Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medborgerliga rättigheter kallas äfven frihetsrättigheter - Medborgerlig frihet. Se föreg. art. - Medborgerligt förtroende, jur., betecknar sammanfattningen af de medborgerliga rättigheter och förmåner, hvilka förverkas genom sådana brott, som lagstiftaren ansett vara af neslig beskaffenhet - Meddomsmän, jur., de folkvalde bisittare i domstol, hvilka icke behöfva ega juridisk bildning - Meddomsmänd, N. Se föreg. art. - Médéa, stad i Algeriet, prov. Alger - Medea, Grek. hjeltes., den kolchiske konungen Æetes' trollkunniga dotter - Medelafstånd, astron., medelstorleken af alla de i banrörelse förekommande afstånden mellan centralkroppen och den omkring honom i rörelse stadda kroppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvartill lades samvetsfrihet. I R. F. §
86 gafs särskild garanti åt tryckfriheten,
hvarjämte genom bestämmelsen i R. F. § 28
angående befordringsgrunderna principen om
rättsjämlikheten fick sitt uttryck för att efter
hand genomtränga statsrätten i dess helhet. De
öfriga rättigheterna hafva antingen, såsom t.
ex. näringsfriheten, gjorts till särskildt föremål för
lagstiftningen eller ock der förutsatts såsom gifna.
H. L. R.
Medborgerlig frihet. Se föregående art.
Medborgerligt förtroende, jur., betecknar
sammanfattningen af de medborgerliga rättigheter och
förmåner, hvilka förverkas genom sådana brott, som
lagstiftaren ansett vara af neslig beskaffenhet. Vissa
förbrytelser medföra nämligen enligt strafflagen
utöfver det egentliga straffet en påföljd, som lagen
benämner »förlust af medborgerligt förtroende». Enligt
regeln förenas denna påföljd ej med ringare straff
än straffarbete (lagen känner endast ett undantag
härifrån, hvilket antagligen tillkommit genom
ett förbiseende). Den ådömes antingen för alltid
eller för viss tid, som ej får sättas kortare
än ett eller längre än tio år utöfver den ådömda
strafftiden. Förlust af medborgerligt förtroende
medför den verkan, att den dömde mister ämbete,
tjenst eller annan allmän befattning, som han kan
innehafva, samt att han under den tid, som påföljden
varar, anses såsom »vanfrejdad» (se Vanfrejd) och
följaktligen ej kan erhålla någon allmän befattning,
icke uppträda såsom rättegångsombud, icke vittna
eller gå ed i egen sak, icke idka handelsrörelse
eller annat näringsyrke i visst, större omfång.
Den svenska lagens bestämmelser i detta ämne
hafva ofta varit föremål för häftiga angrepp. Den
vigtigaste af de anmärkningar, som riktats emot
desamma, är den att ifrågavarande påföljd för den
frigifne brottslingen försvårar återgången till
en loflig och nyttig verksamhet. Öfverallt vägras
honom nämligen anställning i arbete på grund af den
vanfrejdsstämpel, som domen påtryckt honom. Denna
anmärkning träffar emellertid i sjelfva verket ej
denna straffart såsom sådan, utan den bestämmelsen,
att i den frigifnes prestbetyg skall inflyta uppgift
derom att han är förlustig medborgerligt förtroende
(se Frejdebetyg). Svårligen kan en
lagstiftare helt och hållet uppgifva den grundsatsen
att utesluta gröfre brottslingar från viss offentlig
verksamhet äfven utöfver den tid, som frihetsstraffet
omfattar. Och det är otvifvelaktigt synnerligen
lämpligt, att strafflagen bestämmer vid hvilka brott
denna påföljd skall inträda, liksom det afgjordt
är en fördel, att tidslängden för påföljdens
fortvaro får bestämmas af den domare, som dömer öfver
brottet, med hänsyn till de närmare omständigheterna
vid detsamma. Då emellertid syftet med denna straffart
endast och allenast är att utesluta brottslingen från
viss offentlig verksamhet, som ej lämpligen kan betros
honom, men ingalunda att varna allmänheten för att i
något afseende sätta tillit till honom, är stadgandet
om vanfrejdsstraftets anteckning i prestbetyget till
sin riktighet underkastadt mycket tvifvel. Detta
stadgande kan emellertid undergå ändring utan någon
rubbning i strafflagens föreskrifter om förlust af
medborgerligt förtroende. J. H-r.
Meddomsmän, jur., de folkvalde bisittare i domstol,
hvilka icke behöfva ega juridisk bildning,
men jämte de rättsbildade domarena döma, öfver
målen, utan att vara inskränkta till besvarande af
vissa frågor. De s. k. illiterate rådmännen i de
svenska rådstufvurätterna äro meddomsmän, likaså
nämndemännen, ehuru nämndens mening bestämmer domen,
endast när nämnden är enig (jfr Jury). – I Norge utses
meddomsmännen af fogden eller byfogden (domaren)
särskildt för hvarje mål ibland de s. k. lagrettesmänd
(se d. o.). De deltaga med domaren endast i
afdömandet af mål rörande jordbesittning (»odels-
og eiendomssager») och af sådana brottmål, der det
kan komma i fråga att tillämpa dödsstraffet.
Meddomsmänd [-mä’nn], N. So föreg. art.
Médéa, stad i Algeriet, prov. Alger, omkr. 4,000
innev., deraf 2,600 européer, fordom residens för
bejen af Tittery, måste eröfras tre gånger (1830,
1836 och 1840), innan det definitivt blef fransmännens
besittning. Vid staden finnas romerska ruiner. Orten
kallades af romarna Mediae l. Ad medias.
Medea (Grek. Medeia), Grek. hjeltes., den kolchiske
konungen AEetes’ trollkunniga dotter, med hvars
bistånd Iason eröfrade det gyllene skinnet (se
Argonavterna). Intagen af kärlek till Iason, följde
hon honom på hans flykt från Kolchis, dervid mördande
sin minderårige broder för att den förföljande
fadern skulle uppehållas genom åsynen af dennes
sönderstyckade och i hafvet kringspridda lemmar. Då
emellertid Iason efter åtskilliga års förlopp ville
förmäla sig med den korintiske konungen Kreons dotter,
Glauke (l. Kreusa), greps M. af rasande svartsjuka
och mördade såväl sin rival som sina egna barn
med Iason, hvarefter hon på en med vingade drakar
förspänd vagn flydde till Athen och der med konung
Aigevs blef moder till Medon. Fördrifven af Thesevs,
hvars lif hon försåtligen eftertraktat, återvände
hon slutligen till sitt fädernesland, Kolchis. En
yngre saga omtalar M. såsom efter döden i Elysion
förmäld med Achillevs. I Korint, hvilket hon sades en
gång hafva räddat från hungersnöd, hedrades hon såsom
stadens beskyddarinna. – M:s vilda kärlek och hat i
förening med det demoniska i hela hennes personlighet
gjorde henne till ett synnerligen tacksamt ämne
för den tragiska skaldekonsten. Ett af Euripides’
praktfullaste sorgspel bär titeln »Medeia», och af
samma stycke ega vi under Senecas namn en föga lyckad
latinsk efterbildning. Inom den nyare literaturen är
Medeasagan för scenen behandlad af P. Corneille,
E. Legouvé, Grillparzer, Lidner m. fl. Äfven
finnes en opera af Cherubini med titeln »Medea».
A. M. A.
Medelafstånd, astron., medelstorleken af alla
de i en banrörelse förekommande afstånden mellan
centralkroppen och den omkring honom i rörelse stadda
kroppen. Ett medelafstånd kan tydligen sättas i
fråga endast vid slutna, ej öppna (elliptiska, ej
paraboliska eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
