Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rymnål, en med ögla försedd och tillspetsad tjock jerntråd, hvarmed fänghålet på en artilleripjes rensas, »upprymmes», och laddningens omhölje genomborras - Ryning, svensk adlig ätt - 1. Ryning, Axel Nilsson - 2. Ryning, Erik Eriksson - Ryr. 1. Lane-Ryr, socken i Göteborgs och Bohus län - Ryr. 2. Sundals-Ryr, socken i Elfsborgs län - Ryr. 3. Valbo-Ryr, socken i Elfsborgs län - Ryr. 4. Väne-Ryr, socken i Elfsborgs län - Rysch (Fr. ruche, egentl. bikupa), tätt veckad tyg- eller spetsprydnad på fruntimmersplagg - Rysja. Se Ryssja - Ryska Finland. Se Gamla Finland - Ryska hornmusiken kallas en musik, som utföres af 30-60 man, hvar och en blåsande i ett rakt horn, som återgifver blott en enda ton - Ryska kalendern. I Ryssland begagnades vid årsräkningen verldens skapelse såsom epok ända till år 1700 - Ryska katekesen. Se Confessio, sp. 524 - Ryska kyrkan. Se Grekiska kyrkan - Ryska literaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fånghålet upprymmas med rymnålen, användes
upprymningsstålet, ensamt eller med tillhörande
borrsväng. Jfr Fänghålsdorn.
H. W. W.
Ryning, svensk adlig ätt, som under 1400–1600-talen
intog en betydande ställning. Flere af dess medlemmar
sutto i rådet. Utom de nedan upptagne må nämnas Bengt
Eriksson R., riksråd, en af Sturarnas anhängare,
jämte biskop Matts Gregersson i Strengnäs svenskt
sändebud till Danmark 1504, Erik Bengtsson R., den
förres son, riksråd, som var med om att öfvertala
Kristina Gyllenstierna att uppgifva Stockholm åt
Kristian II, men blef ett af offren vid blodbadet
(1520), Olof R., den förres broder, som var en af
de 6 herrar, hvilka 1518 lemnades såsom gisslan åt
Kristian II, och Nils Eriksson R., den ofvannämnde
Eriks son, som af Erik XIV användes på beskickningar
till Ryssland, sedermera blef hans fångvaktare och
dog 1578 såsom hertig Karls furstliga råd. Ätten
utgick på svärdssidan 1654 (se R. 2).
1. Ryning, Axel Nilsson, riksamiral, riksmarsk, f.
1552, son af den ofvannämnde Nils R., nämnes 1584
såsom varande hertig Karls råd. I denne furstes
tjenst förblef han sedermera troget. 1592, efter
Johan III:s död, använde Karl honom till att bemedla
förlikningen med de sedan 1590 fängslade
rådsherrarna. 1594 insatte han honom med
åberopande af rådets samtycke jämte Karl Sture till
sin ståthållare på Stockholms slott. 1599 deltog
R. i hertig Karls tåg till Finland samt ofvervar
belägringen och eröfringen af Viborg, till hvars
ståthållare han s. å. utnämndes. 1602 utnämndes
R. till riksråd och riksamiral och var s. å. en af
kommissarierna vid underhandlingen i Flaksjöbäck
med Danmark. Hösten 1605 anförde han flottan
på krigståget till Livland och var en af dem,
åt hvilka Karl vid hemresan anförtrodde försvaret af
Estland, der han qvarstannade till slutet af 1606.
Gustaf Adolf, af hvars förmyndareregering R., ehuru
riksamiral, icke var medlem, utnämnde honom
1611 genast efter sitt tillträde till regeringen
till riksmarsk, men »någon hans synnerliga
åtgärd» såsom sådan omtalas sällan. S. å.
blef han äfven lagman i Södermanland. 1612
sändes han att uppbåda landstormen i Nerike
och Värmland, och 1613 åtföljde han Karl Filip på
dennes resa till Ryssland. Han dog på Penningby 1620.
P. S.
2. Ryning, Erik Eriksson, friherre, riksråd,
den föregåendes brorson, föddes d. 1 Nov. 1592 å
Gimmersta i Södermanland. Efter att i ungdomen
hafva tjenat i Nederländerna inträdde han i Gustaf
Adolfs tjenst och hade avancerat till öfverste, då
han medföljde armén till Preussen, 1626. Der
blef han först guvernör i det vigtiga Elbing
och en af Axel Oxenstiernas biträdande kommissarier
vid polska fredsunderhandlingarna 1627 och 1628 samt
utnämndes 1629 till befälhafvare för den
i Preussen förlagda delen af svenska flottan. 1630
kommenderade han ock vid Gustaf Adolfs öfvergång
till Tyskland en division af flottan, som sedan
förlades i Stralsund, hvars försvar uppdrogs åt honom.
Utom andra expeditioner derifrån bidrog han med sin flottafdelning till
eröfringen af Wismar (d. 12 Jan. 1632) och förordnades
till stadens kommendant, men redan några månader
derefter blef han ståthållare på Elfsborg och öfver
dess län, med uppdrag att utrusta en flotta i
Vesterhafvet att hålla spaniorerna stången. Straxt
efter Gustaf Adolfs död inkallades R. i rådet (1633)
och erhöll åter befälet öfver flottan. Han konvojerade
såsom amiral s. å. konungens lik från Tyskland samt
deltog sedermera flitigt i rådsförhandlingarna. 1644
afreste han såsom generalguvernör till Livland, men
kallades skyndsamt åter för att öfvertaga ledningen
af stora flottan efter Klas Fleming. 1645 gjorde
han såsom amiral goda tjenster. Han hade intagit
Visby och blockerade Köpenhamn, då fredsbudet
anlände. Efter freden blef han guvernör öfver
Gotland. 1651 upphöjdes han i friherrligt stånd och
afled i Stockholm d. 6 Dec. 1654, den siste af ätten.
P. S.
Ryr. 1. Lane-R., socken i Göteborgs och
Bohus län, Lane härad. Areal 8,293 har. 2,058
innev. (1888). Annex till Uddevalla, Göteborgs stift,
Elfsyssels norra kontrakt. – 2. Sundals-R.,
socken i Elfsborgs län, Sundals härad. Areal 9,046
har. 1,964 innev. (1888). Annex till Frändefors,
Karlstads stift, Södra Dals kontrakt. – 3. Valbo-R.,
socken i Elfsborgs län, Valbo härad. Areal 8,893
har. 909 innev. (1888). Annex till Torp. Karlstads
stift, Vestra Dals kontrakt. – 4. Väne-R., socken
i Elfsborgs län, Väne härad. Areal 2,712 har. 751
innev. (1888). Annex till Vänersborg, Skara stift,
Väne kontrakt.
Rysch (Fr. ruche, egentl. bikupa), tätt veckad
tyg- eller spetsprydnad på fruntimmersplagg. Benämningen
anspelar på likheten med en honingskaka.
Rysja. Se Ryssja.
Ryska Finland. Se Gamla Finland.
Ryska hornmusiken kallas en musik, som utföres af
30–60 man, hvar och en blåsande i ett rakt horn,
som återgifver blott en enda ton. Då hornen äro
olika stämda, bilda de tillsammans en följd af flere
oktaver, ungefär som piporna i en orgel, och det
fordras en oerhörd precision och öfning hos hvarje
spelare, då en dylik kår kan med noggranhet utföra
t. o. m. uvertyrer och symfonier. Den förste, som i
Petersburg lät utföra denna musik (1754) och sannolikt
äfven uppfunnit densamma, var böhmaren Maresch,
i tjenst hos ryske öfverjägmästaren Narysjkin.
A. L.
Ryska kalendern. I Ryssland begagnades vid
årsräkningen verldens skapelse såsom epok ända till år
1700, då denna aera aflystes af Peter I. Sedan dess
nyttjas i Ryssland den julianska kalendern l. gamla
stilen (se Kalender), till följd hvaraf ryssarna
f. n. vid datering äro 12 dagar efter de flesta
kristna folk, hvilka räkna efter den nya stilen.
Ryska katekesen. Se Confessio, sp. 524.
Ryska kyrkan. Se Grekiska kyrkan.
Ryska literaturen (storryska lit.) delas vanligen
i en skriftlig och i en genom muntlig tradition
fortlefvande vitterhet (folkliteratur).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
