Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvicksilfverhorisont ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inverkan. De, som hafva höjt sig till denna
ståndpunkt, befinna sig ständigt i en stämning af
helig likgiltighet, der allt, vare sig inre eller
yttre tillstånd, blifver likgiltigt för själen,
emedan hon, genomträngd af den »oegennyttiga
kärleken» till Gud (kärlek till Gud för hans egen
skull utan allt afseende på belöning eller straff),
har helt hängifvit sig åt honom och i allt söker
endast Guds ära, äfven om det skulle lända till hans
ära att anvisa henne sitt rum i helvetet. I detta
tillstånd af helig likgiltighet och hvila i Gud
andas bönen utan ord, och i denna bön försvinner
det individuella jaget (medvetandet och viljan),
ty den bedjande har slumrat bort ifrån sig sjelf och
verlden och insomnat i Gud. Denna riktning framträdde
i det 17:de årh. i Spanien, Italien och Frankrike
samt räknar bland sina främsta representanter, utom
den ofvannämnde Molinos (d. 1697), Frans af Sales
(d. 1622), Francisca de Chantal, hans biktdotter,
och Jeanne Marie de la Mothe Guyon (d. 1717). Den
sistnämnda och hela den qvietistiska riktningen
egde ock en försvarare i ärkebiskop Fénelon i
Cambray. Qvietismen, som opponerade sig emot
det gängse kyrkoväsendets utåtvända riktning,
och för hvilken kyrkans utvärtes gudaktighetsverk
måste anses rent af förkastliga, blef naturligtvis
illa anskrifven hos den romersk-katolska kyrkans
män, och dess representanter blefvo föremål för
inkvisitionens förföljelser. Jfr Heppe: »Geschichte
der quietistischen mystik in der katholischen kirche»
(1875). H. W. T.
Qviinge, socken i Kristianstads län, Östra Göinge
härad. Areal 3,195 har. 937 innev. (1887). Q. bildar
med Gryt ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Östra Göinge kontrakt.
Qville. 1. Härad i Göteborgs och Bohus län, ingår
i Norrvikens domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Qville, Svenneby och Bottna. Areal 20,587
har. 8,363 innev. (1887). – 2. Socken i Göteborgs
och Bohus län, Qville härad. Areal 15,996 har. 6,500
innev. (1887). Q. bildar med Bottna och Svenneby samt
Fjällbacka kapell ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt.
Qvillinge, socken i Östergötlands län,
Bråbo härad. Areal 12,841 har. 3,649
innev. (1887). Q. bildar med Simonstorp ett
konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Linköpings stift,
Norrköpings kontrakt.
Qvindelmässa, qvindelsmässa, biforrner till
Kyndelsmässa (se d. o.).
Qvindennier kallades inom den romersk-katolska kyrkan
de påfvestolen tillfallande inkomsterna af de andliga
lägenheter, hvilka voro förenade med kloster, hospital
eller andra fromma stiftelser. Dessa lägenheter kunde
aldrig blifva vakanta, men påfven Paulus II kom år
1469 på den tanken att utsträcka de redan under 14:de
årh. stadgade förordningarna om de s. k. annaterna
(se d. o.) till dessa andliga lägenheter, och
han beräknade dervid, att en prelats ämbetstid i
medeltal omfattade 15 år samt förordnade derför, att
ofvannämnda kyrkliga stiftelser skulle hvart 15:de år
(deraf namnet qvindennier, af Lat. quindeni, hvar
femtonde) aflemna ett års
inkomst till den påfliga stolen.
H. W. T.
Qvinkuncialställning. Se Quincunx.
<b>Qvinnestad,>/b> socken i Elfsborgs län, Gäsene
härad. Areal 2,206 har. 461 innev. (1887). Annex till
Norunga, Skara stift, Kullings kontrakt.
Qvinnofrid (Fornsv. qvinnafriþer), jur., kallades
i det äldre rättsspråket den särskilda frid (jfr
Frid, Fridsbrott), som omslöt qvinnan och verkade,
att vissa förgripelser emot henne betraktades såsom
synnerligen svåra förbrytelser. Denna frid hörde
till dem, som bekräftades genom edsörelagarna, och
brott emot densamma blefvo alltså edsörebrott (se
Edsöre). Såsom qvinnofridsbrott bestraffades
enligt de gamla lagarna dels våldtägt, dels
(enligt svealagarna och landslagarna) qvinnorof. I
1734 års lag äro qvinnofridsbrotten uteslutna
ur edsöreförbrytelsernas antal. Nu gällande
Strafflag upptager ej vidare några sådana brott bland
fridsbrotten. Våldtägt och enlevering förekomma
der i kapitlet »Om brott emot annans frihet».
J. H-r.
Qvinqvenell. Se Moratorium.
Qvinqverem (Lat. quinqueremis, af quinque, fem,
och remus, åra). Se Galér.
Qvint (af Lat. quintus, den femte), 1. Musikt. a)
Femte intervallet i den diatoniska skalan. Qvinten
är antingen ren (c–g), förminskad (c–gess) eller
öfverstigande (c–giss). – b) Öppet flöjtregister
i orgeln (qvinta, qvintflöjt), hörande
till de s. k. fyllnadsstämmorna och angifvande den
anslagna tangentens qvintintervall. – c) Högsta
strängen på violinen. – 2. En dansk vigt = 5 gr. –
3. Se Fäktkonst, sp. 561. A. L.
Qvintant (af Lat. quintus; den femte), ett
vinkelmätningsinstrument, hvars båge utgör 1/5 af en
cirkelperiferi, och i öfrigt konstrueradt efter samma
grunder som en sextant (se d. o.). Vid sjömätning
användes en liten och latthandterlig qvintant,
som benämnes lodnings-qvintant. Se Sjömätning.
R. N.
Qvintern (af Lat. quintus, den femte). 1. En afart
af luta (se d. o.). – 2. Ett dragningssätt i lotteri
(se d. o.).
Qvinteron (Sp. quinteron, af Lat. quintus, den
femte). Se Menniskoraser, sp. 1363.
Qvintessens (-sa’ngs; Fr. quintessence,
af Med. Lat. quinta essentia, femte varat l.
grundämnet). 1. Hos medeltidsskolastikerna benämning
på den enligt antika naturfilosofers antagande
ofvan eldens sfer befintliga substans (»etern»),
som troddes utgöra det renaste och finaste af alla
ämnen, och hvaraf menniskosjälen tänktes bestå. –
2. Inom medeltidskemien term för den på kemisk väg
utdragna, koncentrerade och bästa kraften af ett
ämne samt derjämte en benämning på alkohol. Se vidare
Alkemi. – 3. Den verksamma beståndsdelen i någonting,
det grundväsentligar musten, märgen, kärnan af en sak.
Qvintett (af Lat. quintus, den femte),
tonstycke för fem instrumentala eller vokala
stämmor, med eller utan ackompanjemang.
A. L.
Qvintföljder. Se Parallelrörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
