- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
175-176

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

industri och handel), 8) justitieministeriet,
som bildar en del af senaten, 9) ministeriet för
statsdomänen (äfven för jordbruk, skogsväsende och
bergsbruk) samt 10) ministeriet för kommunikationerna
(jernvägar, lands- och vattenvägar).

Hela ryska riket är för administrativa ändamål indeladt i
guvernement (gubernija) och provinser (oblast). De 60
guvernementen i Europeiska R. (utom Finland) kunna
historiskt ordnas på följ. sätt: 1)Stor-Ryssland,
med 20 guvernement: Moskva, Novgorod, Pskov, Tver,
Jaroslav, Kostroma, Vladimir, Nisjnij-Novgorod,
Rjasan Tula, Kaluga, Smolensk, Orel, Kursk, Voronezj,
Tambov, Penza, Vologda, Olonets och Archangel;
2) Lill-Ryssland, med 4 guvernement: Kiev, Poltava,
Charkov och Tjernigov; 3) Öst-Ryssland, med 10
guvernement: Perm, Orenburg, Ufa, Vjatka, Kazan,
Simbirsk, Saratov, Samara, Astrachan och Donska
kosakernas land (hvars hetman har en generalguvernörs
myndighet); 4) Syd- l. Ny-Ryssland, med 4 guvern.:
Jekaterinoslav, Taurien, Cherson och Besarabien;
5) Hvit- l. Vest-Ryssland, med 8 guvern.: Podolien,
Volynien, Minsk, Mohilev, Vitebsk, Kovno, Vilna,
Grodno; 6) Baltiska provinserna jämte Ingermanland,
med 4 guvern.: S:t Petersburg, Estland, Livland,
Kurland; 7) Weichselguvernementen (Polen): Varsjav,
Piotrkow, Kalisz, Radom, Kielce, Lublin, Siedlce,
Plock, Lomza och Suwalki. – Till Asiatiska Ryssland
höra: 1) Generalguvernementet Kaukasus, med 6
guvern.: Baku, Jelisavetpol, Kutais, Erivan, Stavropol
och Tiflis samt provinserna Terek, Kuban, Dagistan,
Sakataly, Suchum och Svarta hafsdistriktet, Kars
och Batum; 2) Sibirien, med 3 generalguvernement:
Vestsibirien (guvernementen Tomsk och Tobolsk),
Irkutsk (guvern. Irkutsk, Jenisejsk och distriktet
Jakutsk), Östsibirien (Primorskiska provinsen,
Amurlandet och Transbaikalien); 3) Central-Asien:
generalguvern. Kirgissteppen (med 4 provinser:
Uralsk, Turgaj, Akmolinsk och Semipalatinsk) och
Turkistan (med provinserna Semirjetsjensk, Fergana,
Syr Darja, Transkaspiska området, Serafsjan och Amu
Darja). Äfven några af de europeiska guvernementen
äro förenade till (5) generalguvernement, nämligen
Weichselguvernementen, Vilna-Grodno-Kovno,
Kiev-Volynien-Podolien, Odessa och Moskva, hvart och
ett med en generalguvernör, hvilken är kejsarens
representant och såsom sådan har högsta ledningen
af såväl militära som civila ärenden. I hvarje
guvernement finnes för förvaltningen af alla
civila och polisärenden en guvernementsregering,
hvars chef är guvernören, hvilken väl är skyldig
inhemta de öfrige medlemmarnas råd, men ej bunden
deraf. Guvernementsregeringen omfattar afdelningar
för medicinal- och byggnadsärenden, en kameralbyrå för
skatteärenden, en accisförvaltning (för bränvins-, socker-
och tobaksaccis), en domänförvaltning, en kontrollbyrå,
ett landtmäterikontor, en post- och telegrafförvaltning,
en gendarmeriförvaltning (hemliga polisen) o. s. v., så att hvarje
ministerium har ett eller flere sjelfständiga organ
i guvernementet. Hvarje guvernement är indeladt i
8–15 distrikt (ujezdi), med flere administrativa institutioner.
Några distrikt (okrug l. otdjel) i Kaukasus och Central-Asien
betraktas som särskilda guvernement. Åtskilliga
städer, såsom S:t Petersburg, Moskva,
Odessa, Sevastopol, Kertj och Taganrog med
områden, styras af särskilda stadsguvernörer (gradonatjalnik).
Stadssamhällena Kronstadt, Nikolajey och Vladivostok
lyda under särskilda militärguvernörer.

Folket är ej alldeles uteslutet från den lokala
förvaltningen. Redan sedan gammalt hade adeln
rätt att på provinsmöten besluta i vissa frågor,
tillsätta vissa lokala ämbetsmän o. s. v., och
dessa adelsmöten hållas ännu, men sakna all
politisk betydelse.
I stället inrättade kejsar Alexander II genom ukas
af d. 1/13 Jan. 1864
ett slags representation (zemstvo) för distriktet och
guvernementet. Distriktsrepresentationen (zemskoje sobranie)
består af deputerade, valda hvart tredje år i förhållande till
innevånarnas antal, för de
tre stånden jordegarna l. adeln, landtkommunerna
l. mir och städerna. Den sammanträder minst en
gång om året; under mellantiden ersättes den af
ett ständigt, verkställande utskott (zemskaja uprava).
Guvernementsrepresentationen består af för
tre år af distriktsrepresentationen utsedda medlemmar
och tillsätter äfvenledes för den tid, då den ej är
samlad, ett verkställande utskott. Representationerna
handlägga frågor, som röra förvaltningen af områdets
egendomar och inkomster, välgörenhetsanstalter,
underhåll och byggande af allmänna hus (äfven kyrkor),
vägar och broar, skolor och helsovård; dem
tillkommer att vidtaga åtgärder för att förebygga
nöd, höja handel och industri, fördela skatterna
till staten, bestämma lokala skatter o. s. v. I teorien,
hafva de således en ej ringa betydelse;
men i verkligheten kunna de föga uträtta, ty
skatterna till staten äro så höga, att nya pålagor
för undervisning, sundhetsvård o. d. måste blifva
mycket begränsade. Dessutom öfvervakas zemstvons
beslut afundsjukt af centralregeringens representant,
guvernören, och annulleras genast, så snart de
röja en annan anda än den, som för tillfället
är rådande vid hofvet. Olydnad bestraffas med
upplösning. Likväl hafva dessa representationer i
flere guvernement (endast 36 guvern., företrädesvis
i Stor-Ryssland, hafva ännu sådana) verkat icke
obetydligt, särskildt för folkundervisningen, och
gjort omfattande undersökningar rörande jordbrukets
och industriens ställning. – I de tre baltiska
guvern. Estland, Livland och Kurland finnas sedan
längre tid tillbaka rådplägande landtdagar,
hvilka sammanträda hvart tredje år och bestå af
godsegarna (i Livland äfven af ombud för staden
Riga). Deras befogenhet har under senare åren
småningom inskränkts, särskildt deras privilegier med
afseende på polis- och skolärenden, och ryska språket
är obligatoriskt i alla officiella skrifvelser.
– De ryska städernas municipalinrättningar äro
reglerade genom stadsordningen af d. 16/28 Juni
1870. Alla husegare och skattebetalande handtverkare,
köpmän och industriidkare välja efter förmögenhet
för 4 år representanter till stadens råd, duma. Den verkställande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free