Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sedlighetsbrott - Sedlighetspolis - Sedlitz. Se Seidlitz - Sedulius, Coelius - Sedum L., fetknopp - Sedvanerätt - Seebach, Marie - Seebeck, Thomas Johann - Seefeldt, Jörgen - Seeland - Seelay, John Robert - Seemann, Berthold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mildrat straffen för dem, som bibehållits. Den
svenska lagens straffbestämmelser i detta ämne äro
dock fortfarande ganska allvarliga. De flesta och
vigtigaste af denna lags sedlighetsbrott falla under
begreppet otukt (se d. o.). Derutöfver upptages
emellertid i kapitlet om sedlighetsbrott det fall,
då man sprider ut skrift, målning, teckning eller
bild, som sårar tukt och sedlighet, eller genom
annan gerning sårar tukt och sedlighet, så att
deraf kommer allmän förargelse eller fara för andras
förförelse; vidare olofligt spel (hållande af spelhus,
hasardspel å källare, värdshus eller annat allmänt
näringsställe) samt fylleri och djurplågeri (se d. o.).
J. H-r.
Sedlighetspolis. Se Polis.
Sedlitz. Se Seidlitz.
Sedulius, Coelius, kristen presbyter och skald i
5:te årh., skref på vacker latin flere religiösa
dikter. Bland dessa märkas Paschale carmen sive
mirabilium divinorum libri V, en skildring af Jesu
lif samt den delvis i romersk-katolska gudstjensten
bibehållna Hynmus acrostichis alphabeticus de
Christo l. Hymnus abecedarius, så kallad, emedan de
23 strofernas begynnelsebokstäfver bilda alfabetets
ordningsföljd. Hans skrifter utgåfvos senast af Hümer
(1885).
Sedum L., fetknopp, bot. farmak., ett till nat.
fam. Crassulaceae DC., kl. Decandria L., hörande
örtslägte, som i Europa har inemot 60 arter, hvilka
i allmänhet äro lågväxta med tjocka, köttiga, trinda
eller äggformiga blad. Blommorna sitta vanligen i
täta knippen. Fodret består af 5 (4) likformiga,
köttiga, ibland förenade blad; kronbladen äro 5 och
fria. Frukten består af 5 karpeller. Blommornas färg
är olika hos olika arter: gul, hvit, röd, blåaktig
eller gridelin. Alla arterna växa hälst på torra
ställen, klippor, grusbackar; några förekomma på
sandiga hafsstränder. Bittra fetknoppen, S. acre L.,
som har något skarp smak och för icke länge sedan var
officinel, såsom ett medel mot skörbjugg, är mycket
allmän på backar och klippor. Likaså hvita fetknoppen,
S. album L., som har vackra, hvita blommor och trinda,
rödprickiga blad. Allmän är äfven S. Telephium L. (se
Kärleksört). O. T. S.
Sedvanerätt (äfven Jus non scriptum, oskrifven rätt)
är den art af positiv (i verkligheten gällande)
rätt, i hvilken folkets allmänna rättsmedvetande
uttrycker sig omedelbart genom medlemmarnas af folket
handlingar, hvilka företagas i den uppfattningen
att derigenom ett rättsbud åtlydes, hvarvid den
handlingarnas likformighet, som bildar sedvanan,
ådagalägger, att deri folkets allmänna rättsmedvetande
framträder. (Jfr Lex non scripta.) Sedvanerätten
sättes i motsats mot Lag l. Lagstiftning, den art
af positiv rätt, i hvilken folkets rättsmedvetande
mera medelbart och reflekteradt får sitt uttryck
i rättsgrundsatser, af särskilda statens organ
uppställda och uttalade under iakttagande af de
former, som i den utbildade statens författning
äro föreskrifna (jus scriptum). I 1734 års Lags
R. B. 1. 11., der båda dessa arter af rätt sättas i
motsats mot hvarandra, gifves ett erkännande åt sedvanerätten,
såsom positiv rättskälla, i följande ord:
»Domaren skall noga pröfva lagens rätta mening
och grund och derefter döma; men ej deremot,
efter egen godtycko. Landssed, som ej har oskäl
med sig, må han ock rätta sin dom efter, der
beskrifven lag ej finnes». – Bland rättslärda
råda för öfrigt i viss mån olika åsigter i fråga
om omfånget för sedvanerättens gällande kraft.
I. L.
Seebach [se-], Marie, tysk skådespelerska, född
i Riga d. 24 Febr. 1834, var 1854–56 anställd vid
hofburgteatern i Wien och 1856–66 vid hofteatern
i Hannover, gaf sedermera under några år gästspel
i Petersburg, Nederländerna och Nord-Amerikas
Förenta stater samt har på senare tid lefvat i
Dresden. 1859 gifte hon sig med tenorsångaren
Niemann, hvilket äktenskap 1868 slutade med
skilsmässa. Fru S. är en af Tysklands mest berömda
tragiska skådespelerskor. Hennes förnämsta roller äro:
Gretchen, Klärchen, Ophelia, Jane Eyre, Mana Stuart,
lady Macbeth och Kriemhild.
Seebeck [se-], Thomas Johann, tysk fysiker,
af en antagligen från Sverige (Vestmanland)
härstammande slägt, föddes 1770 i Reval, blef
1802 med. doktor i Göttingen och dog 1831 i
Berlin. S. upptäckte 1813 de s. k. entoptiska
fenomenen och 1822 termo-elektriciteten samt utgaf
en mängd afhandlingar i färglära, magnetism och
elektricitet. Se »Zeitschrift des vereins für
thüring. geschichte und alterthumskunde», XIII,
häftet 1. (1886).
Seefeldt [se-], Jörgen, dansk adelsman, född 1594,
blef 1630 landsdomare på Själland och 1640 riksråd,
var 1645 en af fredsunderhandlarna vid Brömsebro och
erhöll 1660 anbud att blifva rikskansler, men afslog
detsamma. Död 1662. På Ringsted kloster, der han
som landsdomare var befallningsman, samlade han ett
stort och dyrbart bibliotek (26,000 bd, innehållande
bl. a. 204 bibelupplagor och ett rikt herbarium), men
detta blef under kriget 1658 af konung Karl X Gustaf
föräradt till hans fiende, Korfitz Ulfeld, hvilken
förde det till Sverige. Det införlifvades sedermera
med k. biblioteket i Stockholm och gick till stor del
förloradt vid slottets brand 1697. E. Ebg.
Seeland [se-], tyska namnet på Själland, var förr
allmänt brukligt äfven i Sverige.
Seelay [sile], John Robert, engelsk
skriftställare, född 1834 i London, studerade
i Cambridge och utnämndes 1869 till professor i
historia derstädes. Hans förnämsta verk är Ecce Homo,
ett frireligiöst arbete (anon., 1865; utgifvet i ny
upplaga 1882, under titeln Natural religion). Bland
hans öfriga arbeten märkas: Classical studies
(1864), Lectures and essays (1870), Life and times
of Stein (3 bd, 1879) m. fl.
Seemann [se-], Berthold, tysk naturforskare, f. 1825
i Hannover, d. 1871 i Nicaragua, är bekant genom sina
forskningsresor i de arktiska hafven och i Amerika,
särskildt i Venezuela och Central-Amerika. Om
sina resor utgaf han åtskilliga skrifter: Flora of
esquimaux-land (1852–57), Flora vitiensis (1862
o. f.), Dottings of the roadside (1868) m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
