Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Münzer, Thomas - Müritz-sjön, Tysklands största insjö - Mvuta Nzige. Se Albert Njansa och Luta Nzige - Mya L., zool., ett musselslägte inom gruppen Myacidæ bland Conchifera l. Lamellibranchiata - Myalgi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Münzer, Thomas, den beryktade vederdöparen och
bondeledaren, föddes omkr. 1490 i Stolberg i Harz. I
motsats till Luther hade han ur de tyske mystikernas
skrifter endast hemtat näring för en osund, svärmisk
själsriktning, som yttrade sig i religiös-politiskt
och socialt omstörtningsbegär. Han synes hafva
idkat teologiska studier i Leipzig. Efter vexlande
föregåenden blef han predikant vid Mariakyrkan
i Zwickau 1520. Ifrig befordrare af allahanda
oroligheter, måste han 1521 lemna staden, sedan
rådet kraftigt ingripit. I Wittenberg uppträdde
han jämte andra »Zwickauprofeter» och Karlstadt,
men fördrefs snart genom den ditskyndande Luthers
väldiga predikan. 1523 blef M. pastor i Allstädt,
der han på många sätt »reformerade». Sedan han
tillställt ett förstörelsetåg mot det närbelägna
kapellet Malderbach, som egde en undergörande
Mariabild, drogs han till ansvar och måste lemna
Allstädt. 1524 kom han till Mühlhausen. Der förenade
han sig med Heinrich Pfeifer, insatte ett »evigt»
råd och utöfvade oinskränkt makt. Med »himmelska
uppenbarelser» och kommunism blef hans regemente ett
förspel till ofogen i Münster. Såsom »Guds tjenare med
Gideons svärd» trädde han i spetsen för bondekriget
i dessa trakter. Efter nederlaget vid Frankenhausen
blef han gripen och halshuggen 1525 (jfr Bondekrig).
G. R-l.
Müritz-sjön, Tysklands största insjö, 133 qvkm.,
belägen i sydöstra delen af Mecklenburg-Schwerin,
har genom Elde aflopp till Elbe och står genom
Müritz-Havel-kanalen i segelbar förbindelse med
öfre Havel.
Mvuta Nzige. Se Albert Njansa och Luta Nzige.
Mya L., zool., ett musselslägte inom gruppen Myacidae
bland Conchifera l. Lamellibranchiata. Manteln
är nästan helt och hållet sluten, endast egande
en springa framtill för att lemna utträde åt
den korta foten, samt bildar ett mycket långt
andningsrör. Skalet är långt och tjockt, öfverdraget
med en knottrig eller skrynklig epidermis, med
olikstora valvler, af hvilka den venstra är försedd
med en låstand. M. truncata L. har liksom afstympade
skal. Myaciderna äro till största delen strandmusslor
samt gräfva sig ned i sand och slam. O. T. S.
Myalgi (hårdt g; af Grek. mys, muskel, och algos,
smärta), muskelsmärta. Se Muskelsjukdomar.
Mycelium (af Grek. mykes, svamp). Se Claviceps
och Svampar.
Mycenae. Se Mykenai.
Mycetes. Se Vrålaporna.
Myckleby, socken i Göteborgs och Bohus län,
Orusts östra härad. Areal 5,597 har. 2,497
innev. (1885). M. bildar med Långelanda och Torp
ett regalt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift,
Orusts och Tjörns kontrakt.
Mycoderma (af Grek. mykes, svamp, och derma, hud),
ett genusnamn för flere mikroskopiska svampar,
såsom M. vini, M. aceti, jästsvampen, M. plicae
polonicae, svamp i polska martofvan (se Hår 1),
m. fl. Om Saccharomyces
mycoderma, den s. k. »vinblomman», se Jästsvamparna.
F. B.
Myconius. 1. Oswald M. (egentl. O. Geisshüsler),
Zwinglis vän och medarbetare, f. 1488, studerade
i Basel, der han knöt vänskapsbandet med Zwingli,
hvilkens trofaste medarbetare han sedan var i
Zürich. 1532 blef han Oecolampadius’ efterträdare
i Basel såsom Baselkyrkans förste man och professor i
teologi. M. tog en framstående del i utarbetandet af
de båda reformerta bekännelseskrifterna Confessio
basileensis et mülhusana (1534) och den vida
vigtigare Confessio helvetica prior (1536). Han dog
i Basel 1552. – 2. Friedrich M. (hette ursprungl.
Fr. Mecum), Luthers vän och medarbetare på
reformationsfältet, f. 1490 i Lichtemfels, var
franciskanmunk, då Luthers bekanta teser förde honom
öfver till protestantismen. 1524 blef han pastor i
Gotha, der han med vishet och kraft införde ordning
i de förvirrade förhållandena. Särskildt gjorde han
sig förtjent om skolväsendet. M., som stod i bästa
förhållande till både Luther och Melanchthon, deltog i
de flesta vigtigare reformationsförhandlingarna. Han
är författare till en reformationens krönika,
en värderik källskrift, som utgafs i Leipzig
1718 under titeln Friderici Myconii Historia
reformationis. M. dog 1546 i Gotha. G. R-l.
Mycteria. Se Jättestorkslägtet.
Mydaus. Se Stinkgräflingslägtet.
Mydriasis, Grek., med., en sjukdom eller ett
sjukdomssymtom, bestående deri att pupillen är
förstorad och orörlig eller åtminstone trögt
och ofullständigt sammandrager sig vid ljusets
infallande eller vid betraktande af närbelägna
föremål. Orsakerna äro flerehanda. Den renaste formen
är den, då regnbågshinnans slut- eller ringmuskel
ensam är satt ur verksamhet. Vanligen beror detta
derpå att en stöt eller ett slag träffat ögat,
t. ex., såsom ofta händer, af en i ögat springande
kork från en champagne- eller kolsyrevattenflaska
(T. sodapfropfen-mydriasis). Härvid är endast
irismuskeln paralyserad. Ackomodationen är
fortfarande oinskränkt och synen derför god, för
så vidt blödningar o. dyl. ej tillkommit. Äfven
vid förlamningar efter difteritis kan det hända,
att pupillens förstoring är det enda symtomet eller
åtminstone det, som sist blifver qvar, sedan de
andra försvunnit. Tillsammans med andra förlamningar
af ögats muskler (de, som förses med nerver från
oculomotorius) förekommer mydriasis vida oftare;
hvarjehanda hjern- eller allmänna lidanden orsaka
dylika förlamningar. Utsigterna till förbättring
eller helsa bero på grundlidandets åtkomlighet
för behandling. Vissa medel, hälst indrypta i
ögat, åstadkomma en mer eller mindre fullständig
utvidgning af pupillen; de mest kända och de mest
använda äro belladonnans preparat, synnerligast
atropinet. Kokain åstadkommer en mindre fullständig
och snart öfvergående förstoring af pupillen; det
passar derför bäst, då man med denna endast afser
en undersökning af ögats inre. Af atropinet göra
ögonläkarna flitigt bruk vid ackomodationskramp samt
sjukdomar i hornhinnan och iris. Vid de senare kan
man ej undvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
