö och bildar en fyrkant af 4 våningars
höjd, försedd i nordvestra och sydöstra hörnen med
torn af 5 våningars höjd. 1780 undergingo slottet och
omgifningen en dyrbar, ehuru smaklös modernisering,
men 1856–57 lät baron J. Stjernblad underkasta det
en grundlig förbättring och försköning. M. omtalas
under namnen Bosöe, Borsöe och Borsyö redan i
början af 1300-talet. 1629 öfvergick det genom
köp eller lösen till den rike Otto Marsvin, som
uppförde det nuv. slottet och kallade det M. Genom
försäljningar och arf gick godset efter hvartannat
till slägterna Tott, v. Königsmark, Sjöblad,
Ruuth, Piper, Tornérhielm och Wachtmeister. Grefve
K. Wachtmeister sålde 1854 M., sedan stora delar af
godset förut afyttrats, till baron Jules Stjernblad,
hvars dotter, baronessan Ida Stjernblad, gift
med löjtnant Ad. Bennet, nu (1886) eger det. –
1773 erhöll riksrådinnan Ebba Ruuth, f. Sjöblad,
patronatsrätt till Balkåkra och Snårestad, och 1787
erhöll excell. E. Ruuth samma rätt till Skårby, då
på samma gång bestämdes, att Skårby, Balkåkra och
Snårestad skulle förenas till ett pastorat, med rätt
för patronus att vid M. bygga en för alla 3 socknarna
gemensam kyrka i st. f. de redan då förfallna
sockenkyrkorna. Den nya kyrkan invigdes 1867.

Marsyas (Lat. Marsyas), Grek. mytol., synes
ursprungligen hafva uppfattats såsom en flodgud,
en personifikation af den liknämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free