Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sarto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dalsänkning genomstrykes från n. ö. till s. v. af flere,
ställvis afbrutna, lägre höjdsträckningar, hvilka
bilda smärre vattenbäcken i det stora vattensystemet:
Näsijärvi, Pyhäjärvi, Kyrösjärvi m. fl. Pyhäjärvi,
som genom Tammerfors ström mottar Näsijärvis
vattenöfverflöd, utgjuter sig genom Nokia ström
i Kulovesi, hvilken efter upptagandet af tillflöde
från Kyrösjärvi förenar samtliga nämnda vattenbäckens
vattenöfverskott och ger upphof åt Kumo elf. Från
Salpausselkä upptar denna elf Loimjoki å, som
genomrinner Pyhäjärvi sjö. I vestlig rigtning
strömma n. om elfven Sastmola å och s. om densamma
Eura å. Landskapet mellan höjdsträckningarna är
tämligen flackt. Höjdsträckningarnas områden äro
deremot kuperade, och särskildt östra delen af
landskapet är synnerligt rikt på naturskönhet. Vestra
delen af landskapet sluttar mot Bottniska viken
jämförelsevis starkt, hvarför Kumo elfs strömfåra
är fylld af forsar. Kusten stupar i hafvet utan
att bilda någon skärgård. I hafvet utanför,
i den s. k. »Raumo sjön», har man ock funnit de
djupaste ställena i Bottenhafvet. Vestra samt en
del af mellersta och södra delarna af landskapet
äro särdeles bördiga och jämförelsevis tätt
befolkade. De inre delarna äro uppfyllda af stora
sträckor kärr, moras och sandmoar. Landskapets
areal är omkr. 24,300 qvkm. Befolkningen, som
1886 uppgick till 274,000 personer, är af samma
härstamning som tavastländingarna samt till lynnet
trög och inbunden. Dess språk ansluter sig till
den tavastländska dialekten, eller det nuvarande
finska skriftspråket. Befolkningen har sin förnämsta
näring i jordbruk och boskapsskötsel. Allmännaste
sädesslagen äro råg, korn och hafre. I östra
delen odlas ganska allmänt lin. Betesmarkerna äro
goda. Fisket är rikt. Särskildt Kumo lax och sik
äro berömda. Bland fiskslag, som förekomma, må för
öfrigt nämnas gädda, abborre, gös, braxen, id och
lake. På kräftor finnes riklig tillgång. Skogarna
äro ännu betydliga, oaktadt afverkningen under
senare tid varit hejdlös. Allmännaste trädslagen äro
tall och gran samt björk i dalgångarna. Af rofdjur
förekomma lo, varg och räf samt mård, hermelin
och utter. Dessutom jagas ekorre, skogsfogel och
hare. Landskapet är fördeladt på Åbo och Björneborgs,
Vasa och Tavastehus län. Till Åbo och Björneborgs
län höra socknarna Kumo, Ulfsby, Sastmola, Siikais,
Nakkila, Norrmark, Kjulo, Harjavalta, Säkylä, Eura,
Euraåminne, Lappi, Hinnerjoki, Loimjoki, Alastaro,
Hvittis, Pungalaitio, Karkku, Pyrvis, Tavastkyro,
Ikalis, Kankaanpää, Parkano, Mouhijärvi och Lavia med
deras underlydande kapell samt Raumo och Björneborgs
städer; till Vasa län socknarna Keuru, Muldia, Virdois
och Etseri; till Tavastehus län Tammerfors stad samt
socknarna Birkkala, Vesilaks, Lempälä, Kangasala,
Messuby, Teisko, Ruovesi, Kuru och Orihvesi. Socknarna
i Åbo och Björneborgs län äro fördelade på Ulfsby,
Ikalis, Tyrvis och Loimjoki härad, i Tavastehus
län på Ruovesi och Birkkala härad; socknarna i
Vasa län tillhöra Kuortane härad i nämnda län.
A. G. F.
Satalieh, stad i asiatiska Turkiet. Se Adalja.
Satan (Hebr. satan, sjeitan, förföljare, fiende). Se
Djefvul.
Satansapan, zool. Se Räfsvansaporna.
Satara l. Setara, stad i indobritiska
presidentskapet Bombay, distriktet Satara
(12,918 qvkm., 1,062,350 innev. 1881), belägen vid
Kistna. 28,601 innev. (1881). Staden har ett starkt
citadell, som eröfrades af engelsmännen 1818, samt
en vacker kyrka.
Satellit (af Lat. satelles, lifvakt), astron.,
måne, drabant, kallar man en sådan himmelskropp, som
åtföljer en planet under dess rörelse och kretsar
kring den på samma sätt som planeten sjelf rör sig
omkring solen. Man ger samma namn åt den mindre
af komponenterna i en dubbelstjerna. – I vårt
solsystem har man hittills funnit 20 satelliter,
nämligen jordens måne, de 4 Jupitersmånarna,
hvilka straxt efter uppfinningen af kikaren
upptäcktes af Galilei, 8 Saturnusmånar, 4
Uranusmånar, 1 Neptunusmåne och slutligen de 2
af Hull 1877 upptäckta Marsmånarna. Satelliternas
rörelser åtlyda samma lagar som planeternas. Sålunda
beskrifva de kring sina hufvudplaneter ellipser,
och qvadraterna på deras omloppstider förhålla sig
omvändt som kuberna på banornas storaxlar. De röra
sig liksom planeterna i direkta led och i plan, som
nära sammanfalla med planetbanornas. Ett märkligt
undantag göra Uranus-satelliternas banor, hvilka
luta 79° mot ekliptikan och röra sig i motsatt led
mot hufvudplaneten. Äfven satelliternas rörelser
erfara s. k. störingar. Sålunda störes vår egen månes
bana i hög grad af solens inverkan, och beräkningen
af dessa störingar, eller den s. k. månteorien,
hör till astronomiens mest omfattande problem. Äro
flere satelliter för handen, störa de hvarandra
ömsesidigt. Vår måne roterar på ett sådant sätt
omkring sin axel, att han ständigt vänder samma
sida åt jorden, och skäl finnas för antagandet
att samma egendomlighet är gemensam äfven för
de öfriga satelliterna. Näst vår egen måne äro
Jupiters satelliter i vetenskapligt och praktiskt
hänseende de intressantaste. Genom iakttagelser
af deras förmörkelser bestämdes första gången
ljusets hastighet, och denna metod är nyligen åter
upptagen, sedan man i användningen af fotometriska
observationer lyckats finna en metod att med största
skärpa bestämma förmörkelseögonblicket. Genom
samma slag af iakttagelser bestämmer man ett ställes
geografiska longitud. Studiet af Saturnus’ satelliter
är särskildt i det afseendet af intresse, att det
kan väntas medföra slutsatser rörande denna planets
gåtfulla ringsystem. K. B.
Saterland (fordom Sigilterland), distrikt i vestra
Oldenburg, amtet Friesoythe. Det är till största delen
en öde hed, genomfluten af Marka och Ohe. Innevånarna,
som beräknas till omkr. 4,000 personer, anses vara
afkomlingar af friserna och tala en särskild dialekt.
Sathas, Konstantin, nygrekisk lärd, född 1842,
f. n. bosatt i Paris, har utgifvit: Nyhellensk
filologi (1868), Greklands historia under det osmanska
väldet (1869), Documents inédits relatifs á l’histoire
de la Grèce au moyen-âge (1880–88) m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
