- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
441-442

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samaritkurs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifter med de ordinarie ledamöternas årsafgifter,
äfvensom med räntan af ett kapital på 3,000
kr., som blifvit doneradt af kammarjunkaren
R. L. Rääf. Hittills (1889) har samfundet publicerat:
Handlingar rörande Skandinaviens historia, del. 1–40
(1816–65), Historiska handlingar, del. 1–11
(1861–89) samt De svenska stadsböckerna från
äldre tid:
1. Stockholms stads jordebok 1420–1474
(1876); 2: 1. Stockholms stads jordebok 1475–1498
(1889); 3: 1. Stockholms stads skottebok 1502–1510
(1889). Dessutom har samfundet särskildt föranstaltat
utgifning af: Samling af instructioner för högre och
lägre tjenstemän vid landtregeringen i Sverige
och Finnland
(1852) och Samling af instructioner
rörande den civila förvaltningen i Sverige och
Finnland
(1856). A. B. B.

Samfundet pro fide et christianismo. Se Pro fide
et christianismo
.

Samfundsvapen, herald. Se Vapen.

Samfällda val. Se Klassval.

Samhara, ett smalt kustland i Abessinien, mellan det
abessinska höglandet och Röda hafvet. Se Abessinien.

Samhällsfördrag, jur. En teori, som länge, om
ock i skiftande former, varit rådande i fråga
om statens uppkomst, är den att (stats)samhället
tillkommit genom ett aftal eller ett fördrag mellan
de menskliga individer, hvilka deri ingå. Man har
utgått från den förutsättningen att menniskorna
ursprungligen lefde i ett s. k. naturtillstånd, i
hvilket hvarje menniska hade fullkomlig frihet. Denna,
allas fullkomliga frihet, måste, vid den ömsesidiga
beröringen menniskorna emellan, leda till osäkerhet
och strider, och för trygghets vinnande beslöto sig
menniskorna slutligen för att, äfven med inskränkning
i den frihet, som ursprungligen tillkom hvar och en,
bilda stater (corpora artificialia), hvilkas styrka
var tillräcklig att upprätthålla allmän säkerhet. Den
ömsesidiga öfverenskommelse, hvarigenom en stat
sålunda bildades, utgjorde samhällsfördraget. Denna
lära, hvars uppränning återfinnes redan hos Hugo
Grotius (d. 1645), har sedermera, visserligen på något
olika sätt, utvecklats af Hobbes, Spinoza, Pufendorf,
Wolf, Locke, Montesquieu och särskildt J. J. Rousseau,
hvars skrift om samhällsfördraget (Contrat social,
1762) på ett verksamt sätt förberedde utbrottet
af den franska revolutionen. I början af detta
århundrade började emellertid mot läran om statens
uppkomst genom aftal en opposition, som småningom
alltmer tillväxte i styrka. Såsom vetenskaplig åsigt
kan ock läran anses såsom förhastad, om också den
åskådning, som ligger till grund för densamma,
ännu stundom framträder i det politiska lifvet.
I. L.

Samhällsroman (socialroman), roman, hvari
sociala frågor behandlas.

Samhällsvetenskap, sociallära, betecknar dels
1:o detsamma som sociologi (se d. o.); dels 2:o
detsamma som nationalekonomi, i synnerhet om de
nationalekonomiska lärorna äro socialt färgade eller
betrakta de ekonomiska företeelserna hufvudsakligen
från synpunkten af det allmänna bästa; dels 3:o
en vetenskaplig framställning af de förhållanden, som uppkomma mellan
de (civiliserade) menskliga samhällenas medlemmar i
och genom deras egen (fria) verksamhet, utan direkt
påverkan af staten. I sistnämnda mening har en teori
för samhällslifvets organisation blifvit framställd
af L. v. Stein, såsom en del af hans »System der
staatswirthschaft» (mellan egentlig statslära och
nationalekonomi).

Samiel l. Samael, enligt den orientaliska mytologien
den ängel, som regerar på planeten Mars. Han förband
sig med andra änglar till att förföra menniskorna och
blef derför störtad ned från himmelen. Hos judarna
blef S. namnet på djeflarnas öfverste.

Samland. Se Ostpreussen.

Samlaren, en sedan 1880 af Svenska
literatursällskapets arbetsutskott utgifven
tidskrift för äldre svensk literatur. Se Svenska
literatursällskapet
.

Samlingsglas. Se Lins.

Samlingsverk, befästningsk., kallas vid en fästning de
reträttverk, som ligga i betäckta vägens vapenplatser.
O. A. B.

Sammandragande medel. Se Adstringerande medel.

Sammandragning, fys. Se Kontraktion.

Sammanfogande språk. Se Agglutinerande språk.

Sammanläggning af straff, jur., kallas det förfarande,
då flere straff, hvartill samma person gjort sig
skyldig, förenas med hvarandra med eller utan
förändring af straffarten. Redan ett k. br. af
d. 15 Jan. 1741 uttalade den grundsatsen att, då
en person begått flere brott och olika straff voro
bestämda för brotten, den brottslige borde undergå
ett enda slags straff, men denna grundsats har aldrig
blifvit fullständigt genomförd. För närvarande gälla
i detta ämne följande regler. Är någon förfallen till
dödsstraff, anses i denna bestraffning inbegripna de
böter eller frihetsstraff, hvartill han jämväl kan
hafva gjort sig skyldig. Med straffarbete på lifstid
må ej häller förenas annat frihetsstraff eller
böter. Vid förening af flere straffarbetsstraff
å viss tid eller af flere fängelsestraff får
tiden för det af dem, som är längst, eller, om
tiden för hvartdera straffet är lika lång, denna
tid ej öfverskridas med mer än två år. Har någon
jämte straffarbete å viss tid förskyllt fängelse,
öfvergår fängelsestraffet till straffarbete, hvarvid
på tiden för fängelsestraffet hälften afdrages, och
sedan sammanläggas de särskilda straffarbetsbeloppen
med nyssnämnda begränsning. Förekomma böter jämte
frihetsstraff å viss tid, utgå de, om tillgång
finnes; i annat fall förvandlas de till fängelse,
och detta fängelsestraff sammanlägges med det öfriga
frihetsstraffet efter de vanliga reglerna. – Skall
någon på en gång dömas för flere förbrytelser, eller
skall den, som redan förut blifvit dömd till straff,
dömas för ett brott, som han föröfvat före den förra
domen eller efter denna dom, men innan det derigenom
ålagda straffet blifvit till fullo verkstäldt,
åligger det domaren att, i händelse någon förändring
i straffen på grund af nyss angifna regler skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free