Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekular ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sektor är lika med halfva produkten af bågen
och radien. Om Sferisk sektor se Sferisk. –
2. Astron. Hvarje astronomiskt mätinstrument, vid
hvilket den för vinkelmätningen afsedda graderade
cirkeln är ersatt af en del af en sådan. Alltefter
som denna sektor omfattar 90°, 60° eller 45°, kallas
den qvadrant, sextant eller oktant. Särskildt
bekant i vetenskapens historia, genom Bradleys
upptäckt af aberrationen och nutationen, är den
s. k. zenitsektorn, ett instrument, afsedt för
mätning af små zenitdistanser och med en limb af
endast några få grader. Med undantag af sextanten
har man numera öfvergifvit dessa mätinstrument,
emedan deras osymmetriska konstruktion medförde
flere olägenheter med afseende på observationernas
noggrannhet. 1. G. E. 2. K. B.
Sekular l. sekularisk l. sekulär (Lat. saecularis,
af saeculum, århundrade), hvad som hänför sig
till ett århundrade, hvad som sker eller infaller
hvart hundrade år, hundraårigt. Sekulära kallas i
astronomien de fenomen, särskildt de perturbationer,
som hafva mycket långa perioder, merendels omfattande
flere tusen år, så att vi icke med våra iakttagelser
kunna konstatera fenomenens periodicitet, utan endast
uppfatta en åt samma led skeende förändring, som i den
matematiska analysen motsvaras af en proportionelt mot
tiden växande term med en mycket liten koefficient
(sekulär term). Sådana fenomen äro
vårdagjämningspunktens precession och rörelserna af
planetbanornas apsid- och nodlinier, accelerationen i månens
medelrörelse m. fl. Motsatsen till sekulära störingar
äro periodiska, d. v. s. sådana, som hafva en relativt
kort period. – Sekular-abbot, verldslig abbot,
till skilnad från andlig abbot (jfr Abbot och
Sekularisation). – Sekularfest, hundraårsfest. –
Sekulärsång, sång för ett hundraårigt minne. –
Sekulär variation, fys. Se Variation.
Sekularisation l. sekularisering (af Lat.
saeculum, urspr. århundrade,
sedan äfven verlden i motsats till kyrkan), sådan
af staten företagen förvandling af landskap, gods
eller rättigheter, att dessa från att vara kyrkliga,
tillhörande presterskapet, komma att uteslutande
tillhöra den verldsliga makten. – Sekularisera,
förvandla kyrkliga besittningar till verldsliga.
Sekulär. Se Sekular.
Sekund (af Lat. secundus, den
andre). 1. Astron. Sextiondedelen af en tids- eller
bågminut. Se Minut. – 2. Musikt. Det andra tonsteget i
diatonisk följd. Sekunden är antingen liten (c–dess),
stor (c–d) eller öfverstigande (c–diss). –
3. Fäktk. Ett sätt att stöta. Se Fäktkonst, sp. 561.
Sekunda (Lat. secunda, den andra,
underförstådt classis, klass), den andra klassen
i en skola. Lärjungarna i den klassen kallas, och
kallades vida oftare fordom, sekundaner.
Sekund-ackord, musikt., tredje ömvändningen af ett
septim-ackord (se d. o.).
Sekundan. Se Sekunda.
Sekundant (af Lat. secundare, ledsaga), ledsagare,
biträde, särskildt i fråga om dueller.
Fordom var sekundanten skyldig att duellera med. Jfr
Duell. – Sekundera, hjelpa, biträda; musikt., spela
eller sjunga andra stämman.
Sekunda vexel. Se Vexel.
Sekundchef, andre chef, underchef. Vid de svenska
gardesregementena samt Lifregementets trenne kårer,
hvilkas chef konungen sjelf är, kallas den under honom
kommenderande befälhafvaren sekundchef. Jfr Sekond.
Sekundera. Se Sekundant.
Sekundkommendör. Se Kanonkommendör.
Sekundlöjtnant, sjöv., enligt regleringen 1824
subalterngrad vid flottan med två löneklasser,
den högsta medförande löjtnants och den lägre
underlöjtnants rang. 1841 erhöll den äldre
klassen namn af premierlöjtnant, under det
att den yngre bibehöll sin titel till 1866, då
flottan delades, hvarvid de nämnda gradernas namn
förändrades till löjtnant och underlöjtnant med
motsvarande rang som inom armén. Jfr Löjtnant.
R. N.
Sekundogenitur (af Lat. secundus, den andre, och
genitus, född), rättighet att såsom den andre i
ordningen bland barnen i en familj erhålla någon viss
del af familjens förmögenhet eller besittningar. Så
t. ex. har i Sverige den äldste arffursten, som näst
efter kronprinsen eger rätt till kronan, eganderätten
till det s. k. Arfprinsens palats i Stockholm. Jfr
Primogenitur.
Sekundpendel. Se Pendel, sp. 986.
Sekundär (af Lat. secundus, den andre i ordningen),
som kommer i andra rummet, i motsats till primär, som
kommer i första rummet; som kommer efter; underordnad.
– Sekundär axel, fys. Se Spegel.
– Sekundär epilepsi. Se Fallandesot.
– Sekundär ledning, fys. Se Induktion, sp. 592. –
Sekundär stapel, fys. Se Galvanisk stapel, sp.
839. – Sekundär ström, fys., induktionsström,
till skilnad från den primära (inducerande) strömmen.
Jfr Induktion.
Sekundärskolor (jfr Sekundär) är den tämligen
sväfvande benämningen på flere eller färre
af de läroverk, hvilka å ena sidan stå
högre än folkskolorna, å den andra lägre än
universiteten. I de stater, der skolorganisationen
ännu hvilar på de sociala åtskilnadernas grund,
är sekundärundervisningen väsentligen beräknad
för de s. k. bildade klassernas barn under åldern
9 till 18 år. Så i Sverige, der den besörjes
af de s. k. allmänna läroverken (och de med dem
parallella privatskolorna), för hvilka man i enlighet
härmed under senare åren sökt införa benämningen
»mellanskolor», liksom man kallat den undervisning
de erbjuda »mellanundervisningen». I de stater
deremot, der ståndsskilnaden ej längre ligger till
grund för skolväsendets organisation, förstår man med
»sekundärskolor» de skolor, som meddela undervisning
åt elever i övergångsåldern (13–16 år), liksom med
»primärskolor» de läroanstalter, som äro afsedda för
elever i barndomsåldern (6–12 år). Så i Schweiz och
Nord-Amerikas Förenta stater. Inom den pedagogiska
literaturen synes det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
