Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ribbing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De pantheismo (på latin 1849, på svenska 1851,
3:dje uppl. 1874), det omfattande verket
Genetisk framställning af Platos ideelära
(1858; tysk öfvers. 1863–64) samt tvänne
på tyska skrifna afhandlingar om Sokrates (i
Ups. Univ. Årsskr. 1870). I dessa framställningar
af de båda grekiske idealisternas, Sokrates’ och
Platons, åsigter har han tillgodogjort sig det ljus,
som den strängt genomförda svenska idealismen
kan sprida öfver sina föregångares läror. Och
äfven om den nutida tolkaren härvid kanske i en
eller annan punkt inlagt något af sina åsigter i
de antika teorier han skulle återgifva, så finnes
det förvisso ock mycket nytt i hans framställning,
som är af bestående vetenskapligt värde. R:s arbeten
vittna om ett ovanligt skarpsinne samt äro derigenom
i och för sig uppfostrande för den filosofiskt
intresserade. Utom dessa sina egna arbeten har
R. utgifvit förträffliga anteckningar efter Geijers
»Föreläsningar öfver menniskans historia» (1856)
och Boströms »Föreläsningar i religionsfilosofi»
(1885). Derjämte har han i tidningar, tidskrifter
och broschyrer deltagit i diskussionen om
universitets- och läroverksfrågor. Flere allmänna
uppdrag har han mottagit. Så var han ordförande
hos stadsfullmäktige i Upsala de fyra första
åren af denna institutions tillvaro (1863–66),
ledamot af Upsala läns landsting 1863–74, ledamot
af presteståndet för Upsala universitet vid senare
delen af riksdagen 1862–63 och vid 1865–66 års
riksdag samt under den sistnämnda ledamot af Allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet, ledamot af riksdagens
Andra kammare för Upsala stad lagtima riksdagarna
1867–72 och urtima riksdagen 1871 och af Första
kammaren för Norrbottens län riksdagarna 1875–79
samt under samtliga dessa lagtima riksdagar från och
med 1867 ledamot af lagutskottet och derjämte under
riksdagen 1878 och 1879 af kammarens Andra tillfälliga
utskott. Vid kyrkomötena 1868, 1873 och 1878 var han
lekmannaombud för Upsala stift och derunder ledamot
af Första tillfälliga utskottet. Dessutom var han
ledamot af den af K. M:t d. 21 Okt. 1870 tillsatta
komitén för revision af elementarläroverkens stadga.
S-e.
12. Ribbing, Sofia Amalia, den föregåendes kusin,
genre- och porträttmålarinna, född i Seminge, Småland,
d. 6 Mars 1835, har utbildat sig under studier i
Stockholm, Düsseldorf (Sohn), Paris (Tissier)
och Bruxelles (Gallait) samt dessutom längre tider
vistats i London och Rom, der hon sedan flere år varit
bosatt. Hon har utfört en del genremålningar, såsom
Ritande gossar (Göteborgs museum), Trädgårdsmästarens
dotter, Fogelboet, Tiggarebarn från Neapel (de tre
sistnämnda utställda i Göteborg 1881) samt flere
porträtt. -rn.
Ribble [ri’bböl], flod i engelska grefskapen York
och Lancaster, upprinner på Penniniska kedjan och
faller ut i Irländska sjön nedanför staden Preston,
bildande ett bredt aestuarium. Flodens längd utgör
omkr. 100 km. Äfven större fartyg kunna numera gå
upp till Preston.
Ribbungerne, politiskt parti under de norska
inbördesfejderna på 1200-talet. Det bildades,
troligen med Nikolaus Arnessöns vetskap,
år 1219 af Gudolf af Blakastad och uppställde
såsom tronpretendent en son till Erling Stenvägg,
Sigurd Ribbung. Partiet hade sina största krafter i
sydöstra delen af landet och förenade sig år 1221 med
Slitungerne. I Maj 1222 ledo de ett nederlag vid
Mjösen, hvarefter Sigurd Ribbung ingick förlikning med
Skule jarl, nedlade sin konungavärdighet och upplöste
sitt parti. Y. N.
Ribe, stad i sydvestra delen af
Nörrejylland, ligger, strängt geografiskt taget, i
Sönderjyllarid, nämligen 7,5 km. s. om Kongeå, men
har sedan gammalt hört till Danmark. R. är beläget vid
Ribeå (Nibså) 5,5 km. från Nordsjön på en slätt,
som mot hafvet öfvergår i ett bördigt marskland,
ofta utsatt för öfversvämningar. Handel och sjöfart
äro obetydliga; år 1886 egde staden 4 fartyg om
tillhopa 287 tons drägtighet. Inom industrien kan
nämnas ett stort bomullsväfveri. Sedan 1875 är staden
genom en bibana sammanknuten med jernvägslinierna i
södra och vestra Jylland och får inom kort anslutning
äfven till vestslesvigska jernvägen. I R. residera
biskopen i R. stift och amtmannen i R. amt. Bland
offentliga byggnader märkes domkyrkan, Vor Frue Kirke,
en af de största och vackraste i Danmark, uppförd i
rundbågsstil omkr. 1130. Den mäter i längd 61,5 m.,
i bredd 33,5 m. och har under den stora kupolen,
som bildar koret, en höjd af 21 m. Till midtskeppet
sluta sig tvänne par sidoskepp, åtskilda af fyra rader
stenpelare, hvarigenom den ursprungliga korsformen
nästan gått förlorad. På nordvestra sidan har kyrkan
ett väldigt fyrkantigt torn, 46,5 m. högt. Staden har
också en lärd skola, hvars historia går tillbaka ända
till 12:te årh., och som under katolicismens sista
tid räknade 700 lärjungar, men nu är en af de minst
besökta i riket. Ett gammalt munkkloster är sedan 1543
inredt till hospital för ålderstigna qvinnor. – R. är
en af Danmarks äldsta städer. Der uppfördes omkr. 850
den andra i ordningen af landets kristna kyrkor,
liksom biskopssätet, sedan 948, är det äldsta näst
efter Slesvigs. Under 11:te–12:te årh. var R. en
blomstrande handelsstad, som idkade sjöfart på vestra
Europa och under hela medeltiden kom i betydelse
näst efter Roskilde. Den egde då 14 kyrkor och 5
kloster samt ett slott, Riberhus, der konungarna ofta
residerade. År 1269 erhöll R. sin stadsrätt, den för
sin stränghet bekanta Riberätten. Vid reformationen
började R. att aftyna, och sedan tillstötte flere
större öfversvämningar och eldsvådor samt längre fram,
under 17:de årh., tre fientliga öfverfall. Vid det
sista af dessa (1659) ödelades Riberhus, hvaraf nu
endast lemningar återstå. I R. dog år 1259 konung
Kristofer I; år 1330 ingick Kristofer II derstädes
förlikning med grefve Gert af Holstein, och år
1460 utfärdade Kristian I i R. sin »handfästning»,
de s. k. landsprivilegierna, till ridderskapen i
Slesvig och Holstein. J. Kinch har skrifvit »Ribe
byeshistorie og beskrivelse» (2 bd, 1869–84) samt
J. Helms »Ribe domkirke, undersögt og beskreven»
(1870). E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
