- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
443-444

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samaritkurs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ega rum, derom meddela erforderliga
bestämmelser. Förekomma åter till verkställighet på
en gång flere hvar för sig gifna utslag, hvarigenom
samma person blifvit dömd till straff, och äro
straffen sådana, att de efter dessa regler ej
kunna verkställas jämte hvarandra, skall exekutor
göra anmälan om förhållandet hos hofrätten,
som förordnar huru straffen skola sammanläggas.
J. H-r.

Sammansatta radikaler. Se Atomicitet.

Sammansatt båge. Se Båge 4.

Sammansatt ord. Se Kompositum.

Sammansatt statsråd. Se Statsråd.

Sammansatt utskott. Se Utskott.

Sammantryckbarhet l. sammantrycklighet, fys.,
den egenskapen hos en kropp att genom yttre tryck
kunna intvingas i en mindre volym. Alla kroppar äro
sammantryckliga, dock vätskorna endast i högst ringa
grad, hvarför man förr antog dem vara osammantryckliga
och vid mekaniska beräkningar utan något märkligt fel
äfven kan behandla dem som sådana. Jfr Piezometer.
R. R.

Sammanträffande af brott, jur., betecknar det fall,
då en och samma person samtidigt är skyldig till
straff för flere förbrytelser. Man skiljer emellan
ideelt och reelt sammanträffande. Det förra inträder,
då någon genom en och samma handling begår flere
brott; det senare, då en person först föröfvar ett
brott och sedan, innan han utstått straff härför, ett
annat. I hvartdera fallet kunna brotten vara af samma
eller olika slag. För det ideella sammanträffandet
gäller den regel, att straffet för det af brotten,
som är svårast, skall användas och det brott,
hvarför särskildt straff ej ådömes, dervid betraktas
såsom en försvårande omständighet. Vid det reella
sammanträffandet skall åter for hvarje brott dömas
till särskildt ansvar och straffen sedan läggas samman
efter särskilda bestämmelser (se Sammanläggning af
straff
). J. H-r.

Sammanväxta blad, folia connata, bot., sägas
två motsittande blad vara, när deras bladbaser
sammanvuxit på ömse sidor om stjelken.
O. T. S.

Sammartini, Giovanni Battista, italiensk musiker,
1730–70 kapellmästare i Milano, är märklig såsom
Glucks lärare och såsom en af Haydns föregångare
i symfoni- och kammarmusikkompositionen. S. lär
hafva skrifvit flere verk af olika slag.
A. L.

Sammatti, kapell under Karis-Lojo pastorat i Nylands
län.

Sammelsurium (af T. sammeln, samla, med en
latinsk ändelse), oredig blandning, särskildt
om sammanhangslösa muntliga eller skriftliga
framställningar.

Sammet (Fornfr. samit, af Grek. hexamitos, sextrådig
väfnad), är en tjock, tät väfnad med lärftsartad eller
kyprad botten och ett täcke af korta, upprättstående
silkes-, ylle- eller bomullstrådar på rätsidan. Detta
täcke, kalladt pol l. flor, bildas hos äkta sammet
genom ett i bottenväfnaden inväfdt särskildt
inslag, hvars maskor eller noppor åstadkommits genom
inskjutande af nålar under väfvandet och sedermera
uppskurits. Förblifva maskorna hela, erhåller man
s. k. oskuren sammet l. halfsammet, och låter man dem
derjämte genomdragas af en tjock inslagstråd,
kallas väfnaden rips. Ursprungligen bestod all
äkta sammet af silke; numera användes till floret
äfven ull, i synnerhet kamull (yllesammet). Vid
s. k. oäkta sammet l. bomullssammet (manchester, kord)
bildas maskorna af inslagstrådar, hvilka afskäras
och uppborstas. Å fasonnerad sammet åstadkommas
mönstren derigenom att man åt floret ger olika färg
eller längd, att man endast delvis uppskär maskorna
eller att man öfverdrager bottnen än med flor, än
med atlas eller någon annan väfnad. Se Felb och
Plysch. – Sammetstillverkningen, som troligen leder
sitt ursprung från Orienten, förekom i Europa redan
under romerska kejsaretiden samt nådde under 13:de
och 14:de årh. en hög utveckling i Konstantinopel
äfvensom i de italienska städerna Lucca, Genua,
Florens och Venezia. I 16:de årh. voro de flamländska
konstväfnaderna vidt berömda, särskildt de som
utgingo från Brügge. Medelpunkter för nutidens
sammetsindustri äro Genua, Krefeld och Lyon.

Sammetsnejlika, bot. Se Agrostemma.

Sammetsqvalster, zool. Se Spindeldjur.

Samniter l. sasiner, ett till den italiska stammen
hörande folk (jfr Italiska folk). Samniterna
voro under romerska republikens äldre tider
det utan jämförelse mäktigaste folket inom den
umbrisk-sabelliska grenen af nämnda folkstam. Från
Apenninernas bergstrakter utbredde de sig småningom
söderut, tills de fyllde hela det inre af italienska
halföns sydliga del och flerestädes närmade sig till
hafvet. Enligt sägner, som för öfrigt röja slägtskap
med vandringssagorna hos de flesta ariska folk,
plägade de under svåra tider utsända s. k. heliga
vårar (vera sacra), bestående af all den ungdom,
som under ett visst år sett dagen, hvilken ungdom
med svärd i hand skulle vinna sig nya hem. En af
samniternas »heliga vårar» berättades hafva följt
en väldig tjur som vägledare, och bilden af en tjur,
uppställd i deras forbundsstad Bovianum (tjurstaden,
nu Bojano), var föremål för folkets dyrkan. Sannolikt
torde denna tjurkult få tillskrifvas urgammal semitisk
inflytelse.

I sina afstängda bergdalar lefde folket ett enkelt
och sträfsamt lif, föga olikt de abruzziske
herdarnas i våra dagar. Härdade genom detta lif,
företogo de snart eröfringståg nedåt kusterna,
dit de lockades af rikedomarna i de etruskiska och
storgrekiska städerna. Omkr. 420 f. Kr. besatte de
på vestra kusten den ärevördiga grekiska orakelstaden
Kyme samt Capua, då för tiden halföns största och
rikaste stad äfvensom hufvudsäte för det etruskiska
väldet i södra Italien. Under inflytelse af de
nya seder och vanor, som de lärde sig der, blefvo
segrarna snart förvekligade och ur stånd att motstå
trycket från sina oupphörligt påträngande bröder i
bergsbygden. Hotadt af ett nytt inbrott från dem,
vände sig Capua till Rom med bön om hjelp. Rom var
nu stadt i kraftig uppblomstring, efter att hafva
genomfört de liciniska lagarna och dermed omsider
löst sig ur de agrariska svårigheterna. Men det ville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free