- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
731-732

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schütz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven vid riksdagarna 1812, 1815 och 1823. Vid
sistnämnda riksmöte lät borgareståndet prägla en
minnespenning till hans ära. 1828 kallades S. till
medlem af konungens råd, den första ofrälse person,
som utnämnts till en sådan post. Död d. 1 Maj 1829.

2. Schwan, Johan Gustaf, den förres son, köpman,
politiker, född 1802, blef efter faderns död chef
för ett af Stockholms största handelshus och fick
efter några år tillfälle att betydligt öka den
ärfda förmögenheten, då han 1837 bildade ett bolag,
som på särdeles goda vilkor åtog sig ombyggningen
af Trollhätte kanal. Medlem af Stockholms stads
styrelse, erhöll han snart ett inflytande, som
motvägde Schartaus, hvars sparsamhetsgrundsatser i
den kommunala hushållningen han icke hyllade. 1850,
och sedermera under alla ståndsriksdagarna, var han
ledamot af borgareståndet, var vice talman 1856 och
1859 samt talman 1862 och 1865. Från 1860 var han
bankofullmäktig. Som riksdagsman arbetade S. för
åtgärders vidtagande till Sveriges befrielse från
öresundska tullen, för anläggande af statsjernvägar
och för frihandelssystemets genomförande. Mot slutet
af sin riksdagsmannabana slog han dock i åsigter
betydligt om och närmade sig protektionisterna. Han
dog genom en olyckshändelse d. 23 Jan. 1869. Det
inflytande, som S. utöfvade, var mest af det slag,
»som vinnes genom gästfrihet och goda middagar».

Schwann, Theodor, berömd tysk naturforskare, född
1810 i Neuss vid Rhen, var 1834–39 assistent hos
fysiologen professor Joh. Müller i Berlin samt
antog 1839 en kallelse till anatomiska professuren
i Louvain och 1848 till samma befattning i Liège,
hvarest han 1858 tillika öfvertog professuren
i fysiologi. Sin största betydenhet har S. som
grundläggare af cellteorien, genom sitt epokgörande
verk: Mikroskopische untersuchungen über die
übereinstimmung in der struktur und dem wachsthum der
tiere und der pflanzen
(1839), hvarest han bevisade
att både djurens och växternas såväl uppkomst som
utveckling försiggår genom cellbildning. Dermed
undanröjde han den skranka, som dittills förefunnits
mellan djur och växt, samt gaf ett rikt uppslag till
nya forskningar. S. utgaf ock: Traité d’anatomie du
corps humain
(i den i Bruxelles utgifna »Encyclopédie
populaire») äfvensom åtskilliga smärre skrifter,
i hvilka han offentliggjorde vigtiga fysiologiska
undersökningar, bl. a. sin upptäckt af pepsinet, det
i magsaften verksamma fermentet. Han dog 1882 i Köln.

Schwanthaler, Ludwig Michael, tysk bildhuggare,
f. i München 1802, erhöll sin utbildning först
hos sin fader, som äfven var bildhuggare, sedan
i Münchens konstakademi och sist genom upprepade
resor till Rom, der han bl. a. gjorde bekantskap
med Thorvaldsen. 1835 blef han professor i Münchens
konstakademi, och som sådan fortfor han att verka till
sin död, ehuru ofta nog hindrad af sjuklighet. S.,
som i sina utkast visade en ovanlig fantasikraft och
uppfinningsförmåga samt utförde sina saker med mycken
lätthet, lyckades dock ej komma fram till en fullt afslutad genombildning
af formen, något som berodde, utom på hans kroppsliga
svaghet, äfven på den skyndsamhet, med hvilken konung
Ludvig pådref arbetena i München. – Hans verk göra
derför mera en flyktigt dekorativ verkan. S. utgick
från antiken och utförde i denna anda den inre;
plastiska utstyrseln af glyptoteket med relief,
ett uppdrag, som Cornelius skaffade honom. Men i
k. slottet, der han hade att utföra en 266 fots
fris öfver korstågen, började han söka sammansmälta
antikt och romantiskt. I den gafvelgrupp han utförde
för Walhalla, Hermannsslagtningen, tog sedan det
romantiska öfverhand, och han lyckades i det hela
bäst med figurer ur medeltiden, under det att en
sådan idealfigur som den kolossala (20,5 m. höga)
Bavaria framför Ruhmeshalle synes rent abstrakt. Till
det bästa han i denna väg utfört höra 12 förgyllda
bronsstoder af det bajerska konungahusets förfäder,
i k. slottet i München. För öfrigt gjorde han
utkast till eller fullbordade många porträttstoder,
såsom Tilly och Wrede, modellerna till en mängd
konstnärsstatyer till pinakoteket, kejsar Rudolf
af Habsburg
(i Speijers dôme) m. fl. Men der det
gällde att framställa moderna personligheter,
räckte kraften att karakterisera icke längre till,
hvarför hans stoder af Mozart i Salzburg och Göthe
i Frankfurt a. M. rent af anses misslyckade. S. dog
i München 1848. C. R. N.

1. Schwartz, Gustaf Magnus, teknolog, född d.
21 Aug. 1783 i Helsingfors, studerade vid Åbo
universitet, ingick 1801 i bergskollegium och 1805
i kontrollverket samt utnämndes vid sistnämnda
verk 1812 till förste kontrollör och 1816 till
öfverdirektör. Redan 1809 utnämnd till professor
i fysik och teknologi vid Vetenskapsakademien,
förordnades han 1825 till direktör vid det
s. å. hufvudsakligen efter hans egen plan inrättade
teknologiska institutet. Ovanligt rikt utrustad å
hufvudets vägnar, var S. en intressant föreläsare
och knöt derjämte sitt namn vid en mängd
uppfinningar: en af svenska staten belönad metod
för vedkolning i ugn, en rektifikator vid bränvinsbränning
(förskaffade honom 1814 en hedersgåfva
från Ryssland), en af landtbruksakademien
prisbelönt linberedningsmaskin, en inrättning
för spanmålstorkning, en utlakningsapparat m. fl.
Med anledning af anmärkningar, som riktades
mot hans förvaltning af teknologiska institutet,
tog S. 1845 afsked från sin befattning och
sysselsatte sig derefter nästan uteslutande med
frenologiska studier. Han afled i Stockholm d. 25
Mars 1858. S. var ledamot af Vetenskapsakademien,
Landtbruksakademien, Krigsvetenskapsakademien och
andra lärda samfund. På trycket utgaf han bl. a. en
Handbok i mineralogi (1 d. 1804).

2. Schwartz, Marie Sofie (född Birath),
romanförfattarinna, den föregåendes hustru, föddes
d. 4 Juli 1819 i Borås. Hennes fader, som
var köpman, afled före hennes födelse och efterlemnade
hennes moder i stor fattigdom. Vid halftannat års
ålder upptogs hon som eget barn af en slägting,
som var gift med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free