Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rocky mountains ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rodney [rå’ddni], George Brydges, baron, engelsk
amiral, f. 1718, gjorde sina lärospån i de stora
sjökrigen på 1740- och 1750-talen. Vid Ouessant
(Okt. 1747) skar han under Hawke sina första
lagrar, och 1759, då konteramiral, förstörde han
för fransmännen tyghusen i Havre de Grâce och de
för en landstigning i England afsedda båtarna. År
1761 förordnades R. till högste befälhafvare öfver
eskadern vid Leeward Islands (i Vestindien) och gjorde
sig under de första månaderna af 1762 till herre
öfver det vigtiga Martinique samt flere af de smärre
öarna. Vid freden (1763) återvände R. till England
såsom Viceamiral, möttes af parlamentets tacksägelser
och utnämndes 1764 till baronet. Han satt nu i 5 år
(1765–70) som guvernör öfver Greenwichs hospital och
var derpå (1771–74) högste befälhafvare vid flottans
station på Jamaica. Men ansträngningarna att vinna
en plats i parlamentet bragte honom på ekonomiskt
obestånd. Han bosatte sig då i Frankrike, hos sin
vän marskalk Biron, men motstod lockelserna att gå
i fransk tjenst, återvände 1779 till hemlandet, fick
i Okt. 1779 å nyo högsta befälet vid Leeward Islands
och utlöpte med en flotta vid årsskiftet. På vägen
bortsnappade han en spansk konvoj (8 Jan. 1780)
och förstörde i en nattlig strid på höjden af
Cap S. Vincent (d. 16/17 Jan. s. å.) en spansk
eskader under Langara. Sedan derefter det belägrade
Gibraltar provianterats, fortsatte R. sin färd till
de Vestindiska vattnen, der han på våren kämpade mot
franske amiralen de Guichen, men ej vann någon afgjord
framgång. Följande år intog han i rask följd flere
holländska kolonier, bl. a. S. Eustache, hvarvid 300
handelsfartyg eröfrades, men segraren genom våldsamhet
och utpressningar fläckade sin lager. Men mot årets
slut gjorde fienderna framsteg och sökte förena sina
flottor i ett gemensamt företag mot Jamaica. Då anföll
R. hastigt den franske amiralen de Grasse och tvang
honom, efter en oafgjord kamp d. 9 April 1782, till
slag d. 12 April i sundet mellan Dominica och Iles des
Saintes (s. om Guadeloupe). Begagnande en kastning
af vinden, genombröt R. med sina 35 skepp fiendens
linie (33 skepp) – en manöver, som gjorde epok i
sjökrigets historia – och vann en lysande seger, som
stadfäste Englands öfverlägsenhet i Vestindien. Ära
och belöningar (han upphöjdes till baron 1782 och
fick en årlig pension af 2,000 pd) väntade segraren
i hemlandet. R. dog 1792. Engelsmännen sätta
R. närmast Nelson i raden af sina sjöhjeltar. Jfr
Mundy: »Life and correspondence of R.» (2 dlr 1830).
Kj.
Rodomontad (Fr. rodomontade, af Rodomonte,
»bergrullaren», namn på en öfvermodig kämpe i Bojardos
och Ariostos stora hjeltedikter), skräfvel, skryt
med hjeltedater.
Rodosto (Turk. Tekfur Dagli), stad i turkiska
vilajetet Adrianopel, vid Marmarasjön. Omkr. 17,000
innev., deraf omkr. hälften turkar, en fjerdedel
armenier och återstoden greker, judar och
vesterländingar. R., som har en god, för de flesta
vindar skyddad ankarplats,
var förr en betydande handelsplats, exporthamn för
Adrianopeltraktens produkter, men dess handel har
minskats, sedan Dede-Agatj blef ändpunkt för
jernvägen uppför Maritsa. R. är forntidens Bisanthe,
senare kalladt Rhaidestos, en samisk koloni.
Rodrigues-Gradis [rådrig gradi], Eugènie Rebecca. Se
Foa, E.
Rodriguez l. Diego Rodriguez [-drigeds], ö uti
Indiska oceanen, är den östligaste af Mascarenerna,
omkr. 640 km. ö. om Mauritius, och tillhör liksom
denna ö England. Arealen utgör 110 qvkm. Ön ansågs
länge bestå af granit öfverlagrad af kalksten och
andra yngre bildningar och betraktades följaktligen
som ett undantag från den allmänna regeln att alla
öar i centrala delar af oceanen äro af vulkaniskt
ursprung samt anfördes af Peschel och andra som bevis
för den forna tillvaron af en kontinent (Lemurien) uti
Indiska oceanen. Nyare undersökningar hafva emellertid
ådagalagt, att ön är bildad af doleritlava, rik på
olivin. Genom ön går från v. till ö. en central ås af
betydande höjd (Grande Montagne, 347 m.), och från
denna utstråla djupa ådalar mot hafvet. Klimatet
är jämförelsevis torrt, och åarna föra vatten
endast en kort tid. Orkaner äro mycket vanliga. För
naturforskaren erbjuder ön åtskilligt af intresse. Det
enda nu lefvande inhemska däggdjuret är en växtätande
fladdermusart (Pteropus rodericensis); af införda
svin, kaniner, råttor och möss hafva i synnerhet
de sistnämnda förökat sig så, att de blifvit en
landsplåga. 1881 hade ön, som lyder under Mauritius,
1,436 innev., de fleste från Mauritius. Endast en
ringa del af ön är odlad. Vigtigaste näringsämnet är
batater, men äfven maniok, majs, hirs och ris samt
tropiska frukter odlas. – Ön upptäcktes af portugiser
1645, tillhörde derefter länge fransmännen och togs
1810 af England.
Roe [rå], Edward Payson, nord-amerikansk
romanförfattare, f. 1838 i staten New York, d. 1888,
var evangelisk prest 1862–74 och egnade sig derefter
enbart åt skönliterärt skriftställeri. Bland hans
många omtyckta romaner må nämnas Barriers burned away
(1872, med ämne från Chicagos brand), What can she do
(1873), A knight of the nineteenth century (1877),
Without a home (1880; »Millie Jocelyns öden», 1886)
och He fell in love with his wife (1886; »Han blef
kär i sin hustru», 1889).
Roebling (Röbling), John Augustus, tysk-amerikansk
ingeniör, f. i Mühlhausen i Thüringen 1806, genomgick
polytekniska skolan i Berlin och flyttade 1831
öfver till Nord-Amerikas förenta stater, der han
i Pittsburgh anlade en fabrik för tillverkning af
jerntrådslinor, hvilka sedan kommo till vidsträckt
användning vid hans hängbrokonstruktioner. Det
första mera framstående arbetet, en hängaqvedukt
på Pennsylvaniakanalen öfver Monongahelafloden,
fullbordades 1845, och detta följdes af hängbron öfver
Monongahela vid Pittsburgh och flere hängaqvedukter på
Delaware–Hudson-kanalen. Sedan R. flyttat sin fabrik
till Trenton, New Jersey, började han 1851 bygga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
