Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddarhusordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riddarhusutskott. 1. Under ståndsförfattningens
tid det inom ridderskapet och adeln vid hvarje
riksdags början valda utskott, hvilket egde att
till afgörande inom ståndet bereda sådana frågor,
som angingo ridderskapet och adeln uteslutande. Detta
utskott bestod af 12 ledamöter. Till dess handläggning
hörde frågor om ändringar i riddarhusordningen,
om riddarhuskassans förvaltning, Vadstena adliga
jungfrustifts ärenden o. dyl. Dessutom hade
riddarhusutskottet att utlemna s. k. riksdagspolletter
för adelsmän, som vid riksdagens början anmälde
sig till erhållande af säte å riddarhuset. Om
utskottet i något sådant fall ansåg den anmälde
obehörig och vägrade honom pollett, hänsköts
afgörandet till ståndet in pleno. – 2. Det af 12
ledamöter bestående utskott, som ridderskapet och
adeln enl. riddarhusordningen af d. 22 Juni 1866
tillsätter vid hvarje adelsmötes början, och hvilket
det åligger att bl. a. meddela yttrande öfver de
ärenden, som af ridderskapet och adeln till detsamma
öfverlemnas, revidera riddarhuskassan och öfriga
under riddarhusdirektionens styrelse ställda kassor
samt afgifva yttrande huruvida riddarhusdirektionen
sina åligganden rätteligen fullgjort. Utskottet eger
äfven att utlemna polletter till dem, som under loppet
af adelsmötena anmäla sig till anteckning.
Riddarhyttan. 1. Jernbruk i Skinnskattebergs
socken och bergslag, Vestmanlands län, tillhör
Riddarhyttans bolag. Detta eger dessutom en
mängd hemman i Skinnskattebergs, Ramsbergs, Heds,
Gunnilbo, Malma (Gisslarbo bruk) och Odensvi socknar,
stångjernssmedja, masugn, såg, qvarn, tegelbruk,
med ett sammanlagdt taxeringsvärde af omkr. 1 1/4
mill. kronor. – 2. Jernvägsstation, nära Riddarhyttans
bruk, vid den 1,2 mil långa R.–Uttersbergs jernväg,
som fortsättes af banan Uttersberg–Köping.
Riddarna af runda bordet. Se Artur-sagan.
Ridderhielm, Israel, krigare, en man af ringa
härkomst, tjenade sig under trettioåriga kriget
upp från simpel karl till öfverstelöjtnant vid
Lifgardet till häst, hvars öfverste och chef han
blef 1655. I Karl X Gustafs polska krig utmärkte han
sig och utnämndes 1656 till generalmajor, men blef i
Nov. s. å. öfverfallen vid Licce och tillfångatagen
af tatarerna samt förd till deras land. Efter ett
par år blef han utvexlad och befordrades 1664 till
generallöjtnant af kavalleriet. Hans döds- likasom
hans födelseår är okändt. Han lefde ännu 1678. I Ny
dala kyrka, der han ligger begrafven, förvaras de
kedjor han skall hafva burit under sin fångenskap
hos tatarerna. 1649 adlades han med namnet R. (han
hette förut Isaksson). Äfven R:s son Hans Isak R.
(död i Wismar 1709) var en duktig krigare. Han blef
1700 generalmajor af kavalleriet och tog en ärofull
andel i Karl XII:s polska krig till 1704, då han
utnämndes till generallöjtnant och guvernör i Wismar
samt erhöll friherrlig värdighet (ej introd.).
Ridderhjerta, Gabriel Fredrik, krigare, född d. 12
Okt. 1768, blef 1790 fänrik vid
Vestmanlands regemente och 1793 förste adjutant,
men tog 1794 afsked. Såsom kornett vid adelsfanan
(sedan 1797) utmärkte han sig under Juni–Juli 1808
i det »lilla kriget» i Finland. Med ett trettiotal
soldater samt uppbådad allmoge opererade han i
trakten af Vasa samt tog ett par hundra ryssar,
bland dem flere officerare, till fånga. Sedan han
erhållit förstärkning af 100 man ur Vesterbottens
vargering, skulle han i förening med en liten
flottilj angripa Kristinestad, men företaget kom
ej att utföras. Derefter förenades R:s lilla trupp
med Gyllenbögels friskara. R., som 1809 blef kapten
i armén och 1812 vid Gotlands nationalbeväring samt
1837 förordnades till platsmajor i Visby, afled d. 9
Jan. 1856.
1. Riddermarck, Lars, tjensteman, författare, f.
i Jönköping 1650, studerade i Lund, der han 1670
utgaf Descriptio florentissimi regni Svio-gothici,
och i Jena, der han utgaf en disputation på latin
och italienska, samt blef
1674 auskultant i Generalkommersekollegium,
1675 sekreterare hos riksrådet B. Horn och
1676 fältsekreterare vid jämtländska armén,
om hvars öden han 1678, under en utländsk resa,
utgaf Unpartheiische relation. 1679 blef han
sekreterare hos J. Gyllenstierna, i hvars ärenden
han 1680 for till Köpenhamn, 1684 advokatfiskal
vid riddarhuset, 1685 krigsfiskal samt 1688 adlad
(han hette förut Wätterhamn). R. användes i många
»angelägna» förrättningar i suveränitetens intressen,
men råkade slutligen i två allvarsamma rättegångar,
till följd af sitt otidiga skrifsätt och sina ohemula
beskyllningar. I den sista blef han 1704 dömd från
ära och adelskap samt till fängelse å Marstrand.
Han frigafs 1719 och sysselsatte sig derpå med
författandet af en vederläggning af »Les anecdotes de
Suède», kallad Tienlig skrapa öfver omströdde
verck o. s. v. (1721), hvilken dock förblef hvilande
i handskrift. R. afled på Eckersholm i Småland
på 1730-talet. -rn.
2. Riddermarck, Andreas, universitetslärare,
den föregåendes broder, föddes i Jönköping d. 20
Nov. 1651. Efter studier vid Lunds universitet
begaf han sig utomlands och besökte under loppet af
11 år åtskilliga tyska och holländska högskolor.
Återkommen till Sverige, blef han 1683 e.
o. professor i historia i Upsala och 1684 professor
i matematik i Lund, der han äfven tjenstgjorde
såsom lärare i främmande språk, adlades 1688
samt utnämndes 1702 till juris professor i
Lund. Död på Plönninge (nära Halmstad) d. 15 Mars
1707. – R. försökte sig med framgång såsom latinsk
skald och skall äfven hafva författat
poem på svenska. Vid akademiska disputationer
uppträdde han med gratulationsskrifter
bl. a. på franska, italienska och spanska.
Deremot var hans vetenskapliga författareverksamhet
mindre betydande. Visserligen presiderade han
för 85 disputationer i de mest olika ämnen,
men de flesta af dessa angifvas uttryckligen
författade af respondenterna. R. var en flitig
almanackförfattare. Han utgaf en Comptoir- och
Skrijf Almanack för år 1698 samt vanliga almanacker
för åren 1691–1705, af hvilka flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
