- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1199-1200

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelpad, landskap i Norrland - Medelpadius, Olaus Petri. Se Liturgiska striden, sp. 1495 - Medelpads kontrakt, af Hernösands stift - Medelpads vestra domsaga, i Vesternorrlands län - Medelpads östra domsaga, i Vesternorrlands län - Medelplan, skeppsb., det vertikala plan, som tänktes gående genom kölens och stäfvarnas medellinier samt i anseende till längd och höjd anses sträcka sig genom hela fartyget och dess rundhult - Medelplana, socken i Skaraborgs län, Kinne härad - Medelplanet. Se Medelsol - Medelproportional, matem. - Medelpunkt (geometriskt centrum) - Medelpunktseqvation, astron., skilnaden mellan den sanna anomalien och medelanomalien i en banrörelse - Medelrörelse, astron. - Medelsol, astron.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länsresidenset förlagdt till Sundsvall, den enda
staden i M. Landskapets vapen är: i blått fält tre
intill hvarandra stötande tvärgående strömmar (den
mellersta röd, de yttre silfver), med hertiglig
krona öfver.

Medelpads folkmål hör, som man af landskapets
läge kan vänta, till den nordskandinaviska (norska)
gruppen af folkmål, med förmjukning äfven inuti ord,
t. ex. foltje, folket, dränjen, drängen, byjje, bygga,
samt best. plur. mask. och fem. på -an (-en), derjämte
naturligtvis tungspets -r och tjockt l samt öfriga
af dem beroende tjocka ljud, förlust af slutande -n,
-t
och -d (natta, natten, bärja, bergen, mytje, mycket,
honne, hunnit, svära, svara, svarade, svarat, börje,
börja, började, börjat) o. s. v. Tvåstafviga ord med
ursprungligen kort rotstafvelse behålla ändelsens a,
t. ex. svära, svara, skada, dagar; andra försvaga
a till e, t. ex. tjöpe, köpa, jänte, flicka, byer,
byar. Diftonger saknas liksom i de angränsande
kustmålen (Ångermanland och Helsingland). I
jämförelse med dessa mål har medelpadskan, så vidt
man vet, följande mer eller mindre egendomliga
drag: rt ersattes af tjockt t, rn af tjockt n;
i öfrigt behålla r och l före tenues (k, p, t)
sin ton; slutande r qvarstår (t. ex. byer, täntjer,
talar
); börjande sl ersättes af sjl (t. ex. sjlut);
pres. ind. af starka verb utan ändelse (t. ex. flyg,
flyger, flyga, kom, kommer, komma). Vid attribut har
man dubbel artikel: en modig en kär, e rö a mösse,
e stort e bol.
Särskild form för dativ brukas blott
af äldre personer. I Selånger och angränsande
socknar äro i och y dentala (= Viby-i och -y);
i Attmar, Borgsjö, Torp och möjligen flerestädes
ersättas y och ö af resp. i, e (t. ex. bikser,
byxor). Närmare undersökt är medelpadskan ännu
ej. Literaturen om och på målet utgöres af början till
en ordbok af Augustin (i Östersunds läroverksprogram
1861), ett litet häfte språkprof: »Anteckningar
från Medelpad af –g» (Sundsvall 1876) samt ett
språkprof (i fonetisk skrift) i »Sv. landsm.» I. 11.
K. S.         Lll.

Medelpadius, Olaus Petri. Se Liturgiska striden,
sp. 1495.

Medelpads kontrakt, af Hernösands stift, omfattar de
12 pastoraten Ljustorp med Lagfors bruk och Hässjö
med Lögdö bruk samt Tynderö; Skön med Alnö och
Timrå; Selånger; Sättna; Sundsvalls stad; Indal med
Indals-Liden och Holm; Njurunda med Galtströms bruk
och Svartviks lastageplats; Tuna med Attmar; Stöde;
Torp; Borgsjö; Hafverö. Areal 735,291 har. 74,386
innev. (1885).

Medelpads vestra domsaga, i
Vesternorrlands län, omfattar 3 tingslag: Torps,
Tuna och Selångers. Areal 454,815 har. 27,923
innev. (1885). Domsagan sammanfaller med fögderiet
af samma namn.

Medelpads östra domsaga, i Vesternorrlands
län, omfattar 4 tingslag: Njurunda, Sköns,
Ljustorps och Indals. Areal 253,056 har. 35,784
innev. (1885). Domsagan sammanfaller med fögderiet
af samma namn.

Medelplan, skeppsb., det vertikala plan, som tänkes
gående genom kölens och stäfvarnas
medellinier samt i anseende till längd och höjd
anses sträcka sig genom hela fartyget och
dess rundhult. Medelplanet delar således hela fartyget
i två symmetriska hälfter. J. G. B.

Medelplana, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. Areal 2,285 har. 1,003 innev. (1885). M. bildar
med Vesterplana ett konsistodelt pastorat af 3:dje
klass, Skara stift, Kinna kontrakt.

Medelplanet. Se Medelsol.

Medelproportional, matem., till två storlieter a och
b kallas en sådan storhet x, att a : x = x : b. Ordet
medelproportional begagnas företrädesvis, då fråga
är om geometriska storheter (rumstorheter); med
afseende på tal begagnas i stället vanligen ordet
geometriskt medium (se d. o.). Om de gifna storheterna
äro linier, är qvadraten på medelproportionalen
lika med rektangeln af de gifna linierna. – Stundom
begagnar man ordet medelproportional i en något
vidsträcktare betydelse. Så kan man t. ex. säga, att
»deliska problemet» (se d. o.) består i att mellan två
gifna linier a och b inpassa, två medelproportionaler
x och y, och menar då, att dessa sistnämnda linier
böra vara så beskaffade, att a : x = x : y = y : b.
G. E.

Medelpunkt (geometriskt centrum) till en kroklinie
eller yta kallas en punkt, som halfverar alla genom
densamma dragna kordor. Ett flertal kroklinier
och ytor saknar medelpunkt. Bland kroklinier, som
hafva en sådan, må nämnas cirkeln, ellipsen och
hyperbeln, samt bland ytor sferen, ellipsoiden
och hyperboloiden. I cirkeln och sferen äro
alla genom medelpunkten gående kordor lika stora,
(diametrar). – Medelpunktsvinkel kallas stundom den
vinkel, som bildas af två radier i en cirkel. –
Om den s. k. optiska medelpunkten se d. o.
G. E.

Medelpunktseqvation, astron., skilnaden mellan den
sanna anomalien och medelanomalien i en banrörelse.

Medelrörelse, astron., medelstorleken under ett helt
omlopp af vinkelrörelsen på en tidsenhet (ett dygn)
i en banrörelse, således hela, periferien (360°),
dividerad med omloppstiden.

Medelsol, astron., en punkt, som, till förtydligande
af beskaffenheten hos solens skenbara årliga rörelse
kring jorden och för räkningarnas utförande,
tänkes röra sig omkring jorden med konstant
vinkelrörelse och samma medelhastighet som den
verkliga solens. Medelsolen eger betydelse för
tidsbestämmelser, ty solen sjelf rör sig olikformigt,
och olika lång tid förflyter vid olika tider på
året emellan två närmast på hvarandra följande
meridianpassager. Ett ur, som skulle följa solens
rörelse (d. v. s. angifva den sanna soltiden),
skulle derför hafva en olikformig gång. Solen är
således otjenlig för omedelbar tidsbestämning, och
man måste derför göra en fördelning af ojämnheterna
i rörelsen. Men dessa, eller rättare olikheten
i tidsintervallen emellan närmast på hvarandra
följande meridianpassager, bero af två orsaker: banans
elliptiska form och hennes lutning mot eqvatorn. För
den skull har man infört två medelsolar, den första
gående i ekliptikan med likformig hastighet och
passerande solbanans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free