- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
423-424

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saltsjön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begrafning å örlogsfartyg eller fästning eger
vanligen sorgsalut rum. Skottens antal vid särskilda
tillfällen är genom reglemente (salutreglemente)
närmare bestämdt. Vanlig kunglig salut är 21 skott.
C. O. N.         L. H.

Salutatorium, Lat. (af salutare, helsa någon, af
salus, helsa), helsningsgemak, samtalsrum (i kloster).

Salutbatteri, krigsv., ett till salut afsedt eller
för tillfället beordradt batteri. H. W. W.

Salutdagar. Se Parad och Salut.

Salutera, helsa medelst salut (se d. o.).

Salutister, vanligare salvationister, medlemmar af
den s. k. frälsningshären. Se Salvationisterna.

Salutreglemente. Se Salut.

Salutskott. Se Salut.

Saluvier l. salluvier. Se Salyer.

Saluzzo, stad i den italienska provinsen Cuneo,
belägen mellan Po och dess biflod Varaita, vid
en bibana till jernvägslinien Turin–Cuneo. 10,145
innev. (1881) i staden, 16,237 i hela kommunen. Staden
har sidenväfverier, hatt- och läderfabriker samt
drifver handel med vin, säd och boskap. Den är
pittoreskt belägen på sluttningen af en kulle och
delas i den öfre och nedre staden, af hvilka den
förra är omgifven af murar. Den är säte för en
biskop och eger en ståtlig katedral, ett kastell,
seminarium, teknisk skola m. m. S., af romarna kalladt
Augusta Vagiennorum, utgjorde under medeltiden ett
markgrefskap, Salutica, hvars innehafvare voro först
kejsarens, men från 1363 Savojens vasaller. Sedan
den markgrefliga ätten utslocknat i 16:de årh.,
intogs S. af fransmännen, men återlemnades till
Savojen genom fördraget i Lyon 1601.

Saluzzo, Diodata de, grefvinna af Revel,
italiensk skaldinna, född 1774, död 1840, var en af
Italiens ryktbaraste skaldinnor i nyare tid. Hon
utgaf sjelf Poésie (4 bd, 1816–17) och Ippazia
(2:dra uppl. 1830). Efter hennes död utkom Poesie
posthume.
Ett urval af hennes dikter utgafs 1874.

Salva (Lat. ungventum), farmak. med., benämnes en
medikamentsform, som är afsedd for utvärtes bruk
och har halffast stadighet, så att den icke flyter
omkring såsom ett liniment, men icke häller har ett
plåsters hårdhet. En salva är alltid en blandning af
två eller flere beståndsdelar, oftast af något fett
(skiradt ister, talg, lanolin, vaselin) tillsammans
med feta och flyktiga oljor, hvalraf, glycerin,
balsamer, vax eller harts o. s. v. Svenska farmakopén
har upptagit 16 magistralformler för salvor. Salvor
beredas äfven mycket enligt af läkare för tillfället
föreskrifven formel, vanligen innehållande
något verksamt ämne (borsyra, zinksulfat m. m.),
hvilket, ofta i förhållande af 1 : 10, inmänges
i benzoëister, vaselin, lanolin e. d. Salvor kunna
verka hudretande, såsom spanskfluge-salva, eller rent
af frätande å vissa slags nybildningar å huden, såsom
säfvenbomssalva, eller kylande, såsom blyättiksalva,
eller skyddande mot bakterier, såsom i allmänhet de
salvor, hvilka användas till förband på sår och
utslag. O. T. S.

Salva, krigsv., kallas den skjutning, hvarvid
skott samtidigt aflossas ur flere gevär eller
kanoner. Gevärssalvor hafva framför den mindre
regelbundet afgifna elden, skytteelden, fördelen af
större moralisk verkan på fienden, hvarjämte befälet
får större möjlighet att bibehålla herraväldet öfver
truppen, hvilken dessutom, genom de regelbundet
återkommande uppehållen, under hvilka röken kan
blåsa undan, kan sigta bättre. Gevärssalvorna
kallas liniesalvor, då de afgifvas af slutna
trupper, och skyttesalvor, då de afgifvas af
skyttelinier. Gevärssalvorna måste dock, då striden
blir liflig, ersättas af skytteelden. Kanonsalvor
användas vid inskjutning, då verkan af ett enskildt
skott icke kan iakttagas, samt undantagsvis då stor
kraftyttring erfordras inom mycket kort tid. Jfr
Generalsalva och Handgevärseld. C. O. N.

Salva approbatione (förkort, salv. appr.), Lat.,
med förbehåll af (vederbörandes) godkännande. Jfr
Salva ratificatione.

Salva conscientia, Lat., med samvetet oförkränkt,
med godt samvete.

Salvador. Se San Salvador.

Salvandy [salvangdi], Narcisse Achille, grefve,
fransk statsman och publicist, f. 1795, var
undervisningsminister 1837–39 och 1845–47 samt
beklädde under en kortare tid sändebudsposter i Madrid
(1841) och Turin (1843–44). 1835 invaldes han i
franska akademien. Död 1856. S. utgaf i sin ungdom
flygskrifter mot kejsaredömet och de klerikale,
men tillhörde som deputerad de konservative. Bland
hans skrifter märkas: den romantiserade historiska
skildringen Don Alonzo ou l&#836;’Espagne (4 bd, 1824,
flere uppl.), som på ett förträffligt sätt skildrar de
spansia sederna, och Histoire de Pologne avant et sous
le roi Jean Sobiesky
(1827–29, flere uppl.) m. fl.

Salva ratificatione (förkortadt s. r. l. salv. rat.)
Lat., med förbehåll af (vederbörandes)
stadfästelse. Jfr Salva approbatione.

Salva remissione, Lat., med förbehåll att få skicka
tillbaka.

Salvatierra-orden, spansk orden. Se Calatrava-orden.

Salvation army [salvesjon armi], Eng. Se
Salvationisterna.

Salvationisterna l. Frälsningshären (Frälsningsarmén,
Eng. Salvation army), ett i England år 1865 af
W. Booth stiftadt religiöst samfund, hvars ändamål är
att »eröfra verlden för Jesus», eller m. a. o. att
hos menniskorna väcka sorg öfver det syndfulla lif,
som de föra, och sålunda leda dem till Kristus, för
att de må erhålla syndernas förlåtelse. Samfundet,
som med afseende på bekännelsen ej befinner sig i
strid med någon af de kristna kyrkorna, står öppet
för alla kristna, hvilka tro på den nytestamentliga
försoningsläran. Det har för öfrigt stor likhet med
metodismen, genom extaser, ögonblicksomvändelser,
offentliga »vittnesbörd» m. m. Dock karakteriseras
det allra mest genom sin fullständigt militäriska
organisation. Det är indeladt i »kårer», med »stab-»,
»högqvarter» och »soldater», under en högste
»general», med samma rätt för qvinnor som för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free