- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1213-1214

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ringtrasten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inträder nedanför Salto Grande i prov. Bahia samt faller
ut i Atlantiska hafvet vid Belmonte, sedan den
afbördat en del af sitt vatten i den något nordligare
Pardo. I prov. Bahia är R. G. en bred, men grund
flod, som bär endast grundt gående fartyg upp till
Salto grande (»det stora fallet»), hvilket af några
resande anses kunna i storartad skönhet mäta sig med
Niagara. Flodens längd är omkr. 800 km., deraf 200
km. i Bahia.

Rio Grande do Norte, provins i norra Brasilien
vid Atlantiska hafvets kust, i öfrigt begränsad af
provinserna Ceara, Pernambuco och Parahyba. Areal
57,485 qvkm. Omkr. 270,000 innev. Provinsen är
kuperad och har åtskilliga lägre bergskedjor:
i ö. Serra Borborema, som utsänder några korta
kustfloder, bl. a. Rio Grande do Norte (Potengi),
samt i v. Serra do Apody. Största floden är
den från Parahyba kommande Rio Assu l. Rio das
Piranhas. Kusten är låg samt genom ref och sandbankar
nästan otillgänglig. De förnämsta produkterna äro
bomull, socker och tobak. Hufvudstad är Natal.

Rio Grande do Sul (fullständigt São Pedro do
Rio Grande do Sul
). 1. Sydligaste provinsen i
Brasilien, omgifven af Atlantiska hafvet i ö.,
Uruguay i s., Argentina i v. (gränsfloden Uruguay)
samt bras. prov. Santa Catharina i n. Areal 236,550
qvkm. Omkr. 1 mill. innev. Provinsen är ett skogrikt
bergland, med breda dalar och öppna slätter mellan
bergen. Klimatet är sundt och angenämt samt utvecklar
den subtropiska vegetationens fulla yppighet. Kusten
är flack och har dåliga ankarplatser. Längs
densamma ligga stora strandsjöar, Lagoa dos Patos,
vid hvars nordände provinsens hufvudstad Porto
Alegre
är belägen, samt den sydligare Lagoa Mirim, som
sträcker sig till Uruguays gräns och har aflopp till
den förra genom São Gonçalo. De största tillflödena
äro Jacuhy, Camaquain och Jaguarão; sitt aflopp har
Lagoa dos Patos genom den 12 km. långa Rio Grande do
Sul. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel och åkerbruk. I
ingen annan brasiliansk provins har den europeiska,
företrädesvis tyska, kolonisationen vunnit så stor
utveckling som i denna. 1882 beräknades den tyska
befolkningen utgöra öfver 100,000 pers. och den
italienska omkr. 50,000 pers. – 2. Stad i nämnda
provins, nära mynningen af Rio Grande. Omkr. 35,000
innev. Det är provinsens förnämsta handelsstad och
exporterar till Europa provinsens alster, mest kött,
hudar, hår, ull, ben och talg.

Rioja [riå’cha], La, en af de vestra provinserna
i Argentina, vid Chiles gräns. Omkr. 90,000
qvkm. Omkr. 100,000 innev. Landet är i v. bergigt
(Anderna), men väl bevattnadt; östra och södra
trakterna äro till stor del salt- och sandslätter utan
vatten och skog. Bergen äro rika på malmer (äfven guld
och silfver). Hufvudfloden är Bermejo, som flyter
genom en lång och smal, bördig dal. Innevånarna
äro mest af blandad ras, jordbrukare i dalarna,
boskapsherdar på slätten. Hufvudstaden, La Rioja,
omkr. 8,000 innev., ligger vid slättlandets vestra
gräns.

Rioja [riå’cha], Francisco de, spansk lyriker, f. i
Sevilla 1600, blef historiograf och bibliotekarie
hos Filip IV, tog sedermera prestordination och
slutade som inqvisitor. Död 1659. R. diktade i en
behagfull och ren stil dels bilder ur landtlifvet
(Silvas), dels elegier och satirer. Hans skaldestycken
utgåfvos icke förr än 1797, i Fernaridez’ »Coleccion»
(bandet 18); nya editioner 1854 och 1867.

Rioja Alavese [riå’cha]. Se Alava.

Riom [riå’ng], stad i franska depart. Puy-de-Dôme,
vid Alliers biflod Ambene och jernvägen mellan Nevers
och Clermont-Ferrand. 8,304 innev. (1886). Staden
är omgifven af bulevarder och har breda gator,
men ett dystert utseende, emedan husen äro byggda
af svart lava. R. var fordom hertigdömet Auvergnes
hufvudstad. Hertigliga palatset upptages nu af
appellationsdomstolen samt ett museum. Staden
har en icke obetydlig industri och exporterar det
bördiga Limagnes produkter: spanmål, mjöl vin, frukt,
i synnerhet aprikoser.

Rio Magdalena. Se Magdalena.

Rion l. Rioni. Se Fasis 1.

Rio Negro (»svarta floden»). 1. Största bifloden
fr. v. till Amazonfloden. Enligt det hittills
gängse antagandet har den sina källor i sydvestra
delen af Venezuela nära Orinocos biflod Atabapo
och skiljes från denna genom en obetydlig ås
eller snarare sumpig, skogbevuxen slätt, med en
nivåskilnad af mindre än 15 m. Floden har till en
början sydöstlig riktning, hvarunder den mottager
flere tillflöden, alla med samma svarta vatten,
som härrör af markens beskaffenhet och förskaffat
floden dess namn, bl. a. Conorochite och Mamuni,
hvilken sistnämnda anses stå i förbindelse med
Orinocos bifurkationsarm Casiquiare, som sjelf
förenar sig med R. N. något längre ned. Genom denna
förbindelse tillföres R. N. 1/3 af öfre Orinocos
vattenmassa. R. N. fortsätter derefter sitt lopp mot
s. ö. och sedan mot s., hvarunder den ett stycke
bildar gräns mellan Columbia och Brasilien, tills
den mottager sin dittills största biflod, Uaupes,
hvilken kommer från Anderna i Columbia och på grund
af sin stora längd (öfver 1100 km.) med rätta bör
betraktas som R. N:s källflod, så mycket hällre
som den bestämmer riktningen af R. N:s följande
lopp. Uaupe är ännu föga känd. Nedanför föreningen
med denna flod bildar R. N. flere forsar, de enda,
som förekomma i hela flodbädden, i allmänhet farliga
vid färd utför floden och omöjliga att passera uppför,
men återtager sedan sitt lugna lopp i östlig och
sydöstlig riktning, blir allt bredare (ända till 50
km.) och delar sig i en otalig mängd armar, som bilda
en verklig labyrint af låga, skogbevuxna öar. Detta
utseende behåller floden nästan ända till sin förening
med Amazonfloden vid Manáos. Den enda större bifloden
under nedre hälften af dess lopp är Rio Branco
(omkr. 1,200 km. lång), hvars ena källflod, Parima,
upprinner knappt 20 km. från Orinoco. Rörande R. N:s
fall är intet med säkerhet kändt, men det är säkert
obetydligt. Djupet är nedanför forsarna i allmänhet
30–50 m., ingenstädes mindre än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free