Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masaua, stad i egyptiska Sudan - Masaya, stad i central-amerikanska republiken Nicaragua - Masbate, en bland Filippinerna, vid Luzons södra ände, 3,3136 qvkm - Mascarenhas, Mascarenerna, en uti Indiska ocieanen ö. om Madagaskar belägen ögrupp - Mascaret. Se Bore, fys. - Mascarille, en i den molièreska komedien förekommande betjent-typ - Maschmann, Hans Henrik - Mascov, Johann Jakob - Masculinum, gramm., mankön, ord af manligt kön. Se Genus - Masdeu, Juan Francisco - Masenderan (Masanderan), provins i norra Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vestra kust, under 15° 30’ n. br., intager vestra
hälften af en omkr. 800 m. lång och 400 m. bred, genom
en bank med fastlandet förenad korallö, hvars östra
hälft upptages af en muhammedansk begrafningsplats,
några gamla cisterner och ett litet fort. Moskén,
den romersk-katolska kyrkan, guvernörens bostad,
tullhuset och de förnämste köpmännens bostäder
äro af sten, de flesta öfriga boningshus endast
halmhyddor. Dricksvattnet var förr knappt och måste
till största delen hemtas från fastlandet, men numera
förser en 1870–72 reparerad gammal vattenledning från
Mkullu staden med vatten. Befolkningen, omkr. 5–6
tusen pers., är nästan uteslutande muhammedansk,
bestående dels af infödingar, som tala en med
arabiska blandad tigré-dialekt, kallad tigrinja,
dels af araber, galla och somali samt hinduer
från Surat. M. är handelsporten för nästan hela
Abessinien och af största politiska vigt genom
sitt läge midt emot sistnämnda rike samt genom sin
hamn, den bästa vid Röda hafvet. Exporten utgöres
af hudar och skinn, kaffe, honing och vax samt
strutsfjädrar, importen af europeiska och indiska
bomulls- och sidentyg jämte vapen. Sedan Febr. 1885
är staden besatt af italienarna. – Alltsedan
Evangeliska fosterlandsstiftelsen 1865 började
sin missionsverksamhet i Öst-Afrika, har M. varit
utgångspunkten för missionärernas färder inåt landet,
såväl till Kunamalandet som till Abessinien och
gallalanden. En missionsskola upprättades der 1870
af missionären B. P. Lundahl (d. 1885); 1876 och
följande år funnos der såväl goss- som flick- och
handtverksskolor, men 1879 flyttade hela missionen
af sanitära skäl längre in i landet, till Geleb i
Mensalandet, men fördrefs dock redan s. å. derifrån
och måste återvända till granskapet af M., till Mkullu
(se d. o.), der den ännu (1886) är stationerad.
Masaya [-sa’ja], stad i central-amerikanska republiken
Nicaragua, på östra sidan af den lilla Masaya-sjön,
mellan Managua- och Nicaragua-sjöarna. Omkr. 15,000
innev., mest indianer. På motsatta sidan af sjön
ligger vulkanen Masaya, 890 m.
Masbate, en bland Filippinerna, vid Luzons södra ände,
3,136 qvkm.
Mascarenhas [-re’njas], Mascarenerna, en uti Indiska
oceanen ö. om Madagaskar belägen ögrupp, som består
af öarna Mauritius (Ile de France) och Rodriguez,
hvilka tillhöra engelsmännen, samt den franska ön
Réunion (Bourbon). Gruppen har sitt namn efter en
portugisisk sjöfarande Garcia Mascarenhas, som 1505
upptäckte ön Bourbon.
Mascaret [-re]. Se Bore, fys.
Mascarille [-ri’j], en i den moliéreska komedien
förekommande betjent-typ, som i likhet med Crispin och
Scapin härstammar från italienska lustspelet. M. är
väl hemmastadd i alla slags intriger och skälmstycken
samt vet att tillgodose sin egen fördel på samma gång
som sin husbondes.
Maschmann, Hans Henrik, norsk ekonomisk författare,
född i Kristiania d. 6 Maj 1775, öfvertog 1796 ett
apotek i sin födelsestad och
fick 1808 professors titel. Död d. 19 Nov. 1860. Såsom
ledamot af åtskilliga kungliga komitéer för
behandlande af frågor rörande medicinal- och
apoteksväsendet, såsom medlem af direktionen för
Selskabet for Norges vel samt såsom författare af
åtskilliga kemiska och ekonomiska folkskrifter inlade
M. stora förtjenster. O. A. Ö.
Mascov, Johann Jakob, tysk statsrättslärare
och historieskrifvare, f. 1689, d. 1761, blef
1719 professor i juridik i Leipzig samt beklädde
derstädes flere förtroendeposter af juridisk
och politisk natur. Hans statsrättsliga arbete
Principia juris publici romano-germanici (1729) låg
länge till grund för föreläsningarna vid de tyska
universiteten. Ännu märkligare är M. såsom den förste
tyske historieskrifvare, hvilken vid framställningen
af sitt fäderneslands öden – i Geschichte der
teutschen bis zu anfang der fränkischen monarchie
(1726), Geschichte der teutschen bis auf den abgang
der merovingischen könige (1737) samt Commentarii
de rebus imperii romano-germanici (1741–53) –
lemnat en folkets och icke blott en regenternas och
riksförfattningens historia.
Masculinum (Lat., af mas, man), gramm., mankön, ord
af manligt kön. Se Genus.
Masdeu, Juan Francisco, spansk jesuit,
historieskrifvare, f. 1740, d. 1817, bodde uti Italien
under den tid jesuit-orden var undertryckt. Han
utgaf der Storia critica di Spagna (2 bd, 1782–87),
ett arbete, som i betydligt utvidgad form äfven
utkom på spanska (Historia critica de España, 20 bd,
1783–1805).
Masenderan (Masanderan), provins i norra Persien,
mellan Kaspiska hafvet och Elburs-kedjan samt
prov. Astrabad i ö. och Gilan i v. Arealen beräknas
till omkr. 27,000 qvkm. Provinsen omfattar tvänne i
naturligt hänseende skilda områden: i n. ett sumpigt
lågland, vexlande mellan 16 och 50 km. bredd, dels
bevuxet med ogenomtränglig småskog, dels odlad
mark, i s. ett i terrasser uppstigande högland
på norra sluttningen af Elburs, nästan öfverallt
bevuxet med tät skog. Låglandet, som höjer sig blott
några fot öfver Kaspiska hafvet och ofta är utsatt
för öfversvämningar af de många korta floderna,
är ytterst osundt, hvaremot höglandet, som når sin
högsta stigning i det snöbetäckta Demavend, åtnjuter
ett tämligen sundt klimat. Snö faller ymnigt i bergen
och qvarligger ofta flere veckor. Provinsen har stor
rikedom på jern samt nafta och petroleum. De förnämsta
odlade växterna äro ris, bomull, sockerrör samt en
mångfald fruktsorter. Innevånarna, 150–200 tusen,
skildras som högst okunniga och bigotta, ohöfliga, ja
nästan oförskämda mot främlingar. Landtbefolkningen
talar en något rå persisk dialekt, men en turkisk
munart är gängse bland de främmande stammar
(kurder samt grenar af de kungliga Afsjar-
och Kadjar-stammarna af turkisk härkomst), som
inflyttat i M. De flesta af dem hafva öfvergått från
nomadiskt till bofast lefnadssätt. Hufvudstad är
Sari; andra vigtiga städer äro Balfrosch, Asjraf och
Farahabad. M., en del af det gamla persiska landskapet
Hyrkanien, af Ferdusi prisadt som de tappre krigarnas
hem, men äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
