Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samundervisning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föremål för en beryktad förfalskning, af Fr. Wagenfeld
från Bremen (död 1846).
San Cristobal; äfven kallad Ciudad de las Casas,
hufvudstad i mejikanska staten Chiápas. Se Ciudad
de las Casas.
Sanct. Se Sankt.
Sancta Del genitrix, Lat., »heliga guds moder». Se
Mariabilder.
Sancta simplicitas. Se O sancta simplicitas.
Sanctis, Francesco de, italiensk literaturhistoriker
och statsman. Se De Sanctis.
Sanctissimus, Lat., den heligaste. – Sanctissima
majestas, heligaste majestät. – Sanctissimum,
det allra heligaste; den vigda hostian (i katolska
kyrkor).
Sanctitas, Lat. (af sanctus, helig), helighet. Ordet
förekommer i katolska biskopars titel, särskildt i
påfvens (sua sanctitas, hans helighet). Det användes
ock i titeln på de bysantinske kejsarna.
Sanctius, Franciscus, egentl. Sanchez de las Brocas,
spansk filolog och humanist, f. 1523, d. 1601 som
professor i retorik och grekiska vid högskolan i
Salamanca, utgaf ett högt skattadt verk, Minerva
seu de causis linguae latinae commentarius (1587,
nya uppl. af bl. a. Scheid 1795 och Bauer 1793–1801),
hvari han mera bestämdt och planmässigt än någon
föregående grammatiker framställde reglerna för det
latinska språket. Hans samlade skrifter utgåfvos af
Majans (1766).
Sancti Viti chorea, Lat. Se Danssjuka.
Sanctorinus, Sanctorius. Se Santorio Santoro.
Sanctuarium, Lat. (af sanctus, helig), i katolska
kyrkor dels platsen omkring hufvudaltaret, dels
förvaringsstället för reliker och andra heliga
föremål.
Sanctum officium, Lat., heligt ämbete, särskildt
inqvisitionen.
Sanctus, Lat., helig. Se Mässa.
Sand, petrogr., naturlig samling af jämförelsevis små,
vanligen rundade korn af ett eller flere mineral eller
bergartsfragment, mellan hvilka i torrt tillstånd
antingen alls intet sammanhang finnes eller ock ett
så ringa, att massan med lätthet kan söndersmulas
genom ett lindrigt tryck mellan fingrarna. Nästan
all i naturen förekommande sand har uppkommit af
förutvarande fasta bergarter, derigenom att dessa
till följd af vittring eller glacierers, hafsvågors
och strömmande vattens inverkan af sig sjelfva
sönderfallit eller med våld krossats och söndersmulats
samt fragmenten derefter blifvit afnötta och sorterade
efter storleken (naturlig slamning) i bäckar, floder
och vid sjöstränder, hvaremot sand ej afsättes på
djupare vatten. Alltefter mineralbeskaffenheten
hos de i sanden ingående kornen skiljer man mellan
qvartssand (till hufvudsaklig del qvartskorn),
jernsand, kalksand, korallsand o. s. v. I afseende på
uppkomstsättet skulle sanden kunna delas i flodsand och
sjö- eller hafssand (strandsand), bildad i vatten,
flygsand, som genom vinden omordnats och flyttats,
samt vulkanisk sand, som uppkommit vid vulkaniska
utbrott och består af till
sandkornsstora partiklar i smält tillstånd söndersprängda
vulkaniska bergarter och lavor. Den vulkaniska sanden
uppslungas, vid bildandet, i luften och nedfaller
derifrån i vulkanens omgifningar. – Guldsand
benämnes, fastän oegentligt, en sand, hvarur genom
vaskning eller på annat sätt guld kan vinnas, ehuru
guldkornens mängd, i förhållande till sanden i öfrigt,
är försvinnande liten.
Sand förekommer af mycket olika ålder. Allmännast
är den till de lösa jordslagen, de qvartära
bildningarna, hörande jämförelsevis unga sanden
(alluvialsand, postglacialsand eller mosand,
glacialsand m. fl., hufvudsakligen bestående af
qvarts och något fältspat), som inom Sverige och
flere andra land bildar vidsträckta aflagringar,
dels i sjelfva jordytan, dels öfvertäckt af lera
m. m. Sådan sand, som tillhör tertiärtiden, krittiden,
liastiden o. s. v., bildar stundom mäktiga lager
mellan sandsten, kalksten och andra fullkomligt fasta
bergarter. E. E.
Sand [sans]. 1. George S., psevdonym för den franska
författarinnan madame Dudevant (sed. o.). –
2. Maurice S., psevdonym för Maurice Dudevant,
George Sands son, fransk skriftställare, född 1825,
död 1889, utgaf Masques et bouffons (1859), hvilket
arbete behandlar karaktersrollerna i den italienska
komedien, samt åtskilliga romaner: Calirrhoë (1864),
Raoul de la Chastre (1865), Le monde des papillons
(1866), Miss Mary (1868). Tillsammans med sin moder
utgaf han Légendes rustiques (1858). Äfven bildande
konstnär, försåg han sjelf några bland sina arbeten
med teckningar.
Sand, Karl Ludwig, tysk svärrnare, A. v, Kotzebues
mördare, f. 1795, ådagalade som student en svärmisk
hänförelse för Tysklands enhet och frihet, var medlem
af »das burschenschaft» i Jena och tog verksamt
del i anordningarna till de tyska studenternas fest
på Wartburg (1817). Af förbittring öfver Kotzebues
gäckeri med studenternas sträfvanden beslöt han att
mörda »fosterlandsförrädaren» och verkställde sitt
beslut d. 23 Mars 1819. Han försökte derefter beröfva
sig sjelf lifvet, men lyckades ej såra sig dödligt,
utan afrättades 1820.
Sanda, socken i Gotlands län, Södra häradet. Areal
4,170 har. 871 innev. (1888). S. bildar med Vestergarn
och Mästerby ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Visby stift, Medelkontraktet.
Sandahl, Oskar Theodor, läkare, farmakolog,
naturvetenskapsman, föddes i Vings församling i
Vestergötland d. 9 Nov. 1829. Han genomgick Skara
trivialskola och gymnasium samt blef student i
Upsala 1847 och med. filos. kandidat 1849. Sina
studier fortsatte han derefter vid Karolinska
institutet, der han 1854 blef kirurgie magister. I
Lund promoverades han 1863 till medicine doktor,
efter att 1862 der hafva försvarat en afhandling
Om verkningarne af förtätad luft på den menskliga
organismen. Förut, 1849–50, hade han varit underläkare
vid garnisonssjukhuset, 1851–53 t. f. bataljonsläkare
vid Skaraborgs regemente, från 1852 t. f. adjunkt
i medicinsk naturalhistoria och materia medica vid
Karolinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
