- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
829-830

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seiches - Seid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven sådana fall förekomma, då sjöns längdaxel är
knutlinie och rörelsen visar sig starkast på de
ställen af stränderna, der transversalaxeln går
fram, nämligen vid Ouchy och Evian, medan ingen
rörelse är märkbar i Nyon och Villeneuve. Fenomenet
uppkommer, så ofta lufttryckets jämnvigt undergår
någon plötslig förändring. Denna jämnvigt verkar
nämligen som en stöt på vattenytan och sätter
vattenmassan i pendelartade vibrationer. – Företeelsen
kan i smått lätt eftergöras. Meddelar man ett
kärl, t. ex. ett tvättfat innehållande vatten, en
kort stöt. så börjar vattnet att oscillera som en
pendel fram och tillbaka och fortfar dermed en lång
stund. Motsvarande rörelser har man äfven funnit
i andra större sjöar, t. ex i de stora Canadiska
sjöarna och, enligt hvad redan T. Bergman omtalar,
i sjön Vettern. R. R.

Seid, Nord. mytol., ett slags trolldom, som
företrädesvis öfvades af qvinnor, boende i jordhålor
i skogen.

Seida, Lappsk mytol. Se Hiisi.

Seida, stad. Se Saida.

Seidel (Seitel, af Lat. situla, ämbar),
ett förr i åtskilliga tysktalande land förekommande
rymdmått för våta varor, i Österrike (till 1876) =
0,354 l. (1 1/2 seidel kallades der en gross-seidel),
i Bajern (till 1872) = 0,423 l., i Ungern (till 1854)
= 0,423 l. Från Tyskland har detta ord kommit öfver
till Sverige, der det begagnas om större, med handtag
försedda dricksglas, i hvilka öl serveras.

Seidl, Johann Gabriel, österrikisk skald, född i Wien
1804, blef 1856 kustos vid kejserliga skattkammaren
och 1867 regeringsråd. Död 1875. Bland hans dikter,
som utmärka sig för en frisk och varm känsla
samt ledig versifikation, må nämnas: Dichtungen
(ny uppl. 1836–38), Bifolien (5:te uppl. 1855),
Natur und herz (3:dje uppl. 1859), Gedichte
in niederösterreichischer mundart
(1844),
österrikiska folksången Gott erhalte etc. Han utgaf
äfven noveller m. m. Hans Gesammelte schriften
utgåfvos i 6 bd 1876–81.

Seidlitz (Sedlitz),
by i regeringsområdet Brüx i norra Böhmen,
vid Prag–Dux-jernvägen. Byn är bekant genom
sina bittervattenskällor. – Seidlitz-pulver,
svenska farmakopéns Pulvis effervescens compositus
l. P. aërophorus laxans, »laxerande fräspulver»,
med., utgöres af 8 gr. vinsyradt natron-kali
och 2 gr. dubbelt kolsyradt natron (»bikarbonat»),
hvilka blandade lemnas från apoteken i blått papper,
tillsammans med 1,5 gr. vinsyra i hvitt papper. Ett
pulver af hvardera sorten löses hvar för sig med
omkr. 3 matskedar vatten, och när upplösningen är
fullständig, slås bägge lösningarna tillsammans,
hvarefter vinsyran under stark fräsning sönderdelar
natriumbikarbonatet och utdrifver dess kolsyra, som
bortgår. Under pågående fräsning skall blandningen
urdrickas. Pulvret verkar afförande på tarmkanalen. –
Seidlitz-salt (Sedlitz-salt), med., ett salt,
som beredes ur bitterkällorna vid Seidlitz och
som hufvudsakligen består af magnesiumsulfat eller
bittersalt, men innehåller derjämte magnesiumnitrat
och natriumsulfat (glaubersalt). Jfr Engelskt
salt
. O. T. S.

Seidlitz, Julius, tysk skriftställare. Se Jeitteles.

Seidschütz. Se Saidschütz.

Seignette-salt [sänjä’tt-], med., ett s. k. dubbelsalt
af natron och kali med vinsyra (»vinsyradt
natronkali»), sammansatt enligt formeln K Na . C4
H4 O6 + 4 vatten (kali-natriumtartrat). Saltet
är upptaget i sv. farmakopén och nyttjas såsom
ett afförande medel. Det upptäcktes 1762 af
apotekaren Seignette i la Rochelle och kallas äfven
Rochelle-salt. O. T. S.

Seigneur [sänjör], Fr. (af Lat. senior, den äldre),
förkortadt Sieur, »hög herre», kallades i Frankrike
under feodaltiden hvar och en, som hade ett ärftligt
län af kronan, med alla dermed förbundna rättigheter
öfver person och egendom, eller som åtminstone hade
höghetsrätten och (seigneur justicier) domsrätten
öfver ett kronans län. Ett sådant territorium
kallades seigneurie, herrskap, och inbegreppet af
de rättigheter, som vora förbundna dermed, kallades
seigneuriage, hvilket ord likväl sedermera kom att
beteckna den kungl. mynträtten. Efter upphäfvandet af
länsväsendet, d. 4 Aug. 1789, finnes icke längre någon
seigneur i Frankrike. Ordet förekommer nu endast om
Gud, i betydelsen »herren», och som tilltalsord till
regerande furstar. – Notre seigneur, »vår herre»
(om Kristus). – Grand seigneur, förnäm herre; person,
hvars uppträdande i sällskapslifvet förråder hög
börd och stor förmögenhet. – Le grand seigneur,
»Storherrn», fransk benämning på den turkiske
sultanen. Jfr Monseigneur, Signor och Sire.

Seiland, ö i Norge, Finnmarkens amt, närmast
s. om. Kvalö. 593 qvkm. Omkr. 300 innev. Ön är
bergig. Dess högsta topp når öfver 1,000 m.

Seille [säj]. 1. Flod i tyska regeringsområdet
Lothringen, rinner upp ur ett träsk s. ö. om Dieuze,
flyter i nordvestlig riktning, bildar under en sträcka
gräns mot depart. Meurthe-et-Moselle, genom hvilket
den äfven passerar under en längd af 20 km., vänder
derefter rätt mot n. och faller vid Metz från h. ut
i Meuse. Längd 130 km. – 2. Flod i Frankrike, rinner
upp i depart. Jura, flyter i sydvestlig riktning in i
depart. Saône-et-Loire, upptager Sevron från v. och
faller likaledes från v. ut i Saône på gränsen till
depart. Ain. Längden är 116 km., deraf 50 km. äro
segelbara.

Seine [sän], 1 (Lat. Sequana). Flod i Frankrike, en
af de största i detta land, har sina tre källfloder i
depart. Côte-d’Or på vestra delen af Langres-platån,
s. om Chanceaux, på en höjd af 471 m. S. flyter
hufvudsakligen i nordvestlig riktning genom
depart. Côte-d’Or, Aube, Marne, Seine-et-Marne,
Seine-et-Oise, Seine, Eure och Seine-inférieure
(motsvarande de forna landskapen Bourgogne, Champagne,
Ile-de-France och Normandie). Af S:s bifloder må
nämnas Aube, Marne (den största bifloden, upprinner
liksom S. på Langres högplatå) och Oise fr. h., Yonne,
Loing, Essonne, Eure och Rille fr. v. S. faller ut
i La Manche mellan Havre och Honfleur; mynningen är
10 km. bred

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free