NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Elfte bandet
Militärkonventioner - Nådaval

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1887

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är elfte bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1887, sju år efter det att Nordenskiöld 1880 i triumf återvänt till Stockholm med Vega från Nordostpassagen, och nio år innan dynamitens uppfinnare Alfred Nobel dog 1896 och hans testamente blev känt. Sveriges union med Norge ingicks 1814, 73 år tidigare och skulle upplösas 18 år senare, 1905. Många svenskar utvandrade vid den här tiden till Nord-Amerikas Förenta stater och ankom till New York, varifrån en stor andel fortsatte till Minnesota och Minneapolis. Kanske fick de då för första gången se Negrer. Frågor som engagerade var Mission och Nykterhetsrörelsen.

Bandet är jämförelsevis fattigt på illustrationer, men artikeln om Månen har två som är gjorda efter fotografier.

Andra intressanta artiklar i detta band handlar om Montesquieu, Mozart, Muhammed, Musik, Mytologi, Målarekonsten, Napoleon, Nationalmuseum, Nederländerna, Newton, Nord-amerikanska literaturen, Nordens förhistoriska tid, Nordiska språk (skandinaviska språk), Nordisk rätt.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: Titelsida, Titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titelsida - Titelsida, Titelbladets baksida
Rättelser - iii
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - v, vi
Militärkonventioner kallas de fördrag, som de tyska staterna, med undantag af Bajern, afslutet med Preussen - 1-2
Militärliteraturföreningen kallas en 1870 bildad förening - 1-2
Militärläkarevetenskap - 1-2, 3-4
Militärläroverk, militärskola. Se Krigshögskola, Krigsskola - 3-4
Militärmusik. Se Krigsmusik - 3-4
Militär-oftalmi. Se Egyptisk ögoninflammation - 3-4
Militärsällskapet. Se Militärföreningar - 3-4
Militärväg, hufvudsakligen för underlättande af truppers snabba framsändande anlagd väg - 3-4
Milium L., bot., ett grässlägte - 3-4
Milium (Lat., hirs), med., en hvit, glänsande rund liten knöl i huden - 3-4
Miljutin. 1. Dimitrij Aleksejevitj - 3-4
Miljutin. 2. Nikolaj Aleksejevitj - 3-4
Milkontoret, ett under Styrelsen för statens jernvägstrafik lydande kontor - 3-4, 5-6
Milkowski, Sigismund - 5-6
Mill, amerikanskt räknemynt, tusendelen af en dollar - 5-6
Mill. 1. James - 5-6
Mill. 2. John Stuart - 5-6, 7-8, 9-10
Milla, spansk mil (se Mil) - 9-10
Millais, John Everett - 9-10, 11-12
Millau l. Milhau, stad i franska depart. Aveyron - 11-12
Millefiori, Fr. mille-fleurs, egentl. »tusen blommor» - 11-12
Mille-fleurs. Se föreg. art. - 11-12
Millefolium, bot., farmak., ett i det svenska talspråket ofta användt rent latinskt namn å den allmänna röllekan - 11-12
Millén, Johan Anton - 11-12
Millennium, det tusenåriga riket. Se Chiliasm - 11-12
Millepora, zool., paleont., slägte tillhörande hydroidernas ordning - 11-12
Miller, Johann Martin - 11-12
Miller, Thomas - 11-12, 13-14
Miller. 1. Ferdinand von M., d. ä. - 13-14
Miller. 2. Ferdinand von M., d. y. - 13-14
Miller. 3. Wilhelm von M. - 13-14
Miller, Joaquin (egentl. Cincinnatus Heine M.) - 13-14
Millesimo, by uti italienska prov. Genua - 13-14
Millesvik, socken i Värmlands län - 13-14
Millet, Jean François - 13-14
Millet, Aimé - 13-14
Millevoye, Charles Hubert - 13-14, 15-16
Milli-. Se Kilo- - 15-16
Milliard, ett tal, som representerar ett tusen millioner - 15-16
Milliarium, Lat., romersk milsten - 15-16
Milli-Cassone, Giannina - 15-16
Millich, Nicolaes - 15-16
Millien, Achille - 15-16
Millier métrique, Fr., »ett tusental i meter-vigt», franskt ton (skeppsvigt) om 1,000 kg - 15-16
Milligram. Se Metersystemet - 15-16
Milligramvåg. Se Medicinalvigt - 15-16
Millimeter. Se Metersystemet - 15-16
Millin, Aubein Louis - 15-16
Millingen, James - 17-18
Million, tal, angifvande tusen gånger tusen enheter - 17-18
Mills, Clark - 17-18
Millville, stad i nord-amerikanska staten New Jersey - 17-18
Millöcker, Karl - 17-18
Milman, Henry Hart - 17-18
Milne-Edwards. Se Edwards 1 och 2 - 17-18
Milo. Se Melos - 17-18
Milo, Titus Annius Marcus Papianus - 17-18
Milon, forngrekisk atlet från Kroton i Syd-Italien - 17-18
Miloradovitj, Michail Andrejevitj - 17-18, 19-20
Milosch Obrenovitj. Se Obrenovitj - 19-20
Milreis. 1. Portugisiskt guldmynt, som motsvarar 1,000 reis - 19-20
Milreis. 2. Brasilianskt silfvermynt - 19-20
Milstenar l. milstolpar tillkommer det enligt Byggninga-balken häradet att upprätta å landsväg vid hvarje hel mil - 19-20
Miltiades, forngrekisk storman och fältherre - 19-20
Miltitz, Karl von - 19-20
Milton, John - 19-20, 21-22, 23-24
Miltzow, Gerhard - 23-24
Milutinovitj, Sima (Simeon) - 23-24
Milwaukee, största staden i nord-amerikanska staten Wisconsin - 23-24
Milvini. Se Gladorna - 23-24
Milvius. Se Gladslägtet - 23-24
Mim. Se Mimos - 23-24
Mimamed, Nord. mytol., ett mytiskt träd - 25-26
Mimas, astron., planeten Saturnus' innersta måne. Se Saturnus - 25-26
Mimbar, predikstol eller den upphöjda ställning i en moské, från hvilken den öfliga fredagspredikan föredrages - 25-26
Mime l. Mimer, Nord. mytol., namnet på en urjätte - 25-26
Mimer. 1. Se Mimos - 25-26
Mimer. 2. Nord. mytol. Se Mime - 25-26
Mimer, namn på svenska tidskrifter - 25-26
Mimesis, Grek., efterhärmning, efterbildning - 25-26
Mimicry, Eng., zool., efterapning, härmning - 25-26, 27-28
Mimik ... - 27-28, 29-30, 31-32, 33-34, 35-36
Minbrunn ... - 37-38, 39-40, 41-42, 43-44, 45-46
Minerva ... - 47-48, 49-50, 51-52, 53-54, 55-56
Ministèr ... - 57-58, 59-60, 61-62, 63-64, 65-66
Minlogement. Se Minkrig - 65-66
Minne, filos., den egenskap hos det menskliga medvetandet, att förnimmelser, som en gång varit aktuella, till medvetandet intaga det förhållande att de under vissa förutsättningar åter kunna öfvergå till aktualitet - 65-66
Minneapolis, den största staden i nord-amerikanska staten Minnesota, på ömse sidor om Mississippi, vid S:t Anthony-fallen, som lemna en betydande vattenkraft för drifvande af stadens många qvarnar och sågar - 67-68
Minneskonst. Se Mnemonik - 67-68
Minnesota, en af de nordvestra staterna i nord-amerikanska unionen - 67-68
Minnespenning. Se Medalj 1. - 67-68
Minnesång (T. minnesang, af Medelhögt. minne, kärlek, af Fornhögt. minna, egentl. minne, hågkomst), benämning på den tyska konstlyriken under 1100- och 1200-talet - 67-68, 69-70
Minniskiöld, Magnus. Se Folkungaätten - 69-70
Miño. Se Minho 1. - 69-70
Minorat (af Lat. minor, yngre), jur., »sistfödslorätt» - 69-70
Minorca. Se Menorca - 69-70
Minore (Ital.; Fr. mineur), musikt., moll. Se Maggiore - 69-70
Minorennitet (af Lat. minor annos, yngre). Se Majorennitet och Minderårig - 69-70
Minores ordines (Lat., »ringare klasser») i katolska kyrkan de fyra lägsta ranggraderna - 69-70
Minoriter (Lat. Minores fratres, »de mindre l. ringare bröderna») kallade sig af ödmjukhet medlemmarna af franciskan-orden - 69-70
Minoritet (af Lat. minor, mindre), mindretal, en i mängd eller röstantal underlägsen meningsflock. Jfr Majoritet - 69-70
Minoritetsval. Se Val - 69-70
Minos, sagokung på Kreta - 69-70, 71-72
Minot, Laurence - 71-72
Minotaurus ... - 71-72, 73-74, 75-76
Miocenetagen ... - 77-78, 79-80, 81-82, 83-84, 85-86
Mirchond ... - 87-88, 89-90, 91-92, 93-94, 95-96, 97-98
Misshandel, jur., betecknar i vidsträckt mening hvarje handling, hvarigenom man förgriper sig å annans kropp - 97-98
Missi dominici, missi regii, Lat. (»kungliga sändebud»), kallades hos frankerna de fullmäktiga ombud, som utsändes af konungarna för att, såsom deras stadmän, utföra de uppdrag de fingo af dem - 97-98
Missilier, benämning på kröningsmynt och andra föremål - 97-98
Missinippi. Se Churchill - 97-98
Mission (Lat. missio), sändning, beskickning; uppdrag; kall - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Missionsalfabet, språkv., kallas alfabet, som särskildt äro inrättade till bruk för missionärer vid återgifvande i skrift af förut skriftlösa språk - 107-108
Mississippi (»vattnens fader», af algonkinorden missi, allt, och sipi, vatten, flod), Nord-Amerikas största flod och en af de största på jorden - 107-108, 109-110
Mississippi, en af Nord-Amerikas förenta stater, uppkallad efter floden M. - 109-110, 111-112
Mississippikompaniet. Se Law - 111-112
Missiv (af Lat. missum, af mittere, sända bref), egentl. sändebref. 1. Skrifvelse, som åtföljer en handling - 111-112
Missiv. 2. Ett af kyrkostyrelsen (i Sverige de ecklesiastiska konsistorierna) utfördadt förordnande - 111-112
Missne. Se Calla palustris - 111-112
Missolonghi (Nygrek. Mesolongion), fästning och hufvudstad i grekiska nomarkien Akarnanien-Etolien - 111-112
Missouri, den största bifloden till Mississippi i Nord-Amerika - 111-112
Missouri, en af de inre staterna i nord-amerikanska unionen - 111-112, 113-114
Missourikompromissen. Se föreg. art. - 113-114
Misspickel, T., miner. Se Arsenik-kis - 113-114
Misstroendevotum, misstroendeadress, statsr., ett af representationen eller någon dess afdelning till suveränen afgifvet uttalande af missnöje - 113-114
Missunde. Se Mysunde - 113-114
Missvisning. Se Deklination 3 och Kompass - 113-114
Mist, Nord. mytol., en valkyrja, som bjuder Oden dryckeshornet - 113-114
Mist (Eng. och Holl. mist, Isl. mistr), sjöv., en lättare tjocka (dimma), som uppstår vid land under varma dagar - 113-114
Mistel, Viscum album L., bot., en parasitisk buske - 113-114, 115-116
Mistelten (Isl. teinn, gren, telning), Nord. mytol., det förderfliga redskap, som vållade Balders bane. Se vidare Balder och Mistel - 115-116
Misteltrasten. Se Dubbeltrasten - 115-116
Mistelås, socken i Kronobergs län - 115-116
Mister, Eng. (förvrängn. af master, genom inverkan från det äldre ordet mistress), herr (skrifves alltid förkort. mr.). Se Master och Monsieur - 115-116
Misterhult, socken i Kalmar län - 115-116
Mistlur (se Mist), ett blåsinstrument - 115-116
Mistra (Misithra, stad i grekiska nomarkien Lakonien - 115-116
Mistral (mistraou, magistral, meistre, cers) kallas i Provence den ofta häftiga nordvest- eller vestnordvest-vind, som derstädes är rådande - 115-116
Mistral, Frederi - 115-116
Mistress, Eng. (egentl. husmoder, af Fornfr. maistresse, hersarinna, Fr. maîtresse, se d. o.). 1. Fru - 115-116
Mistress. 2. Hushållerska i förnäma engelska familjer - 115-116
Mistress. 3. I England fordom titel för fullvuxna ogifta fruntimmer - 115-116
Mistsignalapparater. Under tjocka och mindre sigtbar luft (»mist») skola vissa signaler gifvas dels ombord å fartyg i sjön, dels från fasta platser vid kusterna och å fyrskepp - 115-116, 117-118
Mitau ... - 117-118, 119-120, 121-122
Mithridates. Se Mithradates - 121-122
Mitigera, mildra, lindra, stilla - 121-122
Mitigantia, med., lindrande läkemedel; jur., mildrande omständigheter - 121-122
Mitis-jern har gjutgods af smidigt jern blifvit kalladt af den svenske ingeniören C. Wittenström - 121-122
Mitla. Se Oajaca - 121-122
Mitra, mytol. Se Mithras - 121-122
Mitra, Grek. o. Lat. 1. I allmänhet ett långt skärp - 121-122
Mitra. 2. Hufvudbindel eller mössa, som hos grekerna bars endast af qvinnorna - 121-122
Mitra. 3. I den kristna kyrkan benämning på biskopsmössan l. infulan - 121-122
Mitraljös, Fr. mitrailleuse (af mitraille, skrot). Se Kulspruta - 121-122
Mitralvalveln l. biskopsmössevalveln. Se Biskuspid och Hjertat - 121-122
Mitré, Bartolomeo - 121-122
Mitrovicz. 1. Distrikt (förr kalladt Peterwardein) i den forna kroatisk-slavonska Militärgränsen - 121-122
Mitrovicz. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 121-122
Mitscherlich, Christoph Wilhelm - 121-122
Mitscherlich, Eilhard - 121-122
Mitskal. 1. En i orienten gängse vigt för perlor o. d. - 121-122
Mitskal. 2. Ett marokkanskt räknemynt - 121-122
1. Mittag, Lorens Gustaf - 121-122, 123-124
2. Mittag-Leffler, Magnus Gustaf - 123-124
Mittel (T., »mellerst»), ett slags boktryckarestil, hvars kägel innehåller 7 qvartpetit. Mittel står emellan »cicero» och »corpus» - 123-124
Mittelfranken, regeringsområde i konugariket Bajern - 123-124
Mittermaier, Karl Joseph Anton - 123-124, 125-126
Mitterwurzer, Anton - 125-126
Mittimus (Lat., »vi skicka»), i England, dels arresteringsorder, dels skrifvelse, som åtföljer handlingars öfversändande från en domstol till en annan - 125-126
Mittnacht, Hermann von - 125-126
Mittweida, stad i konungariket Sachsen - 125-126
Mitylene. Se Mytilene - 125-126
Mius, flod i Donska kosakernas land i Syd-Ryssland - 125-126
Mivart, S:t George - 125-126
Mixed pickles. Se Pickles - 125-126
Mixolydisk, den autentiska kyrkotonart, hvars grundton är g (se Kyrkotonarter) - 125-126
Mixteka, namn på en indianstam (mixtekerna) och dess språk. Se Indianer, sp. 521, och Mejikanska språk - 125-126
Mixtum compositum, litet af hvarje, mischmasch - 125-126
Mixtur. 1. Farmak., med., i vatten verkställd lösning af medicinskt verksamma ämnen - 125-126
Mixtur. 2. Musikt., blandad stämma i orgeln - 125-126
Mizpa (Mizpe, »utsigtsort», en högt belägen ort med fri utsigt), i Gaml test. benämning på flere orter i Palestina, af hvilka följande två äro de vigtigaste. 1. M. i Gilead - 125-126
Mizpa. 2. M. i Benjamins stamområde - 125-126
Mjeldrunga, socken i Elfsborgs län - 125-126
Mjellby (egentl. Mellby), socken i Blekinge län - 125-126
Mjeltbrand, anthrax (jfr d. o.), en infektionssjukdom, som förekommer hos menniskor och nästan alla varmblodiga djur - 125-126, 127-128, 129-130
Mjeltbrands-emfysem, emphysema infectiosum, veterinärv., en sjukdom, som är stationär inom några orter af Sverige och andra land - 129-130
Mjelten, splen l. lien, anat., är en blodkörtel, hos menniskan belägen i bukhålans öfre venstra del, ofvan venstra njuren - 129-130
Mjelthugg, en huggande eller stickande flyktig smärta i mjeltregionen i venstra sidan - 129-130
Mjeltsjuka, engelsmännens spleen, motsvarar ungefär hypokondri (se d. o.) - 129-130
Mjeltsjukdomar. Mjelten, som är ett synnerligen blodrikt och elastiskt organ, blir lätt utsatt för blodöfverfyllnad (hyperemi), i synnerhet i alla slags infektionssjukdomar - 129-130
Mjolner. Se Mjölne - 129-130
Mjukfeniga fiskar, zool. - 129-130, 131-132
Mjukt vatten. Se Vatten - 131-132
Mjuktåtel, bot. Se Holcus - 131-132
Mjäll (Mjöll), Nord. mytol., en syster till Torre och dotter af Snö - 131-132
Mjäll (Grek. pityriasis), ymnig affjällning af öfverhuden å den hårbeklädda delen af hufvudet - 131-132
Mjälne, den svenska formen för Mjölne (se d. o.) - 131-132
Mjöbäck, socken i Elfsborgs län - 131-132
Mjöd, en hufvudsakligen af honing och vatten bestående jäst dryck - 131-132
Mjöhund, svensk medeltidsbenämning för vindthund - 131-132
Mjöl framställes på det sätt, att sädeskorn genom malning krossas till fint pulver - 131-132, 133-134
Mjölbagge, mjölbill, Tenebrio molitor L., zool. - 133-134
Mjölby (med Sörby), socken i Östergötlands län - 133-134
Mjöldagg. Se Erysiphe - 133-134
Mjöldryga, mjölöka, Secale cornutum, farmak. - 133-134, 135-136
Mjölk, en från däggdjurshonors mjölkkörtlar afsöndrad vätska - 135-136, 137-138, 139-140
Mjölkafsöndring, fysiol., börjar efter förlossningen och fortfar sedan en längre tid framåt - 139-140, 141-142
Mjölkalånga, by i Finja socken, Vestra Göinge härad - 141-142
Mjölkbrunn. Se Mjölkkur - 141-142
Mjölkbråck. Se Galaktocele - 141-142
Mjölkdrifvande medel. Se Galactogoga - 141-142
Mjölke (Lat. lactes) är den populära benämningen på såväl de hanliga generationsorganen (testiklarna) hos fiskarna som den derifrån afsöndrade sädesvätskan - 141-142
Mjölkfeber. Den företrädesvis under de första dygnen efter förlossningen inträffade kongestion till qvinnans bröstkörtlar, på hvilken mjölkafsöndringen beror - 141-142
Mjölkfibla. Se Mjölktistel - 141-142
Mjölkflytning, med. Se Galaktorre - 141-142
Mjölkglas, tekn. kem., en glassort, som gjorts hvit - 141-142
Mjölkharar voro i folktron öfvernaturliga tjensteandar åt trollpackor - 141-142
Mjölkhushållning, den gren af ladugårdsnäringen, som afser att vinna mjölk af största möjliga myckenhet och godhet - 141-142, 143-144
Mjölkhämmande medel (antigalactica), med., medel, som hämma mjölkafsöndringen i brösten hos en förlöst qvinna - 143-144
Mjölkjäst, kumys (se d. o.) - 143-144
Mjölkkastning, ett oegentligt och fordom mycket missbrukadt ord - 143-144, 145-146
Mjölkkur. Mjölk nyttjas i sjukdomar icke blott dietetiskt, utan äfven kurativt - 145-146
Mjölkkörtel (mamma). 1. Anat. Om denna körtel hos menniskan se Bröstkörtel - 145-146
Mjölkkörtel. 2. Veterinärv. Mjölkkörtel l. jufver äro de vanligaste benämningarna på den mjölkafsöndrande körteln hos honorna bland vissa husdjur - 145-146
Mjölkningsmaskin, en apparat, som är afsedd till uttömning af mjölk från kors jufver - 145-146
Mjölkprofvare. Se Galaktometer - 145-146
Mjölkpump, sugpump för uppdragande af mjölk i börstvårtorna hos digifvande qvinnor, enklast i form af en kautsjuksballong - 145-146
Mjölksaft. 1. Fysiol. Se Chylus och Lymfa - 145-146
Mjölksaft. 2. Bot., en inom somliga växter afsöndrad, vanligen hvit, stundom gul eller rödgul, något tjockflytande vätska - 145-146, 147-148
Mjölksaftceller, bot., uppkomma genom en synnerligen stark tillväxt och förgrening af enskilda celler - 147-148
Mjölksaftkärl. 1. Fysiol. Se Chylus - 147-148
Mjölksaftkärl. 2. Bot. Se Kärl 2 - 147-148
Mjölksjuka (Eng. milksickness), en intoxikationssjukdom hos djur och menniskor i Nord-Amerikas präriland - 147-148
Mjölkskorf, utslag, ekzem (se d. o.) i ansigtet hos små barn. Se Impetigo - 147-148
Mjölksocker, laktos, kem., en med rörsockret isomerisk sockerart - 147-148
Mjölkspegel kallas den hårhvirfvel, som man finner på bakre ytan af jufret hos kor - 147-148
Mjölkstockning inträffar i qvinnobröst, då den i mjölkkörteln bildade mjölken icke får tillräckligt aflopp - 147-148
Mjölksyra, kem., en af Scheele 1780 upptäckt organisk syra - 147-148
Mjölksyrejäsning. Se Jäsning - 147-148
Mjölktistel, mjölkfibla, Sonchus Tourn., bot., ett örtslägte - 147-148
Mjölktänder. Se Tänder - 147-148
Mjölkvasslekur. Se Vasslekur - 147-148
Mjölkvin, kumys (se d. o.) - 147-148
Mjölkökande medel, med. Se Galactagoga - 147-148
Mjöll. Se Mjäll, mytol. - 147-148
Mjölmask. Se Mjölbagge - 149-150
Mjölne, Nord. mytol., kallas Tors hammare - 149-150
Mjölonbuske, mjölonris. Se Arbutus - 149-150
Mjölzeolit (laumontit), miner., en zeolitart - 149-150
Mjölöka. Se Mjöldryga - 149-150
Mjörn, insjö i Vestergötland - 149-150
Mjösen, Norges största insjö - 149-150
Mjösvand, insjö i Telemarken (Norge) - 149-150
Mkullu, by i egyptiska Sudan - 149-150
Mlila. Se Melilla - 149-150
Mna, Grek. Se Mina - 149-150
Mnaseas (Lat. Mnaseas), forngrekisk geograf från Patrai i Achaia - 149-150
Mnemonik, mnemoteknik (af Grek. menmonike, näml. techne, konst, af mneme, minne), minneskonst, konstteori för minnet - 149-150, 151-152
Mnemosyne, Grek. mytol., minnets gudinna - 151-152
Mnemosyne, literär tidskrift, utkom i Åbo 1819-1823 - 151-152
Mnemoteknik. Se Mnemonik - 151-152
Mnesikles, forngrekisk arkitekt. Se Akropolis - 151-152
Mo. 1. En af sand eller grus bestående, relativt jämn landsträcka - 151-152
Mo. 2. Mo l. mojord, en i folkspråket använd benämning fö ren nästan mjölfin, med lerbeståndsdelar blandad sand - 151-152
Mo. 1. Härad i Jönköpings län - 151-152
Mo. 2. Socken i Elfsborgs län - 151-152
Mo. 3. Socken i Gefleborgs län - 151-152
Mo. 4. Socken i Göteborgs och Bohus län - 151-152
Mo. 5. Socken i Skaraborgs län - 151-152
Mo. 6. Socken i Vesternorrlands län - 151-152
Moab, moabiter, ett med israeliterna beslägtadt folk - 151-152, 153-154
Moabit, förr en by, nu en stadsdel i nordvestra delen af Berlin - 153-154
Moafoglarna, Dinornis (se d. o.) - 153-154
Moallakat (Muallakat) är namnet på en berömd samling af arabiska skaldestycken från tiden före Muhammed - 153-154
Moaré (Fr. moiré, af moire, Arab. mukhajjar, ett slags kamlott), vattradt tyg - 153-154
Moiré metallique. Se Metallmoaré - 153-154
Moarera, vattra. Jfr Appretur - 153-154
Moavija (Muavija), kalifer. Se Kalif, sp. 54 - 153-154
Mob, Eng. (sammandr. af Lat. mobile vulgus, »den obeständiga hopen»), pöbel, pack; larmande folkhop - 153-154
Moberg, Adolf - 153-154, 155-156
Moberg, Peter - 155-156
Moberger, Karl Johan - 155-156
Mobil, rörlig, flyttbar - 155-156
Mobile, största staden och enda hamnen i nord-amerikanska staten Alabama - 155-156
Mobile perpetuum. Se Perpetuum mobile - 155-156
Mobilgarde kallades den truppstyrka af 24 bataljoner à 1,000 man, som på våren 1848 uppsattes i Paris - 155-156
Mobilier, bohag, husgeråd, lös egendom - 155-156
Mobilisera, krigsv., försätta en armé eller enskild truppafdelning från fredsfot till krigsfot - 155-156
Mobil kolonn, krigsv., kallas en, vanligen af alla vapen sammansatt krigsstyrka, ett detaschement - 155-156, 157-158
Mobilmilis kallas trupperna i andra linien i den italienska organisationen. Se Italien, sp. 908 - 157-158
Mockassin, de nord-amerikanske indianernas fotbeklädnad - 157-158
Mockassinormen, Trigonocephalus contortrix, zool. - 157-158
Mockfjerds kapell i Kopparbergs län - 157-158
Mockle, Roland - 157-158
Mod. Bland Platons fyra kardinaldygder uppgifves äfven modet - 157-158
Mod l. mode, Fr. mode (af Lat. modus, rätta måttet, sätt, form), skick och bruk, gängse snitt, sedvänja - 157-158, 159-160
Mode-artikel, vara som i någon högre grad är underkastad modets vexlingar - 159-160
Mode-journal, tidning, som har till uppgift att redogöra för de nyaste moderna i klädedrägt - 159-160
Modalister. Se Antitrinitarier - 159-160
Modalitet. 1. Filos., egenskapen att vara en modus - 159-160
Modalitet. 2. Log., ett omdömes bestämdhet med afseende på den grad af visshet och nödvändighet, som tillkommer densamma - 159-160
Modanino. Se Mazzoni - 159-160
Mode, Nord. mytol., son af åsaguden Tor - 159-160
Modée, svensk adlig ätt - 159-160
1. Modée, Reinhold Gustaf - 159-160
2. Modée, Karl Vilhelm - 159-160
Modéer, Adolf - 159-160, 161-162
Modell betecknar i allmänhet en förebild, ett mönster, hvarefter något kan eller bör utföras - 161-162
Modellera (se Modell) är i allmänhet att i ett bildbart ämne, t. ex. vax eller lera, utföra en afbildning af ett föremål - 161-162
Modena. 1. Provins i konungariket Italien, fordom en del af hertigdömet M. - 161-162
Modena. 2. Fordom (1452-1859) hertigdöme uti Italien - 161-162, 163-164
Modena. 3. Hufvudstad i ofvannämnda provins och hertigdöme - 163-164
Modena, T. da, italiensk målare. Se Tommaso - 163-164
Modena, Leon da - 163-164
Modena, Gustavo - 163-164
Moderados, Sp., »de sansade» - 163-164
Moderat (Lat. moderatus, af moderari, hålla inom retta gränser), sansad, hofsam, foglig; måttlig, skälig, billig - 163-164
Moderat-liberal, sansadt liberal; måttligt frisinnad, »grå» - 163-164
Moderation, sans, måtta, hofsamhet, undvikande af all öfverdrift - 163-164
Moderera, jämka, lämpa, återhålla, mildra, sakta, dämpa - 163-164
Moderato, Ital., musikt., »måttligt», en tempograd mellan andante och allegro - 163-164
Moderatörlampa (af Lat. moderari, hålla inom retta gränser). Se Lampa - 163-164
Moderdroppar, farmak. Se Bäfvergäll - 163-164
Moderera. Se Moderat - 163-164
Moderfall (lifmoderfall) kallas hvarje nedsjunkande af lifmodern - 163-164
Moderförsamling. Se Annexförsamling - 163-164
Moderharts ... - 165-166
Modus ... - 167-168, 169-170, 171-172, 173-174, 175-176
Mogigrafi ... - 177-178, 179-180, 181-182, 183-184, 185-186
Mola ... - 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196
Molenaer ... - 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206
Molina ... - 207-208, 209-210, 211-212, 213-214
Moller, Georg - 213-214
Mollien, François Nicolas - 213-214
Molliskanalen. Se Linth - 213-214
Mollskinn. Se Moleskin - 213-214
Mollusca. Se Blötdjur - 213-214
Molluscum, Lat., med. en nybildning i huden af tvänne olika slag - 213-214
Mollusker, Mollusca. Se Blötdjur - 213-214
Mollwitz, by i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien) - 213-214
Mollösund, fiskeläge i Göteborgs och Bohus län - 213-214
Moln, meteor., de dimmor (se Dimma), som ej hvila omedelbart på jordytan, utan sväfva till större eller mindre höjd i atmosferen - 213-214, 215-216
Molnelektricitet. Se Luftelektricitet - 217-218
Molo (Ital., af Lat. moles, tung massa, dambyggnad), hamnfördämning - 217-218
Mologa. 1. Biflod från v. till Volga - 217-218
Mologa. 2. Stad i ryska guvern. Jaroslav - 217-218
Molok, namn l. snarare titel på en gud, som israeliterna en tid, i synnerhet under den senare konungaperioden, dyrkade - 217-218
Molokaner, »mjölkdrickare», kallas anhängarna af en från dukoborzerna utgången sekt - 217-218
Moloken, Moloch horridus, zool., hör till agamernas familj inom ödlornas ordning - 217-218
Molorchus Fabr., zool., ett slägte bland skalbaggarna af insekternas klass - 217-218
Moloss, en versfot, som består af tre långa stafvelser - 217-218
Molosser, folk af hellenisk stam - 217-218, 219-220
Molotsjanski liman, saltsjö i ryska guvern. Taurien - 219-220
Mols, härad i Nörrejylland (Randers amt) - 219-220
Molsheim, stad i Elsass-Lothringen, regeringsområdet Unterelsass - 219-220
Moltke (egentl. Molteke), gammal dansk adlig ätt - 219-220
1. Moltke, Fikke l. Viggo - 219-220
2. Moltke, Adam Gottlob - 219-220
3. Moltke, Joakim Godske - 219-220
4. Moltke, Frederik - 219-220
5. Moltke, Otto Joakim - 219-220
6. Moltke, Adam Vilhelm - 221-222
7. Moltke, Karl (till Nütschau) - 221-222
8. Moltke, Karl Frederik - 221-222
9. Moltke, Kristoffer Ehrenreich - 221-222
Moltke, Hellmuth Karl Bernhard von - 221-222, 223-224
Moltkenborg, danskt fideikommiss (»stamhus») på Fyen, Svendborgs amt - 223-224
Molto, Ital., musikt., mycket, t. ex. allegro molto, mycket fort, o. s. v. - 223-224
Molukkerna (Kryddöarna) är i vidsträckt mening namnet på sydöstra delen af den ostindiska arkipelagen - 223-224
Molukk-krabbor, molukk-kräftor, Limulus (se d. o.) - 223-224
Molva, zool. Se Birke-långa - 223-224
Molybden, kem., ett metalliskt grundämne, som af Scheele 1778 upptäcktes och af Hjelm 1782 framställdes i fritt tillstånd - 223-224, 225-226
Molybdenglas, miner., en förening mellan molybden och svafvel - 225-226
Molyn. Se Molijn - 225-226
Momang (Fr. moment), handvändning, ögonblick. Jfr Moment - 225-226
Mombasa l. Mombas (Suahelispråk Mwita), stad vid östra kusten af Afrika - 225-226
Moment (Lat. momentum, egentl. movimentum, rörelse, jämnvigt, förändring, af movere, röra), afgörande vändpunkt, tidpunkt - 225-226
Momentan (Lat. momentaneus, af momentum, ögonblick), ögonblicklig - 225-226
Momentankraft, mek., är en benämning, som stundom nyttjas för produkten af en kropps massa och hastighet - 225-226
Momentana språkljud, fonet., kallas explosiva konsonanter - 225-226, 227-228
Momentana strömmar, fys., elektriska strömmar af mycket kort varaktighet - 227-228
Mômiers, Fr., »skrymtare», var i Schweiz öknamn på en pietistisk sekt - 227-228
Momma, Peter - 227-228
Mommers, Hendrik - 227-228
Mommsen, Theodor - 227-228, 229-230
Momordica. Se Elaterium - 229-230
Momos var inom den forngrekiska gudaverlden den personifierade tadelsjukan - 229-230
Momper. 1. Jodocus (Joos, Josse) de M., d. y. - 229-230
Momper. 2. Frans (François) de M. - 229-230
Mon är det inhemska namnet på det äldsta kända folket i Iravadis floddelta, den till Britiska Birma hörande provinsen Pegu - 229-230
Mon, ångsåg i Sköns socken, Vesternorrlands län - 229-230, 231-232
Mona, ett hos de romerske författarna Cæsar och Tacitus förekommande namn, som sannolikt afser ön Anglesea, icke Man - 231-232
Monacanthus. Se Hornfiskar - 231-232
Monaco, ett under Frankrikes protektorat stående furstendöme vid Genua-bukten - 231-232
Monaco, italiensk målare. Se Lorenzo 1 - 231-232
Monadelphia L., sextonde klassen i Linnés sexualsystem - 231-232
Monader. 1. Filos., enkla och odelbara andliga väsenden - 231-232
Monader. 2. Bot., i vidsträcktare mening de encelliga, lägst stående svamparna - 231-232
Monaghan. 1. Grefskap uti irländska prov. Ulster - 231-232
Monaghan. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - 231-232
Monaldeschi, Giovanni (Gian) Rinaldo (skref sig sjelf Monaldescho) - 231-232, 233-234
Monandria ... - 233-234, 235-236
Moncrif ... - 237-238, 239-240, 241-242, 243-244, 245-246
Monies ... - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256
Monogenesis ... - 257-258, 259-260, 261-262, 263-264, 265-266
Monreale ... - 267-268, 269-270, 271-272, 273-274, 275-276
Montalivet ... - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284
Montblanc, Alpernas högsta berg - 283-284
Montbrison, stad i franska depart. Loire - 283-284
Montcassel. Se Cassel - 283-284
Mont-Cenis, bergmassa på gränsen emellan franska depart. Savoie och italienska prov. Turin - 283-284
Montcontour. Se Moncontour - 283-284
Mont-de-Marsan, hufvudstad i franska depart. Landes - 283-284
Mont Dore, högsta delen af Frankrikes vulkaniska centralmassa i Auvergne - 283-284
Montebello. 1. By med omkr. 2,000 innev. uti italienska prov. Pavia - 283-284
Montebello. 2. (Mombello), stort slott uti italienska prov. Milano (kretsen Monza) - 283-284
Montebello. 3. Köping uti italienska prov. Vicenza - 283-284
Montebello, hertig af. Se Lannes - 283-284
Monte Carlo. Se Monaco - 283-284
Monte Cassino, benediktinkloster i den italienska provinsen Caserta - 283-284, 285-286
Montecatini, badort uti italienska prov. Lucca - 285-286
Monte Cavo. Se Albano-bergen - 285-286
Monte Cenere. Se Cenere - 285-286
Monte Cimino. Se Cimino - 285-286
Monte Circello. Se Circello - 285-286
Monte Cristo, en liten, till italienska prov. Livorno hörande ö - 285-286
Montecuccoli, Raimondo - 285-286, 287-288
Montefalco (Montefalconius). Se Montfaucon, B. de - 287-288
Montefiascone, stad uti italienska prov. Rom, nära Lago di Bolsena - 287-288
Montefiore, Sir Moses - 287-288
Monte Gargano. Se Gargano - 287-288
Monte Gibello, italienskt namn på Etna - 287-288
Montégut, Émile - 287-288
Montélimar, stad i franska depart. Drôme - 287-288
Montelius, Gustaf Oscar Augustin - 287-288, 289-290
Montemayor, Jorge de - 289-290
Montemolin, stad i spanska prov. Badajoz - 289-290
Montenegro (Serb. Crnagora, Czernagora, Turk. Kara Dag, »Svarta berget»), furstendöme i vestra delen af Balkanhalfön - 289-290, 291-292
Montenotte, by uti italienska prov. Genua - 293-294
Montenuovo, Wilhelm Albrecht - 293-294
Montépin, Xavier Aymon - 293-294
Montepulciano, stad uti italienska prov. Siena - 293-294
Montera (Fr. monter, egentl. uppstiga; bestiga, rida; göra beriden), förse med utrustning; infatta - 293-294
Montereau, l. M.-Faut-Yonne, stad i franska depart. Seine-et-Marne - 293-294
Montereau, Pierre de - 293-294
Monterey. 1. Hufvudstad i mejikanska staten Nuevo Leon - 293-294
Monterey. 2. Hamnstad i nord-amerikanska staten Kalifornien - 293-294
Monte Rosa, näst Montblanc den högsta bergsstocken i Alperna - 293-294
Monte Rotondo, stad uti italienska prov. Rom - 293-294
Monte San Giuliano, stad med omkr. 3,000 innev. uti italienska prov. Trapani - 293-294
Monte San Nicolà. Se Epomeo - 293-294
Monte Sant' Angelo, stad uti italienska prov. Foggia - 293-294, 295-296
Monte Santo (»heliga berget»), italienskt namn på Athos - 295-296
Montesa-orden, spanska orden, som ursprungligen var en andlig riddareorden - 295-296
Monte Silvio. Se Cervin - 295-296
Montespan, Françoise Anthénaïs de Rochechouart, markisinna de M. - 295-296
Montesquieu, Charles de Secondat, baron de Labrède et de M. - 295-296, 297-298
Montesquiou-Fezensac. 1. François Xavier Marc Antoine, hertig de M.-F. - 297-298
Montesquiou-Fezensac. 2. Ambroise Anatole Augustin, grefve de M.-F. - 297-298
Monteverde, Claudio - 297-298
Monteverde, Guilio - 297-298
Montevideo (San Felipe y Santiago de M.), hufvudstad i syd-amerikanska republiken Uruguay - 299-300
Monte Viso, berg i Kottiska alperna - 299-300
Montez, Lola - 299-300
Montezuma (Monteuczoma), herskare i aztekernas rike i Mejico - 299-300
Montfaucon, en höjd i norra delen af Paris - 299-300
Montfaucon, Bernard de (latiniserat Montefalco l. Montefalconius) - 299-300
Mont-Ferrand. Se Clermont 1 - 299-300
Montfort, M.-l'Amaury, en i 1200-talets historia ryktbar fransk ätt - 299-300
Montfort. 1. Simon, grefve af M. - 299-300, 301-302
Montfort. 2. Simon af M., earl of Leicester - 301-302
Montfort, furste af, den titel, som Jérôme Bonaparte (se Bonaparte, 8) antog efter förlusten af konungariket Westfalens tron - 301-302
Montgelas, Maximilian Joseph von - 301-302
Mont Genèvre. Se Genèvre - 301-302
Montgolfier, bröderna Joseph Michel och Jacques Étienne - 301-302
Montgolfière, Fr., benämning på det slags luftballong, som uppfanns af bröderna Montgolfier. Se föreg. art. och Luftballong, sp. 217 - 301-302
Montgomery. 1. Grefskap i engelska furstendömet Wales - 301-302
Montgomery. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, nära Severn - 301-302
Montgomery. 3. Hufvudstad i nord-amerikanska staten Alabama - 301-302
Montgomery (Montgomerie), svensk adlig ätt - 301-302, 303-304
1. Montgomery, Robert - 303-304
2. Montgomery-Cederhielm, Mathilda Valeria Beatrix - 303-304
3. Montgomery-Cederhielm, Robert Nils Germund - 303-304
4. Montgomery, Gustaf Adolf - 303-304
5. Montgomery, Robert August - 303-304, 305-306
Montgomery, Montgomerie, ursprungligen en förnäm normandisk slägt - 305-306
Montgomery. 1. Gabriel de M. - 305-306, 307-308
Montgomery. 2. Alexander M. - 307-308
Montgomery. 3. Richard M. - 307-308
Montgomery, James - 307-308
Montgomery, Robert - 307-308
Montgomery-Cederhielm. Se Montgomery, sp. 303 - 307-308
Montholon, Charles Tristan de, markis de Sémonville - 307-308
Monthyon. Se Montyon - 307-308
Monti, Vincenzo - 307-308, 309-310
Monti ... - 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Montreuil ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Mora ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Moreæ ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Morgonbladet ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Morlaker ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Morrison ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374
Morängrus och moränlera, geol., grus och lera, som utgöra delar af eller bildats såsom en morän - 373-374
Mos (Lat. electuarium), farmak., är en mjuk, icke rinnande eller af sig sjelf formförändrande blandning af något pulver med ett flytande ämne - 373-374
Mosaik. Ordet liksom dess tillhörande adjektiv, musivisk, Lat. musivum, sammanhänger med Grek. museion (»museumß, en musernas eller sånggudinnornas helgedom) - 373-374, 375-376, 377-378
Mosaisk, som härrör från Mose - 377-378
Mosaiska församlingar finnas inom Sverige i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlskrona och Norrköping - 377-378
Mosaiska lagen. Se Lag, sp. 523 - 377-378
Mosaiska trosbekännare. Se Judar, sp. 1400 - 377-378
Mosaism, sammanfattningen af alla de idéer, sedvänjor och lagar, hvilka utvecklade sig på grundvalen af det israelitiska folkets religiös-politiska lif - 377-378
Mosambik (Port. Mozambique l. Moçambique). 1. Portugisisk kolonialprovins - 377-378
Mosambik. 2. Hufvudstad i ofvannämnda koloni - 377-378
Mosambik-kanalen kallas det 370-1,000 km. breda hafssundet emellan portugisiska kolonien Mosambik på Afrikas östkust och ön Madagaskar - 377-378
Mo-sand, geol., en inom den svenska geologiska literaturen använd benämning för den vanligen rentvättade, mer eller mindre finkorniga sand - 377-378, 379-380
Mosander, Karl Gustaf - 379-380
Mosandrum. Se Erbium - 379-380
Mosasaurus, paleont., fossilt ödleslägte - 379-380
Moscheles, Ignaz - 379-380
Moschos, forngrekisk bukoliker (idyllförfattare) från Syrakusai - 379-380
Moschus. Se Myskdjuren - 379-380
Mosdok, stad i ryska prov. Terek - 379-380
Mose, israeliternas lagstiftare och skaparen af deras nationella lif - 379-380, 381-382
Mosebacke, ett gammalt förlustelseställe på Södermalm i Stockholm - 381-382, 383-384
Moseböcker. Se Pentatevken - 383-384
Mosel, biflod från venster till Rhen - 383-384
Moselle. 1. Flod. Se föreg. art. - 383-384
Moselle. 2. Fordom franskt departement, med en areal af 5,383 qvkm. och Metz till hufvudstad - 383-384
Moseln l. Öfre Lothringen. Se Lothringen - 383-384
Moselviner, viner, som odlas på floden Mosels stränder och trakterna deromkring - 383-384
Mosen, Julius - 383-384
Mosenthal, Salomon Hermann von - 383-384
Moser. 1. Johann Jakob M. - 383-384
Moser. 2. Karl Friedrich M. - 383-384, 385-386
Moser, Gustav von - 385-386
Moser, Karl Adalbert Julius - 385-386
Mosers figurer, fys. Om man på en polerad glas- eller metallskifva tecknar linier med ett spetsigt föremål och sedan andas på skifvan, framträda de tecknade linierna tydligt för ögat - 385-386
Moses af Korene. Se Armeniska literaturen - 385-386
Mosewius, Johann Theodor - 385-386
Mosfell, namn på tvänne berg i södra delen af Island - 385-386
Mosfell. 1. Mosfell i Kjos - 385-386
Mosfell. 2. Mosfell i Grímsnesi - 385-386
Mosfellingarna, berömd isländska slägt. Se föreg. art. samt Gissur och Isleif - 385-386
Mosheim, Johann Lorenz von - 385-386
Mosivatunja, vattenfall i Sambesi (se d. o.) - 385-386
Mosjaisk, stad i ryska guvern. Moskva - 387-388
Mosjö (Mosås), socken i Örebro län - 387-388
Mosjöen, köping vid Vefsenfjorden, Nordlands amt, Norge - 387-388
Moské (Fr. mosquée, Sp. mezquita, Arab. mésdjid, »knäböjningsplats»), det vesteuropeiska namnet på byggnader för den islamitiska gudstjenstens förrättande - 387-388
Moskiter. Se Stickmyggor - 387-388
Moskitokusten. Se Mosquitokusten - 387-388
Moskovad. Se Maskovad - 387-388
Moskoviter, egentl. innevånare i staden eller storfurstendömet Moskva - 387-388
Moskva. 1. Guvernement i det inre Ryssland, i det forna storfurstendömet Moskva (se Stor-Ryssland) - 387-388
Moskva. 2. Fordom hufvudstad i ryska riket, kejsarnas kröningsstad och före Petersburgs anläggning (1703) deras enda residensstad - 387-388, 389-390, 391-392
Moskva, furste af. Se Ney - 391-392
Moskö-strömmen (Malströmmen), en vattenhvirfvel (»malström», se d. o.) emellan Lofotodden och Värö på Norges vestkust - 391-392
Moslem, rättare muslim (se d. o.) - 391-392
Mosler ... - 393-394, 395-396
Mostaganem ... - 397-398, 399-400, 401-402, 403-404, 405-406
Motley, John Lothrop - 405-406
Motor (Lat.: som sätter något i rörelse), mek., kallas vanligen en maskin, med hvars tillhjelp mekaniskt arbete förrättas af en naturkraft - 405-406, 407-408
Motorisk (se Motor), som frambringar rörelse, som har med rörelsen att skaffa, t. ex. motoriska muskler, motoriska nerver - 407-408
Motort, bergsv. Se Ort - 407-408
Motreformationen, en stundom använd benämning på den rörelse inom katolska kyrkan, som vanligen kallas Katolska reaktionen (se d. o.) - 407-408
Motril, stadi spanska prov. Granada, vid foten af Sierra Nevada - 407-408
Motrörelse, musikt. Se Imitation och Motus - 407-408
Motsapp. Se Fästningskrig, sp. 634 - 407-408
Motsats. 1. Log., tvänne bestämningars egenskap att upphäfva hvarandra - 407-408
Motsats. 2. Musikt. Se Fuga - 407-408
Motskymning. Se Aftonrodnad och Anticrepusculum - 407-408
Motsol, meteor. 1. Detsamma som antheli (se d. o.) - 407-408
Motsol. 2. Det af den tyske meteorologen Kämtz med ordet gegensonne betecknade fenomen att färgade ringar visa sig för en person omkring skuggan af hans eget hufvud - 407-408
Motsols, i riktning motsatt solens, från vester till öster - 407-408
Motstånd, mek. Inom mekaniken nyttjas uttrycket motstånd i flere olika betydelser - 407-408
Motståndsenhet, fys., är i det absoluta systemet motståndet mot den elektriska strömmen i en ledare - 407-408
Motståndsetalon l. motståndslikare, fys., är en metalltråd, hvars ledningsmotstånd är lika med motståndsenheten (se Ledningsmotstånd) - 407-408, 409-410
Motståndslikare, fys. Se föreg. art. - 409-410
Motståndslåda, fys. Se Multipel-etalon - 409-410
Motståndsrullar, fys. Motståndsetaloner (se d. o.) angifva endast den grundenhet, med hvilken motstånd mot den elektriska strömmen mätas - 409-410
Motståndsstapel, fys. Se Multipel-etalon - 409-410
Motsägelsegrundsatsen, log. Se Tankelagarna - 409-410
Mott, mottfjärilar, Pyralidæ, zool., utgöra den grupp af småfjärilarna, som står högst och närmast »mätarna» bland nattfjärilarna - 409-410
Mottagningspost, krigsv., kallas vid en fältvakt en till ett underbefäl och 6 man (undantagsvis mera) förstärkt post - 409-410
Mottez, Victor Louis - 409-410
Motto (Ital.; qvickt infall, tänkespråk, lösen), yttrande af en författare, anbringadt såsom valspråk på en boks titelblad - 409-410
Motu proprio, Lat., af egen drift - 409-410
Motus, Lat., rörelse; musikt., stämmornas rörelse i förhållande till hvarandra - 409-410
Motverkan, mek. Då en kraft verkar på en punkt af en kropp, uppstår vid denna punkt en kraft, motverkan, som är lika stor med den förra, men riktad motsatt densamma - 409-410, 411-412
Motya. Se Marsala - 411-412
1. Motzfeldt, Peder - 411-412
2. Motzfeldt, Ulrik Anton - 411-412
Motzfeldt, Ketil Johnsen Melsted - 411-412
Mouchard, Fr. (af mouche, fluga), polisspion; hemlig kunskapare - 411-412
Mouche, Fr., egentl. fluga (af Lat. musca, fluga, mygga), musch, ett af fruntimmer fordom brukadt försköningsmedel - 411-412
Moucheron. 1. Frederik de M. - 411-412, 413-414
Moucheron. 2. Isaak de M. - 413-414
Mouhijärvi, socken i Åbo län - 413-414
Mouillerade språkljud, Fr. sons mouillés, fonet. - 413-414
Mouillering kallas den ombildning en konsonant undergår derigenom att till dess hufvudartikulation under vissa omständigheter kommer en samtidig prepalatal biartikulation - 413-414
Moulins, hufvudstad i franska depart. Allier och fordom i hertigdömet Bourbonnais - 413-414
Mouna. Se Mauna - 413-414
Mounet-Sully, Jean - 413-414
Mounier, Jean Joseph - 413-414, 415-416
Mounster. Se Munster - 415-416
Mount Everest. Se Everest och Gaurisankar - 415-416
Mountjoy, Charles Blount, lord M. - 415-416
Mount Vernon. 1. Landtställe i nord-amerikanska staten Virginia - 415-416
Mount Vernon. 2. Stad i nord-amerikanska staten Ohio - 415-416
Mouradgea D'Ohsson. Se D'Ohsson 1 och 2 - 415-416
Moussera. Se Mussera - 415-416
Moustache. Se Mustasch - 415-416
Moustier, Marius - 415-416
Mouton, Georges, fransk marskalk. Se Lobau - 415-416
Mouzon, stad i franska depart. Ardennes - 415-416
Movers, Franz Karl - 415-416
Movimento, Ital., musikt., rörelse - 415-416
Moxa, en fordom inom kirurgien använd liten kägla eller cylinder af lätt brinnande ämne - 415-416
Moya, Pdero de - 415-416
Moyaert. Se Moijaert - 415-416
Mozambique. Se Mosambik - 415-416
Mozambique-strömmen. Se Mosambik-kanalen - 415-416
Mozaraber (Sp. mozárabes, en förvrängning af arab. participialformen mustariba, främlingar bland araberna, oäkta araber) kallades ursprungligen de arabiska stammar, hivlka icke direkt härstammade från stamfadern Kachtan - 415-416
Mozart, Johannes Chrysostomus Wolfgangus Theophilus, vanligen kallad Wolfgang Amadeus M. - 415-416, 417-418, 419-420
Mrongovius, Krzystof Celestyn - 419-420
Msta, flod i Ryssland - 419-420
Mstislav, rysk storfurste - 419-420, 421-422
Mtsensk (Mzensk), stad i ryska guvernem. Orel, vid Susja - 421-422
Muallakat. Se Moallakat - 421-422
Muata Jamvo (»store fader Jamvo»), titel på en höfding i Syd-Afrika - 421-422
Muavija, grundläggaren af Omajjadernas dynasti. Se Kalif, sp. 54 - 421-422
Mucianus, Marcus Licinius Crassus - 421-422
Mucilago, slem, farmak., med., är benämningen på en mer eller mindre tjockflytande läkemedelsform - 421-422
Mucin l. slemämne är en produkt af djurkroppens celler - 421-422
Mucius, namn på en fornromersk slägt med tillnamnet Scævola - 421-422
Mucius. 1. Gajus M. Cordus - 421-422
Mucius. 2. Publius M. - 421-422
Mucius. 3. Quintus M. Scævola - 421-422, 423-424
Mucius. 4. Quintus M. Scævola, med tillnamnet Pontifex maximus - 423-424
Muckadell, danskt grefskap på Fyen - 423-424
Mucker, ett tyskt skymford - 423-424
Mucor, bot. Se Hyphomycetes - 423-424
Mucuna Adans., bot., farmak., ett slägte af slingrande örter - 423-424
Mundarin, farmak. Se Asclepias - 423-424
Mudderverk, ett flackt, bärigt fartyg, försedt med ett maskineri, som sätter det i stånd att kontinuerligt upptaga mudder från sjöbottnen och derigenom fördjupa farldeder och hamnar - 423-424
Muddhål, öppningar på en ångpanna, genom hvilka den orenlighet, som samlas på pannans botten eller på dess eldstadstak, utrakas - 423-424
Muddus-jokk och Muddus Katjatak. Se Lule-elf - 423-424
Mudir (Arab., »styresman») kallas guvernören öfver de stora provinser eller län, mudirijje, i hvilka Egypten är indeladt - 423-424
Mudirijje (engelsk stafning moodeereeyah), största förvaltningsdistriktet i Egyptens administrativa indelning - 423-424
Mueddin l. muezzin, »edan-förkunnare», d. v. s. en muhammedansk andlig - 423-424
Muffel (Fr. moufle), ett af eldfast lera förfärdigadt kärl - 423-424
Muflonen, Ovis musimon, zool., hör till familjen getdjur - 423-424, 425-426
Múfti (Arab., »som afgifver ett utlåtande»; se Fetva) är namnet på en i hvarje större muhammedansk stad anställd ämbetsman - 425-426
Mugg (D. muk, T. mauke), veterinärv., en sjukdom i huden och underliggande bindväf å benen hos hästar och nötkreatur - 425-426
Muggendorf, köping i bajerska regeringsområdet Oberfranken - 425-426
Mugil, zool. Se Multe-slägtet - 425-426
Muhammed l. Mohammed, religionsstiftaren, föddes i Mekka omkr. 570 e. Kr. - 425-426, 427-428, 429-430, 431-432
Muhammed, kalifer. Se Kalif - 431-432
Muhammed, imamer. Se Imam - 431-432
Muhammed, fyra turkiska sultaner - 431-432, 433-434
Muhammed Ahmed, »mahdi» - 433-434, 435-436
Muhammed Ali, vicekonung af Egypten - 435-436
Muhammed Ali, muhammedansk sektmakare - 435-436
Muhammed Ali, turkisk fältmarskalk - 435-436
Muhammedan, anhängare af den af Muhammed stiftade religionen - 435-436
Muhammedanism, Muhammeds lära, Islam (se d. o.) - 435-436
Muhammed Baltadsji, turkisk storvesir. Se Baltadsji - 435-436
Muhammed Ben Abdallah. Se Bu-Maza - 435-436
Muhammed Ben-Djeber Al-Batani. Se Al-Batani - 435-436
Muhammed ibn Mûsâ Alchwarizmî, arabisk matematiker - 435-436
Muhammed Kybrysli - 435-436
Muhammed Ruschdi. Se Ruschdi - 435-436
Muharram. Se Hedjra - 435-436
Muhos (F. Muhoksen pitäjä), socken i Uleåborgs län - 435-436
Muhrbeck. Se under Murbeck - 435-436
Muiden, stad i nederländska prov. Nord-Holland - 435-436
Muir, John - 435-436, 437-438
Muisca ... - 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446
Multiplikand ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Munck af Rosenschöld ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Munkgamen ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Munzinger ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Muratori ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Muridæ ... - 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506
Murray ... - 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516
Musi, Agostina di - 515-516
Musicera (Ital. musicare), utföra musik, spela - 515-516
Musicus. Se under Musikant - 515-516
Musik (Grek. musike) var i sin ursprungliga betydelse hos de gamle grekerna inbegreppet af alla de s. k. »musiska konsterna», till hvilka räknades filosofi, poesi, mimik, orkestik och astronomi - 515-516, 517-518, 519-520, 521-522, 523-524
Musikakademi. Se Akademi och Konservatorium - 523-524
Musikaliska akademien, i Stockholm, stiftades till tonkonstens befordran i vårt land, år 1771 - 523-524, 525-526
Musikalisk accent. Se Accent 2 och Exspiratorisk accent - 525-526
Musikaliska konstföreningen, en i Stockholm 1859 bildad förening i syfte att prisbelöna och utgifva inhemska kompositioner - 525-526
Musikaliska prydnader. Se Manér - 525-526
Musikant, handtverksmässig musikidkare utan högre uppfattning - 525-526
Musiker l. musikus, den som gjort musik till sitt hufvudstudium och lefnadsyrke - 525-526
Musikdirektör, ledare af en musikkår - 525-526
Musikfester kallas musikaliska tillställningar, då storartade tonverk uppföras med förstärkta, från flere håll samlade krafter - 525-526, 527-528
Musikföreningen ... - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536
Muspratt ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Mühlbach, Louise ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
Müller ... - 557-558, 559-560, 561-562, 563-564, 565-566
Münch-Bellinghausen, Eligius Franz Joseph von - 565-566
München, konungariket Bajerns hufvudstad - 565-566, 567-568
Münchengrätz, stad i Böhmen vid Iserfloden - 567-568
Münchhausen, Hieronimus Karl Friedrich von - 567-568, 569-570
Münden, stad i preussiska landdrosteriet Hildesheim - 569-570
Münnich, Burkhard Christoph von - 569-570
Münnichhoven, Hendrik - 569-570
Münster (T., af Lat. monasterium, kloster), urpsrungl. klosterkyrka, sedermera ofta användt i betydelse af katedral eller hufvudkyrka i allmänhet - 569-570
Münster. 1. Regeringsområde i preussiska provinsen Westfalen - 569-570
Münster. 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och i prov. Westfalen - 569-570, 571-572
Münster. 3. Biskopsstift, sedan 12:te årh. furstbiskopsstift - 571-572
Münster. 4. Stad i Elsass-Lothringen, regeringsområdet Oberelsass - 571-572
Münster, Sebastian - 571-572
Münsterberg, stad i preussiska regeringsområdet Breslau (Schlesien) - 571-572
Münster-Ledenburg. 1. Ernst Friedrich Herbert - 571-572
Münster-Ledenburg. 2. Georg Herbert - 571-572
Münster, Frederike Sophie Kristiane. Se Brun - 571-572
1. Münter, Balthasar - 571-572
2. Münter, Frederik - 571-572
Müntz, Eugène - 571-572
Münzer, Thomas - 573-574
Müritz-sjön, Tysklands största insjö - 573-574
Mvuta Nzige. Se Albert Njansa och Luta Nzige - 573-574
Mya L., zool., ett musselslägte inom gruppen Myacidæ bland Conchifera l. Lamellibranchiata - 573-574
Myalgi ... - 573-574, 575-576
Mykale ... - 577-578, 579-580, 581-582, 583-584, 585-586
Mynt ... - 587-588, 589-590, 591-592, 593-594, 595-596
Myntverk ... - 597-598, 599-600, 601-602, 603-604, 605-606
Myrberg ... - 607-608, 609-610, 611-612, 613-614, 615-616
Myrospermum ... - 617-618, 619-620, 621-622
Mysingen (Mysingsfjärden) kallas fjärden emellan Södertörns fastland och Muskön - 623-624
Mysis Latr., zool., ett slägte af kräftdjur - 623-624
Mysk, moschus, »desman», med., farmak., den egendomliga afsöndringen från en hos hannen af myskdjuret, Moschus moschiferus L., under buken mellan nafveln och könsdelarna befintlig körtelpung - 623-624
Myskanden. Se Anka, sp. 790, och Kopparänderna - 623-624
Myskdjuren, bisam-djuren, Moschinæ, zool., utgöra en underfamilj inom hjortdjurens familj (Cervidæ), boskapsdjurens ordning (fecora) och däggdjurens klass - 623-624