- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1371-1372

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge, konungarike, omfattande den vestra och mindre delen af Skandinaviska halfön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro bemannade med 645 matroser samt 179 officerare
och kadetter. Alla sjömän på handelsflottan samt
män i sjöstäderna mellan 22 och 35 år äro införda
i rullorna och skyldiga till tjenstgöring till ett
antal af nära 27,000 (1886).

Riksvapnet. Efter skilsmässan från Danmark återupptog
N. sitt gamla riks vapen, ett krönt lejon med bila,
hvilket k. resol. af d. 10 Juli 1844 närmare bestämde
sålunda: en röd fyrkantig sköld, i hvilken synes ett
nederst från venster upp mot höger i framåtskridande
ställning rest krönt lejon med öppet gap och utsträckt
tunga, hållande i framtassarna en höjd stridsyxa af
silfver med gyllene skaft och silfverblad; öfver
skölden är en kunglig krona. S. å. fastställdes äfven
ett unionsvapen, som nyttjas af konungen och den
kungliga familjen, men som för öfrigt får användas
endast i ärenden, som röra båda rikena gemensamt samt
af myndigheter eller ämbetsmän, på hvilkas åtgärd
sådana ankomma. Unionsvapnet består af en sköld, hvars
högra hälft upptages af Sveriges och venstra af N:s
vapen. Öfver hvartdera rikets vapen är en kunglig
krona anbragt och i midten konungaättens vapen;
hela skölden omgifves af en kunglig mantel under en
kunglig krona. – Kort efter upphäfvandet af föreningen
med Danmark erhöll N. genom kung. af d. 27 Febr. 1814
sin egen flagg. Genom grundlagen bestämdes derefter,
att N. skulle hafva sin egen kofferdiflagg och att
dess örlogsflagg skulle vara en unionsflagg. Enligt nu
gällande bestämmelser, hvilka innehållas i k. resol,
af d. 20 Juni 1844 (jfr k. resol. af d. 17 Juli
1821), är handelsflaggen högröd och genom ett i hvit
kant infattadt mörkblått kors delad i fyra fält, af
hvilka det öfre närmast stången innehåller det för
örlogsflaggen bestämda unionstecknet. Örlogsflaggen
är lika med handelsflaggen, men är klufven och
tungad; öfre fältet närmast stången innehåller det
för de Förenade rikena gemensamma unionstecknet,
der färgerna i båda rikenas flaggor äro lika
fördelta. Såsom örlogsgös och af de Förenade rikenas
sändebud och konsuler användes en flagg, som är lika
med unionstecknet i örlogsflaggen. Konungens och
den kungliga familjens flagg är en örlogsflagg med
unionsvapnet i midten. – N:s enda orden, instiftad
1847 af konung Oskar I, är Sankt Olafs orden (se
denna). N. har dessutom 2 medaljer, hvilka utdelas på
förslag af regeringen och efter beslut i statsrådet,
nämligen Medaillen for borgerdåd, stiftad 1819
och utvidgad 1844 (2 klasser: guld och silfver),
samt Redningsmedaillen, stiftad 1885 (3 klasser;
i den 1:sta är medaljen af guld, i den 2:dra och
3:dje af silfver). Dessutom utdelar konungen flere
medaljer i guld och silfver.

Undervisningsväsendet. N. har 1 universitet,
det Kongl. Frederiks universitet i Kristiania
(se art. Kristiania universitet). Det inrättades
d. 2 Sept. 1811, men trädde i verksamhet först
i Aug. 1813. Vid praktisk-teologiska seminariet i
Kristiania, inrättadt 1848, skola teologie kandidater,
hvilka söka anställning såsom prester, aflägga
examen. Seminariet styres af biskopen i Kristiania stift och
teologiska fakulteten; undervisningen bestrides
af 1 förste och 4 andre lärare. – Den högre
skolundervisningen meddelas vid de offentliga
skolorna för högre allmänbildning, hvilkas nu gällande
organisation är bestämd genom lag af d. 17 Juni 1869
med tilläggsstadgar. Dessa läroverk äro »middelskoler»
och latin- eller realgymnasier. »Middelskolen»,
der kursen är 6-årig, utgör en förskola till
gymnasiet och meddelar tillika de lärjungar, som
omedelbart från densamma utgå i lifvet, en afslutad
och efter deras behof afpassad allmänbildning. Med
»middelskolen» kan förenas en praktisk realskola samt
– likväl utan kostnad för staten – en eller flere
förberedande klasser. Vid gymnasiet, der kursen är
3-årig, afslutas förberedelsen för universitetet
och högre specialskolor. De nu nämnda offentliga
läroverken äro till antalet 17. De 4 äldsta af dem,
katedralskolorna i Kristiania, Kristianssand, Bergen
och Trondhjem, omfatta latin- och realgymnasium samt
»middelskole», 10 andra läroverk latingymnasium och
»middelskole», 1 realgymnasium och »middelskole»
samt 2 endast »middelskole». Föreståndaren för en
skola benämnes rektor; öfriga fast anställda lärare
äro öfverlärare och adjunkter, hvilka utnämnas
af K. M:t, samt klasslärare, hvilka tillsättas af
skolöfverstyrelsen. Finnas två gymnasier vid samma
läroverk, förordnar öfverstyrelsen en af lärarna till
konrektor för det ena. Skolrådet består af rektor
och de fast anställde lärarna. För hvarje skola
skall tillsättas en direktion (» Forstanderskab»),
bestående af en magistratsperson, rektor och
tre på platsen bosatta, af kommunalstyrelsen
valda män. Öfver religionsundervisningen eger den
kyrkliga »overövrigheden» uppsigt, öfver ekonomien
den civila. Högsta styrelsen utöfvas af Kirke-
og undervisningsdepartementet. Under läsåret
1882–83 voro vid de offentliga skolorna anställda 250
lärare och 10 lärarinnor. Högsta lärjungeantal var
3,480. Rättighet att anställa middelskole-examen och
»examen artium» (studentexamen) innehafves dessutom
f. n. af flere privatskolor i de större städerna
samt af åtskilliga kommunskolor (hufvudsakligen
»middelskoler», borgare- och flickskolor). De
sistnämnda, liksom flere skolor, hvilka ännu icke
erhållit sådan examensrätt, åtnjuta vanligen
statsbidrag. – Den lägre skolundervisningen är
ordnad genom folkskolestadgarna för städerna af
d. 12 Juli 1848, för landsbygden af d. 16 Maj
1860 samt senare förordningar. Undervisningen är
obligatorisk i städerna från 7:de året, å landsbygden
från 8:de, till dess barnen konfirmerats. Närmaste
ledningen af folkskola i stad, äfvensom i köping
(»ladested») med egen kommunalstyrelse, tillkommer
skolkommissionen, som består af platsens kyrkoherdar
och komministrar, 1 ledamot af magistraten och
så många af kommunalstyrelsen valda män, som
denna bestämmer, under ordförandeskap af en af de
presterlige ledamöterna, utsedd af biskopen. Inspektor
är prosten; högsta tillsynen öfver undervisningen har
biskopen, i öfrigt stiftsdirektionen. Med folkskola
kan, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free