- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
151-152

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska språket - Ryss (kolryss), ett fordon med en hög, af vidjor eller andra qvistar flätad korg, hvari träkol forslas - Ryssby. 1. Socken i Kalmar län - Ryssby. 2. Socken i Kronobergs län - Ryssel. Se Lille - Ryssgrafven. Se Almare Stäke - Ryssgubbar. Se Bunias orientalis - Ryssja (D. ruse, T. reuse), ett slags fiskredskap - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

storryska folkmålen, som öfver hufvud skilja sig
blott föga från hvarandra och komma de bildades
tal- och skriftspråk tämligen nära, fördela sig
i två grupper: en nordlig med o i behåll äfven
utanför tonvigten (»o-mål»), en sydlig med alla
o-ljud utom tonvigt ersatta af ett obestämdt
a-liknande ljud (»a-mål»). Gränsen mellan båda
grupperna går straxt norr om Moskva. De hvitryska
målen höra till den södra gruppen. De hafva i sitt
ordförråd, liksom lillryskan, en stor mängd polska
lånord. – I rysk språkhistoria finnas arbeten af
bl. a. Vostokov, I. Sreznevskij, P. Lavrovskij,
Potebnjá, Kolosov, Sobolevskij, Schachmatov och
Jagic. Den äldsta grammatiken öfver nyryska är
författad af Ludolf (Oxford, 1696). Lomonosovs
grammatik utkom 1755. Ryska gramm. arbeten af
vetenskaplig betydelse från 1800-talet finnas af
Vostokov, Pavskij, Buslajev (hist. gramm. 1858),
J. Grot (»Filol. razyskanija», 3:dje uppl. 1885),
Potebnjá (ljudhistoria, syntax och folkmål), och
Bogoroditskij (hittills blott 1:sta delen, fonetik,
1887); på tyska af Puchmayer (1820) och Miklosich
(i »Vergl. gramm. der slav. spr.»). Ryska ordböcker
äro utgifna af ryska vetenskapsakademien (3:dje
uppl. f. n. under tryckning) och V. Dal (»Tolkovyj
slovarj», 2:dra uppl. 1880). En fornrysk ordbok af
I. Sreznevskij är nu under tryckning. Afhandlingar
om ryska folkmål finnas af V. Dal, Potebnjá,
Kolosov och Karskij (hvitryska); dialektordböcker
af vetenskapsakademien (1852, med tillägg 1858;
ny uppl. under arbete), Nosovitj (hvitrysk
ordbok, 1870), Podvysotskij (Archang. dial. 1885)
m. fl. (samt Dals ryska ordbok). Tidskrifter för
rysk och slavisk språkforskning äro (jämte Jagics
»Archiv f. slav. filol.», som utgifves i Berlin),
»Filologitjeskija zapiski» (i Voronezj, sedan 1860),
»Russkij filolog. vjestnik» (i Varsjav, sedan 1879)
samt ryska vetenskapsakademiens publikationer
(2:dra afd:s »Sbornik» fr. o. m. 1867, förut
»Izvestija» 1852–62). Bland läroböcker för främlingar
(alla dåliga) må nämnas: på svenska af Akiander,
Lindforss och Palander, på norska af Blom, på tyska
af Asboth, Booch-Arkossy (robertsonsk. met.),
Fuchs, Manassevitsch, v. Manstein (1884; med god
uttalsbeteckning), Moser (för milit.), Nikolitsch,
Pihlemann (10:de uppl. 1889), Vasjemonoff, Vymazal,
på engelska af Freeth och Riola, på franska af
Reiff-Leger. Förträffliga ordböcker äro utarbetade
af Pawlowsky, Lenström (båda tyska och ryska)
och Makaroff (franska och ryska); en svensk-rysk
ordbok finnes af Meurman (Helsingfors 1846).
Lll.

Ryss (kolryss), ett fordon med en hög, af vidjor eller
andra qvistar flätad korg, hvari träkol forslas. Ordet
är måhända beslägtadt med ryssja (se d. o.). Se Kolmått.

Ryssby. 1. Socken i Kalmar län, Norra Möre
härad. Areal 16,033 har. 3,493 innev. (1888). R. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Kalmar
stift, Norra Möre kontrakt. – Socknens märkligaste
historiska minnen äro fästa vid Ryssby skans, af
hvilken lemningar ännu synas vid gästgifvaregården,
nära kyrkan. Den uppkastades under Kalmarkriget
af Karl IX, som efter den misslyckade stormningen af
Kalmar d. 17 Juli 1611 drog sig tillbaka norr ut och
lade sin här i läger vid R. Konung Kristian angrep
honom der, men vardt efter tre dagars blodiga strider
(d. 22–24 Aug.) tillbakaslagen. Äfven följ. år
föreföllo der åtskilliga strider. – 2. Socken
i Kronobergs län, Sunnerbo härad. Areal 17,637
har. 2,836 innev. (1888). R. bildar med Tutaryd ett
konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Vexiö stift,
Sunnerbo kontrakt.

Ryssel. Se Lille.

Ryssgrafven. Se Almare Stäke.

Ryssgubbar. Se Bunias orientalis.

Ryssja (D. ruse, T. reuse), ett slags fiskredskap,
som i inskränktare och egentlig bemärkelse innefattar
ett af garn bundet redskap bestående a) af en på
bågar spänd, mer eller mindre cylinderformigt baktill
afsmalnande nätbyggnad – den egentliga ryssjan – med
ingången från främre änden samt genom flere efter
hvarandra ställda trattformiga ingångsöppningar
delad i flere rum, kamrar, b) af 1–3 nätarmar,
tjenande att leda fisken in uti ryssjan. Från »mjärden»,
hvaraf ryssjan kan anses såsom en utbildning, skiljes
ryssjan genom att den är delad i flere rum och har
armar samt endast en ingångsöppning, medan mjärden
saknar armar, är enrummig och stundom har ingång
från båda ändarna. Någon skarp gräns gifves dock ej
mellan dessa olika slag af redskap, hvilka utomlands
ofta sammanföras under en gemensam benämning. För
olika fiskarter och fiskeplatser finnas många slag
af ryssjor med olika benämningar. Så hafva somliga
ryssjor sidoarmarna cirkelformiga eller hjertformigt
böjda mot hvarandra, med midtarmen ställd i den
mellan dem varande öppningen och sålunda bildande
ett slags förgård med ingång liknande den hos en
katsa. Sådana äro de s. k. stor- eller finn-ryssjor,
som numera brukas vid norra och mellersta Sveriges
Östersjökust. Stundom förenar man två midt emot
hvarandra stående ryssjor genom en gemensam midtarm,
»dubbelryssjor». Ryssjor för ålfångst hafva ej sällan
baktill en korg flätad af vidjor (ordet »ryssja»
sammanhör trol. med Got. raus, rör; jfr Eng. rush,
vass, säf), dock är detta ej alltid fallet. Dessa
slags ryssjor kallas i södra Sverige »hommor» eller
»ålahummor». För insjöfisket särskildt är ryssjan
ett rätt mycket användt och godt fiskredskap.
R. L.

Ryssland (Ryska riket), R. Rossia [rassi’a],
F. Venäjä, kejsaredöme, näst Britiska riket det
största välde på jorden, omfattar östra delen af
Europa och norra delen af Asien, med en areal af
22,224,522 qvkm. (Azovska sjöns, Kaspiska hafvets
och Aralsjöns ytor deri inberäknade), motsvarande
1/6 af jordens landmassa och nära 2 1/2 gånger
Europas areal. Det är i allmänhet glest befolkadt;
dess folkmängd, omkr. 109 mill., utgör endast 1/13
af hela jordklotets, medan det föga större Britiska
riket har nära 3 gånger flere innev. (omkr. 314
mill.) och det endast 1/5 så stora Kina ännu flere
(omkr. 380 mill.). R. ligger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free