Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richmond. 1. R. and Lennox, Charles Gordon - Richmond. 2. R. and Gordon, Charles Henry Gordon Lennox, hertig af - Richter, Jakob - 1. Richter, David, d. ä. - 2. Richter, Bengt - 3. Richter, Johan - 4. Richter, David, d. y. - 5. Richter, Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snart politiken för landtbruk och hästskötsel, som
han bättre förstod. – 2. R. and Gordon, Charles
Henry Gordon Lennox, hertig af, den föregåendes
son, f. 1818, gick in vid armén efter vunnen
baccalaurus-grad samt kom 1841 in i underhuset
och 1860, efter fadern, i öfverhuset. År 1867
blef han president för det nyinrättade Board of
trade (handelsdepartementet) och i denna egenskap
kabinettsmedlem, men afträdde 1868 för att i
öfverhuset anföra den konservativa oppositionen
mot Gladstone. I Disraëlis kabinett 1874–80 var
R. president för Privy council. 1885–86 var han
i Salisburys kabinett åter president i Board af
trade och var en del af 1886 statssekreterare
för Skotland. Lugn och måttfull i åsigter, hör
R. till de konservatives mest ansedde ledare.
Kj.
Richter, Jakob, vanligen kallad »mester Jakob
byggemester», arkitekt, från »Fryburg« (i Sachsen?),
antogs 1540 i Gustaf I:s tjenst såsom byggmästare
och verkade under en följd af år vid Stockholms
slott, senast 1549–53 såsom öfverste ledare af
byggnadsarbetena. Sistn. år sändes han till Kalmar
för att der ordna rum till konungens besök senare
på året. År 1555 börjades Kalmar slotts omdaning
på allvar, emedan konungen förlänat hertig Erik
detsamma. Hösten 1558 reste R. till Tyskland för
att anskaffa skickliga konstnärer och handtverkare;
och med dessas biträde samt efter hertigens plan
vidtogs då en grundlig omdekorering af det inre
och hela slottets bättre ordnande i arkitektoniskt
afseende. Genom dessa arbeten erhöll slottet det
utseende, som det ännu bevarar. Af dem märkas:
»vindelstenen» (trappuppgången) utanför Vattutornet,
genom hvilken hela vestra flygeln fick enhet och
sammanhang, samt södra flygelns nedre del och östra
flygeln. Tre större portaler utfördes samtidigt
af slottets stenhuggare Roland Mockle. Af inre
dekorationer märkes främst den i gamla kungsmaket, ett
dyrbart panelverk med fina inläggningar och deröfver
dekorativt målade jagtscener, det hela sannolikt
efter ritningar af Dominicus Ver Wilt utfördt af
tyska snickare under ledning af Marcus Wulfrum och
Urban Schulz (1560–64) och ett förträffligt arbete af
ovanligt konstvärde, i senare tid återstäldt under
Scholanders öfverinseende. Mot slutet af Eriks
tid arbetades mest på slottets befästande, och
dermed fortsattes under början af Johan III:s. R:s
duglighet togs äfven i anspråk för andra värf än
byggnadsangelägenheter. Så fick han 1567 befallning
att utse plats för en hamn i Bleking, der en stad
och fästning kunde byggas, och 1570 ämnades han till
anförare för ett härtåg i samma landskap. Han
afled i Kalmar i April eller början af Maj 1571.
-rn.
1. Richter, David d. ä., målare, föddes i Stockholm
1662 och var son af Friedrich R., tillhörande en
ansedd guldsmedsslägt i Stockholm. Han utbildade sig
sannolikt under Ehrenstrahl och lemnade troligen
fäderneslandet kort efter 1696. Vid 1700-talets början
återfinna vi honom i Berlin, der han flitigt målade
porträtt, bl. a. sin berömde landsman R. Faltz’,
hvilket i likhet med flere andra graverades. Något
senare for han genom Dresden, men var redan
1704 bosatt i Wien. Om hans verksamhet derstädes
känner man ännu högst obetydligt. Ett porträtt,
som förr ansågs såsom R:s eget, men numera förmodas
framställa bildhuggaren Casanova, tillhör Sveriges
Nationalmuseum och är, så vidt bekant, det enda prof,
som finnes i Sverige af hans konst under dess senare
skede. Det är bredt och duktigt, men något dekorativt
måladt. I Wiens Belvedere finnas två landskap af
hans hand. Han skall hafva aflidit i Wien 1735.
-rn.
2. Richter, Bengt, medaljör, den föregåendes kusin,
f. i Stockholm 1670, lärjunge af och slutligen
svärson till Arvid Karlsten, utförde medaljer
öfver segern vid Düna (1701), freden i Altranstädt
(1706), fälttåget 1709 m. m., alla vittnande om
att han ganska väl tillegnat sig sin lärares
manér. Han besökte dessförinnan Frankrike,
der han graverade åtskilliga medaljer »till
Ludvig XIV:s historia», men kom slutligen till
Wien, der han blef kejserlig gravör och afled
1737. Han arbetade der flere vackra medaljer,
under ledning af sin landsman K. G. Heraeus.
-rn.
3. Richter, Johan, målare, den föregåendes
broder, kom 1686 i lära hos J. Sylvius vid
Drottningholm, der han qvarblef till 1692.
Om hans följande öden vet man blott, att han
omkr. 1710 reste till Venezia och der blef elev
af den bekante utsigtsmålaren Antonio Canale
(Canaletto), i hvars stil han sedan utförde en mängd
vyer från lagunstaden. Flere dylika finnas äfven
i Sverige, såsom ett par i Nationalmuseum och tre
i Stockholms högskolas (f. d. J. A. Bergs)
samling (af dem dock två under Canalettos namn).
R. var ännu 1741 qvar i Venezia. Hans dödsår
är okändt. -rn.
4. Richter, David d. y., porträttmålare,
den föregåendes broder, begaf sig 1697
på konstresa till utlandet och uppehöll sig
derunder hufvudsakligen uti Italien. Efter
hemkomsten, omkr. 1710, utförde han ett och annat
porträtt i olja, af hvilka prof finnas i enskilda
samlingar, men egnade sig sedan uteslutande
åt miniatyrmåleriet samt blef 1719 hofminiatör på
stat, i hvilken egenskap han qvarstod till
1728. Sedan sysselsatte han sig ganska flitigt
med miniatyrporträtt af enskilda, och hans arbeten
äro derför ej så sällsynta. De bästa förvaras i
statens historiska museum. Hans små bilder äro
djerft och kraftigt tecknade samt eleganta,
om ock något oroliga i målningssättet. Karnationen
stöter merendels något i gult eller brunt.
R. afled i Stockholm d. 12 Jan. 1741.
-rn.
5. Richter, Kristian, porträttmålare, den
föregåendes kusin, f. i Stockholm 1678, hade
öfvat sig i vaxpussering och medaljgravyr, då han 1702
lemnade sin fädernestad för att resa till Berlin.
Emellertid kom han s. å. till London, blef elev
hos eller åtminstone utbildade sig efter sin bekante
landsman Dahl derstädes samt målade sedan porträtt
såväl i olja som miniatyr. Han hade äfven börjat
försöka sig i emaljmålning, då han afled i
London 1732.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
