- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
317-318

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montreuil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt namn, har en mängd villor jämte parker
och promenader. Staden utmärker sig genom sina
offentliga byggnaders mängd och prakt. Bland kyrkorna
må särskildt nämnas den katolska katedralen S:t
Peter (ännu ej fullbordad), den protestantiska
domkyrkan (Christ church), jesuitkyrkan samt den
ofantliga Notre-Dame-kyrkan. Andra mera framstående
byggnader äro stadshuset, justitiepalatset och
den präktiga saluhallen Bonsecours. Staden är
säte för en katolsk och en anglikansk biskop, har
bl. a. undervisningsanstalter ett universitet, M’Gill
college (grundadt 1813, med filosofisk, juridisk
och medicinsk fakultet), teologiska läroanstalter,
tillhörande olika trossamfund, samt en gren af
Laval university i Quebec. 1881 hade staden 140,747
innev., deraf 78,684 voro af fransk och 28,995 af
irländsk börd; 103,579 voro katoliker. Staden har
liflig industri (sågverk och snickerifabriker,
maskinverkstäder, ull- och bomullsspinnerier,
sockerraffinaderier m. m.), men hufvudsakligen är
M. handelsstad och har som sådan ett synnerligen
fördelaktigt läge. Den står i förbindelse med Förenta
staternas jernvägsnät genom Victoriabron, en rörbro,
som utgör en verklig triumf för ingeniörvetenskapen,
om man tager i betraktande brons ofantliga längd
(2,800 m.) och den styrka de 24 bropelarna kräfva
för att kunna motstå det oerhörda trycket af isen om
våren. Hamnen besöktes 1882 af 7,182 fartyg, deraf
648 oceanångare. Exporten hade s. å. ett värde af
omkr. 100 mill. kr., importen omkr. 187 mill. kr. –
När J. Cartier 1535 seglade uppför S:t Lawrence,
fann han vid nuv. M. en befäst indianstad vid namn
Hochalaga. Vid Champlains besök 60 år senare hade
denna stad försvunnit under krigen mellan huroner
och irokeser. 1642 bosatte sig franska nybyggare
derstädes, och staden fick namnet Ville-Marie. 1760
förlorade fransmännen staden till engelsmännen,
och i Nov. 1775 togs den af nord-amerikanerna, men
utrymdes redan följande vår.

Montreuil [mångtrö’j]. 1. M.-sous-Bois
[-sou-båa’], stad i franska depart. Seine,
8 km. ö. om Paris, nära Vincennes. 18,693
innev. (1881). Trädgårdsodling. Liflig
industri. – 2. M.-sur-Mer [-syr-mär], stad i
franska depart. Pas-de-Calais, vid Canche, 15
km. från dess mynning, till 1866 fästning af 2:dra
klass. Omkr. 3,500 innev.

Montreux [mångtrö], klimatisk kurort i schweiziska
kantonen Vaud, nära östra stranden af Genèvesjön,
består af ett stort antal på bergssluttningarna och
utefter sjön belägna byar och landtställen, af hvilka
de vid sjön liggande Clarens, Vernex, M., Territet,
Veytaux m. fl. bilda en 5 km. lång rad af hotell,
»pensioner» och villor. Såsom kyrkoförsamling hade
M. 1880 8,017 innev., de fleste reformerta. Trakten
kring M., det schweiziska Nizza, skyddas af bergen
mot östan- och nordanvindarna och är berömd för
sitt härliga, helsosamma och milda klimat, hvarför
platsen plägar rekommenderas åt bröstsjuka. Sydöst
om M. ligger slottet Chillon.

Montrevel [mångtörvä’ll, mångrövä’ll], Auguste de La
Baume,
markis af M., fransk
marskalk (sedan 1703). f. 1646, d. 1716, utmärkte sig vid
öfvergången af Rhen 1672 m. fl. tillfällen samt sändes
1703 till Languedoc för att kufva kamisarderna. Ehuru
han dervid gick till väga med ytterlig stränghet
och vann flere segrar, lyckades han ej fullständigt
tillintetgöra upproret, hvarför han 1704 efterträddes
af Villars.

Montrose [måntrås], hamnstad i skotska grefskapet
Forfar, på en udde vid South Esks utlopp i Nordsjön
och vid en gren af den kaledoniska jernvägen. 14,975
innev. (1881). Linspinnerier, linneväfverier,
jerngjuteri, fiske och handel.

Montrose [måntrås], James Graham, markis af M.,
skotsk general, f. 1612, slöt sig vid utbrottet
af den resning i Skotland, som 1637 framkallades
genom Karl I:s kyrkopolitik, till det presbyterianska
partiet. Han undertecknade »covenant» och blef, ehuru
icke puritan, en af dess förnämsta förfäktare. När
Karl I ej ville gifva vika, var M. den förste
att i spetsen för skottarna, Juli 1640, rycka in
i England. I anledning af hans oenighet med det
presbyterianska partiets ledare, grefven af Argyll,
arresterad såsom saker till intriger mot denne, hölls
han en tid af år 1641 fängslad och drog sig sedan
undan det politiska lifvet. 1644, då skotska hären
inbröt i England för att hjelpa konungens fiender,
fick M., som upphöjts till markis, uppdrag att göra
en diversion i Skotland till konungens fromma. Han
lyckades under sin fana förena clanerna i höglanden,
emedan de afskydde Argyll i hans egenskap af clanen
Campbells chef, vann en rad af segrar, bl. a. vid
Tippermuir d. 1 Sept. 1644 och vid Deesbro d. 12
Sept. s. å., gäckade genom hastiga rörelser sina
motståndare, härjade Argylls besittningar och slog
Campbell vid Inverlochy d. 2 Febr. 1645. Skotska
parlamentet förklarade honom såsom förrädare förlustig
lif och egendom. Den 3 April 1645 stormade M. Dundee,
och d. 15 Aug. s. å. vann han den stora segern vid
Kilsyth. hvarpå han af konungen utnämndes till
lordlöjtnant och generalkapten af Skotland. Men
öfvergifven af sina flesta anhängare, blef han
redan d. 12 derpå följande Sept. af David Leslie
slagen vid Philiphaugh. Derefter förde han en tid ett
kringirrande lif. Med understöd af Danmark och Sverige
värfvade han slutligen en liten kår, som från Göteborg
på holländska fartyg öfverfördes till Orkenöarna
och i April 1650 landsteg i Skotland. Hans försök att
bringa clanerna till resning misslyckades. Sjelf blef
han d. 27 April öfverrumplad och tillfångatagen, d. 20
Maj 1650 af parlamentet dömd till döden samt dagen
derpå hängd. – En sonsons son af M., James Graham
(d. 1742), blef 1707 hertig af M. och var under Georg
I statssekreterare för Skotland. En sonson och en
sonsons son af denne, hertigar af M., hette likaledes
James Graham och voro medlemmar af toryministèrer,
den förre under Pitt d. y., den senare under Derby.
A. B. B.

Montrouge [mångrousj], by straxt s. om Paris, med
Fort M., tillhörande Paris’ fästningsverk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free