- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
447-448

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samojeder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskildt hertigdöme. Numera motsvarar S. det ryska
guvernementet Kovno. Samogitiskan utgör en dialekt
af det litaviska språket.

Samojeder, ett folk, som bebor en ofantlig sträcka
vid Ishafvets kust, från Hvita hafvet till Jenisej,
på ömse sidor om Uralbergen. Sannolikt hafva
samojederna fordom som urinnevånare bebott vida större
sträckor i dessa nejder; och ännu anträffas vid
mellersta Ob, skilda från dem genom ostjakerna,
med dem närslägtade stammar. Till språket synas
de mest närma sig den finsk-ugriska grenen af
den stora språkstam, som vanligen kallas den
ural-altaiska; till rastypen stå de midt emellan
lappar och mongoler. De hafva dock stannat på en vida
lägre grad af odling samt lefva blott af jagt och
fiske. Ryssarna hafva endast delvis lyckats omvända
dem till den grekisk-ryska kyrkan; flertalet tillbeder
ännu sina groft tillyxade, med blod öfversmetade
afgudabeläten. Samojederna hafva till ytterlig grad
hemfallit åt dryckenskapslasten. De anses (år 1890)
uppgå till ett antal af omkr. 15,000, men tyckas vara
stadda i starkt aftagande. För den svenska allmänheten
äro de mest kända genom Nordenskiölds skildringar
från Vegafärden. Deras och andra sibiriska folks vana
att kläda sig i djurhudar torde gifvit upphof till
de gamla sagorna om i dessa nejder boende folk med
djurkroppar och hundhufvud. Jfr Samojediska språk.
E. Sn.

Samojediska språk. De samojediska språken, af
hvilka de mest bekanta äro jurakiskan, tavgy,
ostjak-samojediskan (jfr Ostjaker 2), jeniseiskan
och kamasinskan, utgöra en af de fem språkfamiljer,
i hvilka den ural-altaiska språkstammen indelas af
Castrén (jfr Altaiska språk), och bilda med de dem
närmast stående finsk-ugriska språken en särskild
grupp, den uralska. De samojediska språken ega ett
rikt utveckladt fonetiskt system med 9 vokalljud, som
vidare kombineras till 39 diftonger och 14 triftonger,
samt 33 konsonantljud, af hvilka dock flere saknas i
ett eller annat af de fem bekanta språken; deremot är
vokalharmonien icke fullständigt genomförd. Lika
rik är formläran, med 8 kasus i alla tre numeri
(sing., dual., plur.), såväl för substantiv som
för pronomen, hvaremot adjektivet är oböjligt och
artikel felas. Verbet har olika former för alla tre
personerna i sing., dual. och plur., flere modi,
men relativt få tempora. Jfr Castrén, »Gramm. der
samojed. spr.» och »Wörterverzeichnisse aus den
samojed. spr.» (utgifna af Schiefner, 1854–55).
H. A.

Samolus Tourn., bot. farmak., ett till
nat. fam. Primulaceae Vent., kl. Pentandria L.,
hörande litet örtslägte. I Sverige finnes å
hafsstränderna här och der, äfven i vikar med
bräckt vatten, den lilla vackra S. valerandi L.,
punga, en alldeles glatt ört med knippevis samlade,
spadlika rotblad och spiralställda små stjelkblad
samt hvita blommor i en klase i toppen på den 5–20
cm. höga stjelken. Den friska örten, Herba samoli
l. Anagallidis aqvaticae, har varit använd mot
skörbjugg. O. T. S.

Samordnade satser. Se Koordinera.

Samordning. Se Koordination.

Samos (Nygrek. Samo, Turk. Susam Adassi), en af den
grekiska arkipelagens största öar (468 qvkm.), belägen
vid Mindre Asiens vestra kust, utanför udden Mykale,
från hvilken den skiljes genom ett knappt 2 km. bredt
sund. Ön är i riktning mot ö. och v. genomdragen af
en bergås (fordom Ampelos), på hvars sidor utbreda
sig vidsträckta slättmarker, af hvilka i synnerhet
den södra utmärker sig genom stor bördighet. Den
forna hufvudstaden, af samma namn som ön, med borgen
Astypalaia, vidlyftiga hamnanläggningar och ett
storartadt Hera-tempel, låg på sydöstra kusten. Den
nuvarande hufvudstaden, Vathy, ligger på öns östra
del, vid en från norr inskärande vik. Enligt sägnen i
äldsta tider bebodt af leleger, befolkades S. redan
tidigt af ioner och bildade en af de mäktigaste
staterna i det asiatiska Ionien. Konstflit och
handel kommo tidigt till en rik blomstring, och med
afseende på sjöväsendets utveckling gingo samierna
i spetsen för öfriga greker. Filosofen Pythagoras
och epikern Choirilos voro bördiga derifrån, och
lyrikern Anakreon vistades der vid Polykrates’
yppiga hof. Statsförfattningen var i äldsta tider
monarkisk och derefter aristokratiskt republikansk,
tills Polykrates i 6:te årh. f. Kr. å nyo upprättade
ett envälde, hvilket sträckte sig äfven öfver de
närliggande öarna. Sedan styrdes S. mestadels af
persiske lydfurstar, tills det efter grekernas seger
vid Mykale (479 f. Kr.) återfick sin sjelfständighet
och anslöt sig till Athens vapenförbund. Med anledning
af visad ohörsamhet kufvades ön med stränghet af
Perikles (439 f. Kr.). Den var sedan en af Athens
trognaste lydstater, ingick i det efter slaget vid
Knidos (394) nybildade attiska vapenförbundet och
införlifvades omsider med den romerska provinsen
Asien. I det nuvarande turkiska riket intager S. sedan
1832 ställningen af en skattskyldig lydstat med egen
representation (ärkebiskopen och 36 deputerade) och
förvaltning, under en af sultanen tillsatt furste
af grekisk nationalitet. Folkmängden, hvilken 1884
uppgick till 40,513, utgöres nästan uteslutande
af greker. A. M. A.

Samosata [-må-], nu Samsat, stad i turkiska
vilajetet Diarbekr, fordom hufvudstad i den syriska
prov. Kommagene, vid Eufrat. Födelseort för Lukianos
och sektstiftaren Paulus, hvars anhängare deraf
kallades samosatenianer.

Samosatenianerna. Se Paulus från Samosata.

Samostje (P. Zamosc), befäst stad i rysk-polska
guvernementet Lublin. Omkr. 8,000 innev. Stort
slott. Arsenal. S. är en af Polens vigtigaste
fästningar.

Samothrake (Nygrek. Samothraki, Turk. Semenderek), en
till Turkiet hörande ö, belägen i nordligaste delen
af Egeiska hafvet, det s. k. Thrakiska hafvet. Areal
185 qvkm. Omkr. 3,000 innev., hufvudsakligen
kristna. S. består till största delen af en från
v. till ö. löpande bergmassa, hvars högsta spets är
Fengari, fordom Saoke (1,754 m.). På norra kusten
finnas ruiner af staden Palaiopolis. Ön beboddes först
af pelasger och fenicer, sedan af en thrakisk-grekisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free