- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
105-106

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mission (Lat. missio), sändning, beskickning; uppdrag; kall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

går i 2,500 ex. Missionens inkomster, deri inberäknad
en böndagskollekt, uppgingo 1885 till omkr. 45,000 kr.

Genom utbrytning från Evangeliska
fosterlandsstiftelsen bildades 1878 Svenska
missionsförbundet
. Dess af 7 medlemmar bestående
styrelse (»komité») väljes af årsmöteskonferensen,
bestående af deputerade från de föreningar,
som anslutit sig till förbundet, och hvilkas
antal f. n. är 283. Denna är den egentligen
beslutande myndigheten. Missionsföreståndare är
pastor E. J. Ekman. Svenska missionsförbundet har
2 missionsskolor, i Winslöf och Kristinehamn,
hvilkas uppgift förnämligast är att utbilda inre
missionärer. 1881 började förbundet i förening
med den af Grattan Guinnes från London
ledda baptistmissionen i nedre Kongodalen
en ren hednamission. Då det stora amerikanska
baptistsällskapet öfvertog arbetet, yppade sig
svårigheter för ett samarbete. Förbundet beslöt
derför 1886 upptaga en sjelfständig mission vid
Kongo och har dit utsändt 4 missionsarbetare. Förutom
resepredikanter bland lapparna hafva 2 missionärer
utsändts till närheten af Berings sund och norra
Ishafvet. Förbundets för hednamissionen afsedda
inkomster utgjorde 1885 omkr. 34,000 kr. Dess organ
är »Svenska missionsförbundet», som redigeras af
missionsföreståndaren och utgår i 9,000 ex. –
Ett sjelfständigt missionsarbete har äfven den
s. k. Östergötlands Ansgarieförening börjat, i det
den utsändt en missionär till Afrika (Vitu).

Bland de större understödsföreningar, som i Sverige
deltaga i hednamissionen, intages främsta platsen
af Jönköpings förening för inre och yttre mission,
som, stiftad 1853, ombildad 1861, med rikliga
gafvor understödt olika missionssällskap. –
Fruntimmersföreningen för Kina-missionen, bildad 1850,
underhåller, stödd af flere hjelpföreningar, 28 barn
i kinesiska missionsskolor. – I Göteborg, Upsala och
Stockholm hafva komitéer bildats för understöd till
den under dansken Börresens och norrmannen Skrefsruds
ledning stående missionen bland santalerna uti Indien
(1885 insamlades för denna i Sverige öfver 4,000
kr.). – Syriska barnhemmet i Jerusalem, der omkr. 120
barn af judiska, muhammedanska och hedniska föräldrar
uppfostras, har särskildt genom »Missionsblad från
Palestina», som redigerats af pastor Hagling
(d. 1885), förvärfvat sig många vänner. – Vid
de svenska högskolorna har ett varmt intresse för
hednamissionen vaknat. Studentmissionsföreningar hafva
bildats både i Upsala (med omkr. 100 medlemmar)
och i Lund (omkr. 50 medl.). Ur Upsalaföreningens
krets har redan en hednamissionär utgått, licentiat
Heuman, som 1886 inträdde i santalmissionens tjenst.
A. K-n.

Den inre missionen i Sverige, eller den af
frivilliga krafter utöfvade verksamheten för att
afhjelpa andlig – och sedermera äfven lekamlig –
nöd inom kyrkosamfundet, kan anses hafva tagit sin
begynnelse med de lifliga religiösa rörelser, som
förmärktes under de sista årtiondena af 1600-talet,
under 1700-talet samt, i större
omfång och egentligen, under 1800-talet. Det var en
lekmannaverksamhet, som utöfvades företrädesvis
på enskilda böne- och predikomöten, saknade fast
organisation och hämmades genom det 1726 utfärdade
s. k. konventikelplakatet (jfr Lekmannaverksamhet,
Konventikelplakat
och Läsare). Under inverkan af
den för saken nitiske K. O. Rosenius (d. 1868),
kraftigt biträdd af O. Ahnfelt (d. 1882),
antog lekmannaverksamheten en mer bestämd form
i s. k. traktatsällskap och missionsföreningar
(de äldsta i Gefle, 1849, Jönköping, 1853, och
Kristianstad, 1855), hvilka utsände »kolportörer»
först såsom skriftspridare, sedermera såsom
folkpredikanter. Föreningslänkar för en stor
del af de spridda krafterna blefvo den 1856
bildade Evangeliska fosterlandsstiftelsen (se
d. o.) och det ur denna 1878 utbrutna Svenska
missionsförbundet. Efter konventikelplakatets
upphäfvande (1858) tog den »inre missionen» en
högst betydande omfattning. Missionsföreningar
räknas f. n. till minst 1,000, hvaraf omkr. 400
äro förenade med Evang. fosterlandsstiftelsen och
Svenska missionsförbundet. Antalet af de af dessa
för ändamålet särskildt uppförda »missionshus»
(gudstjenstlokaler, der missionsvännerna samlas
till uppbyggelse) beräknades 1885 vara ej mindre än
953. Vid en fördelning efter länen visar det sig, att
rikast på missionshus voro Jönköpings (100), Örebro
(85), Vestmanlands (83), Värmlands (83), Kopparbergs
(76), Östergötlands (65), och fattigast Vesterbottens
(2), Norrbottens (3). Hallands (5), Blekinge (10),
Jämtlands (10), Gotlands (17). I medeltal funnos inom
hvarje län 39 missionshus; Stockholms stad räknade
18, utom 20 andra predikolokaler. Oafsedt en mängd
tillfälligtvis predikande lekmän, uppträda omkr. 500
af missionsföreningarna aflönade predikanter. – Den
inre missionen verkar icke endast genom predikande
och skriftspridning. Hon söker äfven rädda från fall
och ur fall samt har derför riktat sin uppmärksamhet
till värnlösa af alla slag. Så har hon sökt verka
för barnen genom söndagsskolor, barnhem, trasskolor
och barnkrubbor, för ungdomen genom bibelklasser,
ynglingaföreningar och sångföreningar; vidare har hon
upprättat magdalenahem, arbetshem, hem för elända,
fattigkassor, diakoniss-stiftelser, sjukhem o. s. v.

För bestridande af de med missionsverksamheten
(såväl den yttre som den inre) förenade kostnaderna
samlas medel på frivillighetens väg. Enligt från
vederbörliga håll meddelade uppgifter belöpte sig
de inkomna missionsmedlen 1884 till 1,100,000 kr.,
men torde utan öfverdrift i sjelfva verket kunna
anslås till minst 1 1/2 mill. För missionsintressets
upplifvande hållas årligen stora missionsmöten,
besökta af tusentals deltagare, och inom den
periodiska pressen verka flere organ (äldst är
den i Stockholm utg. »Missionstidning», sedan
1834) för samma sak. För den inre missionen utom
fäderneslandet arbeta, sedan 1869, sjömansprester
i verldens förnämsta hamnar, och, sedan 1873,
missionärer bland svenskarna på estniska öarna.
L-d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free