Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saljan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från Morsö genom Sallingsund. Den utgör (med
ön Fur) den nordvestliga delen af Viborgs amt,
omfattar 4 härad, förenade till en domsaga och
bildande 1 kontrakt. Halfön är fruktbar, men fattig
på skog. 18,834 innev. (1880). E. Ebg.
Sallustius, Gajus S. Crispus, romersk
historieskrifvare, f. 86 f. Kr. i Amiternum i
sabinska landet, var 52 f. Kr. folktribun, utstöttes
50 f. Kr. ur senaten, sannolikt af partihänsyn, blef
49 f. Kr. af sin vän Caesar utnämnd till questor och
sedan åter insatt i senaten, följde sedan som pretor
sin mäktige gynnare till Afrika och blef efter krigets
slut prokonsul i Numidien. Under sin förvaltning af
denna provins samlade han mycket stora rikedomar och
blef derför anklagad för utpressningar, men undslapp
att dömas. Efter Caesars död lefde han som privatman,
uteslutande sysselsatt med författareskap. Han dog 34
f. Kr. Den främsta platsen bland hans verk intog hans,
nu med undantag af några fragment förlorade, skildring
af romerska rikets historia under de närmaste åren
efter Sullas död (78–67 f. Kr.) Vidare skref han:
De conjuratione Catilinae (l. Bellum catilinarium)
och De betto jugurthino, hvilka arbeten, bägge
fortfarande i behåll, utgöra målande skildringar
af den romerska republikens förfall samt innehålla
ypperliga teckningar af de förnämsta dervid handlande
personligheterna. I fråga om språket utmärker S. sig
genom ett omsorgsfullt val af uttryck samt genom
enkelhet och kraftfull korthet. Thukydides var hans
förebild. Hans lif och författareskap har skildrats
af Löbell och Brosse. De bästa upplagor af hans
skrifter hafva i nyare tid utgifvits af Gerlach,
Kritz, Jacobs och Dietsch.
Salmanassar, namn på flere assyriska konungar. En
regerade omkr. 1300 f. Kr. En annan, som regerade
omkr. 900 f. Kr., i 35 år, förde många krig och
förjagades från tronen af sonen Sardanapalus. Den
siste med namnet, Salmanassar VI, sannolikt en son
af Tuklatpalasar (Tiglat Pileser), regerade 727–723
f. Kr., förde krig med den israelitiske konungen
Hosea, men afled under en långvarig belägring af
staden Samaria. Se Assyrien.
Salmasius, Claudius (egentl. Claude de Saumaise),
berömd lärd, f. 1588 i Sémur-en-Auxois i Frankrike,
kallades 1631 till professor i Leiden, men begaf sig
1650 till drottning Kristina i Sverige, sedan han 1649
ådragit sig de holländske republikanernas missnöje,
bl. a. genom en försvarsskrift för den engelske
konungen Karl I, Defensio regia pro Carola I (jfr
Milton). Redan 1651 återvände han dock till Holland,
på grund af det svenska klimatets skadliga inflytande
på hans helsa. Död i Spaa 1653. S. utgaf en mängd
arbeten, som röja en högst ovanlig lärdom, men ej
lika mycket vittna om kritisk skärpa. Vigtigast äro
hans Plinianae exercitationes in Solinum (2 bd, 1629;
ny uppl. 1689). Bland hans öfriga skrifter, delvis
utgifna efter hans död, märkas: De usuris (1638),
De modo usurarum (1639), De faenore trapezitico
(1640), De mutuo (s. å.), De lingua hellenistica
(1643), Funus linguae hellenisticae (s. å.), De
annis climactericis et de antiqua astrologia (1648),
Epistoiae (1656), De
remilitari romanorum (1657) och upplagor af
åtskilliga romerska författare.
Salmelainen, Eero, pseudonym för Erik Rudbeck.
Salmeron y Alonso, Don Nicolas, spansk statsman,
f. 1838, blef tidigt professor i filosofi vid
högskolan i Madrid. Från 1860 verksam medlem af
det demokratisk-republikanska partiet, deltog han i
sammansvärjningen i Febr. 1868 och blef derför häktad,
men valdes efter September-revolutionen s. å. in i den
provisoriska regeringsjuntan. Som medlem af cortes,
sedan 1871, blef han snart en af sitt partis ledare,
liksom han var en af dess ypperste talare. När
konung Amadeus 1873 afsade sig regeringen, blef
S. justitie-minister och, såsom intransigenternas
chef, president för den verkställande makten; men
redan s. å. begärde han sitt afsked, till följd af
dödsstraffets upptagande i krigsartiklarna, och utsågs
i stället till president i cortes. Efter statsstrecket
i Jan. 1874 drog han sig tillbaka från det politiska
lifvet och återtog sin professur. Bourbonernas
återvändande tvang honom dock att lemna såväl denna
befattning som fäderneslandet, men när ministèren
Sagasta 1881 kom till makten, återkallades han och
tillträdde för tredje gången professuren. Han innehar
fortfarande en inflytelserik ställning som en af det
republikanska partiets mest betydande personligheter.
Salmi. Se Salmis.
Salmiak, kem. Se Ammoniaksalter, sp. 639.
Salmiak-sprit, kem. Se Ammoniak.
Salmini, Vittorio, italiensk skald, f. 1832, d. 1881
som literatör i Venezia, var författare till en
mängd dramatiska arbeten och några originella lyriska
dikter.
Salmis (F. Salmi). 1. Domsaga under Viborgs
hofrätt, bildande 5 tingslag samt omfattande
Salmis, Impilaks, Suistamo och Suojärvi socknar samt
Kitelä och Korpiselkä kapellförsamlingar i Viborgs
län. Areal 9,005 qvkm. Befolkningen 31,195 personer
(1887). – 2. Härad i Viborgs län, omfattande nyssnämnda
socknar och kapell äfvensom en del af Kuskeala socken
i samma län. Det består af 5 länsmansdistrikt. –
3. Socken i ofvannämnda domsaga och härad, gränssocken
mot Ryssland. Areal 1,508 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, bekänner grekisk-ryska läran, 9,078
personer (1887). – 4. Köping i nämnda socken. Den
uppstod under Gustaf Adolfs tid, men förföll redan vid
midten af århundradet. – 5. By i Kuortane socken,
vid Lappo ås utflöde ur Kuortane sjö. Den är bekant
genom Adlercreutz’ och svensk-finska arméns modiga
strid mot ryssarna d. 2 Sept. 1808. – 6. Se Haparanda.
A. G. F.
Salmo, zool. Se Laxslägtet.
Salmon [samön], George, framstående engelsk
matematiker, född i Dublin 1819, blef teologie
professor vid universitetet derstädes 1866. Han har
utgifvit arbeten om Conic sections, The higher plane
curves, The geometry of three dimensions, The modern
higher algebra m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
