Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom. II. Det nya Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ambassaden och École française d’archéologie). I
närheten vid piazzan ligger ett kapell, helgadt
åt S:t Birgitta. Söder om Palazzo Farnese ligger
Palazzo Spada alla Regola (omkr. 1540, efter en modell
af Rafael) med ett litet museum. Regola-gatan för till
il Ghetto, det pittoreska judekvarteret (upprättadt
af Paul IV, 1555–59), som nu håller på att nedrifvas,
med den vackra ruinen af Porticus Liviae et Octaviae
och lemningar af Marcellusteatern. Vid Ghetto ligger
Palazzo Cenci, en gång bebodt af den ryktbara Beatrice
Cenci. I trakten finnes kyrkan S. Caterina de funari,
byggd i Circus Flaminius, som under medeltiden
var tillhåll för repslagare (Ital. funari). Från denna
kyrka är blott en liten bit till Piazza Campitelli,
vid foten af Monte Capitolino. Dit upp begifver man
sig vanligen från Corso eller Via nazionale genom
Via di Aracoeli. Från dennas utvidgade slutstycke,
Piazza Aracoeli, kommer man på tre vägar upp på
höjden. I midten på la Cordonnata, en asfaltramp
med egyptiska lejon (efterbildningar) vid foten och
Dioskurernas bilder vid toppen. I planteringen till
venster är en bur med vargar, Roms vapendjur. Rampen
leder upp till Piazza del Campidoglio, smyckad
vid balustraden med »Marius-troféerna» från Aqua
Julias vattenkastell, i midten af en präktig, antik
Marcus Aurelius-staty, förut vid Lateranen. Platsen,
anordnad af Michelangelo, infattas af tre palats:
åt n. ö. Capitolinska museet med konstskatter af
första rangen, såsom »den döende gallern», satyr
efter Praxiteles, byster af stora män och af kejsare,
Capitolinska Venus m. m. Åt s. v. ligger
Konservatorspalatset, förr samlingslokal för konservatorerna,
ledare af stadsstyrelsen under påfvetiden, nu museum
(bl. a. den s. k. Capitolinska varginnan, antik(?),
i brons; der förvaras ock de s. k. fasti capitolini
(se Fasti). Midt för Cordonnatan är Senatorspalatset
(Campidoglio), bygdt 1389 på lemningarna af
Tabularium och förskönadt af Michelangelo; nu
innehåller det lokaler för Roms Consiglio municipale
(stadsfullmäktige) och stadens verk. Den andra
vägen från n. v. upp till Capitolium är den 124
steg långa trappan till kyrkan S. Maria in Aracoeli,
urgammal, med 22 antika pelare. Af det närliggande
minoritklostret nedrifves en del för att lemna plats
åt Viktor Emanuels stod midt för Corso. Den tredje
vägen från nordvestra stadsdelarna till Capitolium är
en körväg, som förbi lemningar af Romulus’ stadsmur,
slingrar sig upp till tyska ambassadhotellet,
Palazzo Caffarelli. Helt nära detsamma ligger Tyska
arkeologiska institutet i en vacker trädgård. Till
Forum leda trappor ner både i s. v. och n. ö.,
de senare förbi Mamertinska fängelset, nu två
kyrkor öfver hvarandra, öfverst S. Giuseppe
de’ falegnami, under S. Pietro in Carcere. Der
visas Tullianum, som, ursprungligen brunnshus,
tjenat till fängelse åt Jugurtha, Catilinas
medsammansvurna, aposteln Petrus m. fl. Om Forum
är ofvan taladt. Det är nu fullständigt utgräfdt,
likasom ruinerna på dess sydsida; i n. hafva de
väldiga expropriationskostnaderna hittills hindrat
gräfningar, hvilka bl. a. torde bringa lemningarna af Basilica
Aemilia i dagen. Under Palatinens nordvestra sida,
mellan kyrkan S. Maria Liberatrice och den lilla,
sannolikt från antiken bevarade rundkyrkan S. Teodoro,
har man upptäckt lemningar från Roms äldsta skede,
från kejsaredömet och medeltiden. Vid Via S. Teodoro,
med Roms största fisksaluplats, ligger nuvarande
ingången till Palatinen, men den skall framdeles
göras gemensam för denna höjd och för Forum. Vester
om Palatinen ligger kyrkan S. Giorgio in Velabro
(från 4:de årh., ombyggd 682) och der bredvid
Arcus argentarius, en liten smaklös triumfbåge,
som åt Septimius Severus upprestes af vexlarna
och handlandena på Forum boarium. Straxt bredvid
står Janus quadrifrons, en dubbelbåge rest åt
Konstantin I. Nordvest om S. Giorgio ligger det
pittoreska landtmannatorget, Piazza Montanara,
invid Pal. Orsini-Savelli (Marcellus-teatern). En
liten bit s. v. derifrån ligga Ponte Quatro capi och
Tiber-ön, Isola di S. Bartolommeo. Från Janus kommer
man öfver det likaledes pittoreska grönsakstorget,
Piazza de’ Cerchi, nära nordvestra ändpunkten af den
forna Circus maximus, som till en del upptages af
gasverket. Circus torde i nordvest hafva sträckt sig
till kyrkan S. Maria in Cosmedin (från 3:dje årh.);
den ligger på samma grund som ett gammalt tempel
(Fortunas?), af hvilket 10 kolonner qvarstå i
dess murar. Nordvest derom hafva tvänne antika
tempel, förvandlade till kyrkor, blifvit nästan
helt och hållet bevarade. Här i närheten synes
ännu mynningen till Cloaca maxima. Utefter
Tiberstranden kommer man till Marmorata, der ännu
marmorstycken från antiken äro lagrade tillsammans
med nyare. Söder derom till det grönskande, korskrönta
Monte Testaccio i s. v. samt till Porta S. Paolo, den
sköna protestantiska kyrkogården och Cestiuspyramiden
i s. ö. bygges ett nytt qvarter, som mot n. ö. skall
sträcka sig upp på Aventinen. Denna står till
hufvudsaklig del ännu öde, tyst, lummig, park- och
vignabeklädd, prydd af kyrkor, t. ex. S. Sabina (425),
med 24 antika korintiska pelare af parisk marmor
samt gamla mosaiker, S. Alessio, uråldrig, berömd
för brunnen och trappan, som tillhört helgonets hus,
S. Maria del Priorato, malteserordens kyrka, S. Sába
(uråldrig), S. Balbina (på antik tempelgrund). Den
sistnämnda ligger ofvanför Caracallatermerna vid
Appiska vägen; ruinerna af detta väldiga varmbadhus
bilda ett högst framstående drag i den södra
stadsdelens fysionomi (se vidare Romerska bad). Öfver
Via Appia kommer man till Monte Celio, till stor del
trädbevuxet. Vackrast af parkerna är Villa Mattei
med ett palats från år 1582. Derbredvid i ö. reser
sig kyrkan S. Stefano Rotondo (från 5:te årh.), den
största af Roms rundkyrkor. På höjdens syd vestra sida
ligger kyrkan S. Gregorio Magno (575) med tre fritt
liggande kapell. Straxt n. ö. derom ligger S. Giovanni
e Paolo (5:te årh.) med passionistkloster och en
stor vacker trädgård. Norr om S. Stefano qvarstår
Dolabellabågen (passage under en vattenledning fr. år
10 e. Kr.). Mot norra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
