Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seetzen, Ulrich Jaspar - Sefer - Seffle - Sefström. 1. Nils Gabriel S. - Sefström. 2. Anders Gustaf S. - Sefvede härad - Sefyr l. Zephyrus. Se Favonius - Segarelli, Gerhard - Segeberg - Segel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Seetzen [set-], Ulrich Jaspar, tysk upptäcktsresande,
född 1767 i herrskapet Jeverland, studerade 1785–88
vid universitetet i Göttingen och begaf sig 1802 till
Mindre Asien, hvilket han jämte Syrien och Palestina
genomforskade intill 1807. Efter att i Egypten hafva
gjort en betydande, sedermera till ett museum och
bibliotek i Gotha öfverlemnad samling af handskrifter,
fornsaker och naturhistoriska föremål, afreste han år
1809 till Mekka, hvarifrån han företog flere resor
till det inre af Arabien. På väg till Maskat blef
han troligen förgiftad af araber i Okt. 1811. Sina
forskningsfärder i Orienten skildrade han i en dagbok,
utgifven under titeln Seetzens reisen durch Syrien,
Palästina etc. (1854–59).
Sefer. Se Safar.
Seffle, köping i By socken, Näs härad, Värmlands län,
vid Seffle kanal, en 1837 öppnad, 70 km. lång, med
endast en sluss försedd farled i Byelfven, från Vänern
upp till Arvika och norra änden af Elgåfjorden (se
Byelfven). Jernvägsstation å Bergslagernas jernväg,
181 km. från Göteborg, 297 km. från Falun. Den
välbyggda orten, som 1888 räknade 807 innev., har
post- och telegrafstation, apotek och läkare, flere
bodar, garfveri, färgeri m. m.
Sefström. 1. Nils Gabriel S., kemist, geolog, född
d. 2 Juni 1787 i Ilsbo i Helsingland,
blef student i Upsala 1807 och med. doktor
1813. En af Berzelius’ skickligaste lärjungar, fick
han 1812, under dennes utrikes resa, uppehålla hans
föreläsningar vid Karlberg samt utnämndes 1816 till
lärare i kemi och naturalhistoria derstädes, 1818
till professor å Marieberg och 1820 till lärare
vid bergsskolan i Falun. 1835 återvände han till
Stockholm som adjungerad ledamot i Bergskollegium
samt föreståndare för dess mineraliekabinett
och proberkammare. Sedan 1815 var han ledamot af
Vet.-akad. Död d. 30 Nov. 1845. S., som var en äfven
långt utom Sverige känd kemist, upptäckte metallen
vanadin. Inom geologien gjorde han
sig bekant genom sina undersökningar öfver
refflorna och som upphofsman till teorien om
»rullstensfloden». Han redigerade »Jernkontorets
annaler» för 1820 och författade flere smärre
afhandlingar. – 2. Anders Gustaf S., teolog,
den förres broder, född d. 20 Maj 1790 i Ilsbo i
Helsingland, blef student i Upsala 1808, prestvigdes
1813 samt utnämndes 1822 till komminister i Upsala
stift. Död i Ljusdal 1861. S. utgaf bl. a. Några
blad till historien om läsarne (1841) samt ett
förträffligt kateketiskt arbete D:r M. Luthers
lilla katekes och d:r J. A. Lindbloms förklaring,
med tillägg och utredning af hvarje förklaringsstycke
(1845; många uppl.).
Sefvede härad. Se Sevede härad.
Sefyr l. Zephyrus. Se Favonius.
Segarelli, Gerhard, hufvudman för apostlabröderna. Se
Apostlabröder.
Segeberg, stad i preussiska regeringsområdet
Schleswig, mellan Trave och Segebergsjön,
vid Neumünster–Oldesloe-banan. 4,700
innev. (1885). Realprogymnasium och
lärareseminarium. Staden uppstod i 12:te årh. kring
en borg, byggd på det närliggande kalkberg, ur hvilket
numera kalksten och salt brytas. Soolbadsanstalt.
Segel, sjöv., sammansydda, af säf, gräs, bast,
kokosfibrer, vadmal, bomull, linne eller hampa
förfärdigade väfnader eller hudar, hvilka,
utbredda och upphissade på master, äro ämnade att
uppfånga vindens tryck, så att farkosten derigenom
framdrifves. Tidpunkten, då segel först började
användas, kan ej med säkerhet angifvas; men att segel
voro i bruk i Medelhafvet före Kristi födelse, och
att de nordiska vikingafartygen dermed voro försedda
i de första århundradena e. Kr., berättas af de gamle
historieskrifvarna. Seglen, hvilka länge utgjorde en
bisak, enär de gamle ej förstodo att nyttja dem annat
än i god vind, kommo först i 12:te årh. till någon
vidsträcktare användning. – Seglen på civiliserade
nationers fartyg äro
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
