- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
101-102

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rühmkorff ... - Ryda, socken i Skaraborgs län - Rydaholm, socken i Jönköpings län - Rydaholmsalnen. Se Aln - Rydberg, Karl Henrik - Rydberg, Olof Simon - Rydberg, Abraham Viktor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,492 innev. (1888). V. R. bildar med Svinhult ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift,
Ydre kontrakt. – 4. Östra R., socken i Stockholms
län, Danderyds skeppslag. Areal 7,531 har. 1,146
innev. (1888). Ö. R. utgör ett till Rydboholm
patronelt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift,
Roslags Östra kontrakt. – 5. Östra R., socken i
Östergötlands län, Skärkinds härad. Areal 13,109
har. 1,956 innev. (1888). Ö. R. utgör ett till
Björkvik patronelt pastorat af 2:dra kl., Linköpings
stift, Skärkinds kontrakt.

Ryda, socken i Skaraborgs län, Barne härad. Areal
3,199 har. 1,381 innev. (1888). Socknen bildar med
Naum och Södra Kedum ett konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Skara stift, Barne kontrakt.

Rydaholm, socken i Jönköpings län, Östbo härad. Areal
21,675 har. 3,370 innev. (1888). R. bildar med
Gällaryd ett regalt pastorat af 1:sta kl., Vexiö
stift, Östbo kontrakt.

Rydaholmsalnen. Se Aln.

Rydberg, Karl Henrik, tidningsman, teaterförfattare,
född i Karlskrona d. 6 Juni 1820, fick sin första
novell, Ett litet manuskript, 1843 införd i
»Aftonbladet», hvars redaktion han tillhörde
1844–51. Samtidigt var han äfven en verksam
medarbetare i tidningen »Friskytten» och ådagalade
i sina många artiklar en ironi och en stilistisk
förmåga, som med skäl väckte uppseende. Under
1850-talet idkade R. en med bifall helsad verksamhet
som dramatisk skriftställare. Af hans teaterstycken
må nämnas lustspelet Också en profet! (1853; parodi på
operan »Profeten») samt det burleska féeriskådespelet
Aladdins lampa (1863). Från och med 1856 utgaf R.
skämttidningen »Kapten Puff», som gjorde epok inom
svenska pressen genom sin på en gång qvicka och
städade ton, genom det allvar, som ofta låg på
djupet af skämtet, och den frihet från personlig
bitterhet, hvilken merendels rådde der. Tidningen
upphörde med 1865, återupptogs 1872, men nedlades
å nyo med 1874. Ett mindre urval af redaktörens
artiklar utkom 1866 med titel Ur kapten Puffs
språklåda.
Under mellantiden öfvertog R. redaktionen
af »Illustrerad tidning», var 1867–68 medarbetare i
»Aftonbladet» och 1869–70 i »Stockholmsposten». Efter
1874 var R. medarbetare dels i »Dagens Nyheter»,
dels i »Post- och Inrikes Tidningar», hvilkens
redaktion han fortfarande tillhör. Utom en betydlig
mängd bidrag i tidningar och kalendrar samt
öfversättningar har R. utgifvit 2 supplementband
af A. Blanches »Samlade arbeten» (1877) och
J. A. Wadmans skrifter, ny uppl. (1877; omtr. 1881).
-rn.

Rydberg, Olof Simon, häfdaforskare,
urkundsutgifvare, född på egendomen Cedersdal vid utkanten af Stockholm
d. 28 Dec. 1822, blef 1839 student i Upsala,
der han egnade sig åt historiska, statistiska och
statsrättsliga studier, och der han under en följd af
år var en af de ledande männen inom studentkåren. 1856
aflade han kansliexamen samt tjenstgjorde under den
närmast följande tiden såsom
extraordinarie dels i Civildepartementet, dels i
Kommersekollegium. 1859–62 var han derjämte
handsekreterare hos konung Karl XV. Efter att
1864–66 hafva varit bosatt på egendomen Älta i
Södertörn sysselsatte han sig, återkommen till
Stockholm, med literära arbeten (bl. a. öfversatte
han M. Chevaliers bok »Om myntet», 1867–68, samt
redigerade G. Lagerbjelkes »Notice biographique»,
1867) och tjenstgjorde derjämte 1867–70 i riksdagens
kansli. R. utnämndes 1868 till protokollssekreterare
i hofexpeditionen. Under de sista åren af 1860-talet
uppgjorde han planen till ett arbete, som afsåg
»att i ordnad följd innehålla de officiela akter,
hvilka reglerat eller väsendtligt betecknat den
Svenska statens förhållanden till främmande magter,
allt ifrån den tid dessa angelägenheter börjat
att i offentliga urkunder behandlas» (d. v. s.
traktater, konventioner, manifest, deklarationer
m. m.). Han lyckades för planen intressera både
offentliga och enskilda män och kunde med deras
ekonomiska hjelp samt efter sju års förarbeten 1877
utgifva 1:sta delen (omfattande tiden 822–1335) af
Sverges traktater med främmande magter jemte andra
dit hörande handlingar,
hvaraf 2:dra delen (tiden
1336–1408) utkom under åren 1880–83 och 4:de delen
(tiden 1521–71) 1885–88. 3:dje delen (omfattande
tiden 1409–1520) och 5:te delen äro f. n. under
utarbetning. Alltsedan 1877 har traktatverket
åtnjutit utmärkelsen af ett årligt statsanslag (4,500
kr.). Den forskningens omfattning och sorgfällighet
samt den kritiska skärpa, hvarom »Sveriges traktater»
öfverallt vittnar, hafva skaffat R. ett högt aktadt
namn såsom urkundsutgifvare. Genom sina skarpsinniga
och intressanta utredningar har han derjämte belyst
mången dunkel punkt i vår historia, särskildt vår
medeltidshistoria. Såsom frukter af sina studier för
traktatverket har R. särskildt utgifvit Traktaten i
Orechovets den 12 Aug. 1323. Kritisk undersökning
(1876),
en undersökning, som »skulle ensam vara
tillräcklig att förvärfva utgifvaren en hedrande
plats i våra forskares främsta led» (C. Annerstedt),
och Om det från unionsmötet i Kalmar år 1397 bevarade
dokumentet rörande de nordiska rikenas förening

(inträdestal i Vitt. hist. o. ant. akad. 1883,
tr. 1886). I art. Kalmar union är närmare
redogjordt för R:s uppfattning af detta dokument, en
uppfattning, som emellertid framkallat invändningar af
bl. a. K. Erslev (i »Aarbøger f. nord. oldkyndighed
og historie», 1889), hvilken R. ej blef svaret skyldig
(jfr »Hist. tidskrift», 1890). För sina forskningar
har R. besökt en mängd utländska arkiv, somliga flere
gånger. 1879, vid Köpenhamns universitets jubelfest,
kreerades R. till filos. hedersdoktor, och 1881
invaldes han i Vitt. hist. o. ant. akad. S. å. blef
han arkivarie (öfver stat) i Utrikesdepartementet
och 1885 kansliråd i K. M:ts kansli.

Rydberg, Abraham Viktor, skald, kulturhistoriker,
religionsfilosof, föddes i Jönköping d. 18
Dec. 1828. I Sept. 1845 inskrefs R. på Vexiö
gymnasium, der han stannade till våren 1847, då
ekonomiska svårigheter nödgade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free