Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmenande äro igenvallade sund, hvilka fordom
skiljt ön i tre delar. Några fynd af skeppslemningar och
fornsaker hafva blifvit gjorda.
Skag l. Skagen, udde och hamn, med lots- och fyrplats,
i Grundsunda socken, i Ångermanland. Fyren (sedan
1871) är en hvit blänkfyr, anbragt i ett jerntorn
21,7 m. öfver hafvet. Lysvidd 14,7 minuter. Vid
Ällön norr om Skags hamn ligger Skags fiskarekapell.
A. G.
Skagen, Danmarks nordligaste stad, på den udde,
i hvilken Nörrejylland skjuter ut, mellan Skagerak
och Kattegatt. S. består af två delar: Ny-S., som
till en längd af 3 km. sträcker sig längs Kattegatt,
samt Gammel-S. l. Höjen, som ligger 5 km. längre
i vester, vid Skagerak. 2,323 innev. (1890). I
S. finnas inga stenlagda gator, husen ligga
spridda, delvis mellan sandbackar, för att ligga i
lä för vestanvinden. Innevånarna lefva af fiske och
lotstjenst samt af att berga vid de ofta förekommande
strandningarna. 6 skepp med 236 tons drägtighet,
funnos i S. 1888. Af S:s landområde, omkr. 5,000 har,
äro 1,650 har ljungbevuxna och 2,750 har täckta med
flygsand eller klitter. S. fick stadsprivilegier
1413. Den gamla kyrkan förstördes 1775 af flygsand
och måste rifvas 20 år senare; endast tornet står
nu qvar som sjömärke. Redan 1564 upprättades en
fyr, en s. k. vippfyr. 1747 byggdes ett fyrtorn
och 1858 ett nytt sådant, som är 52 m. högt. I
S. finnas dessutom två räddningsstationer och en
signalstation för skeppsfarten. 1890 har en jernväg
öppnats från Frederikshavn till S. – Skagens Rev,
sträcker sig från »Grenen», Jyllands nordligaste
ände, 5 km. ut i hafvet, med farliga grund.
E. Ebg.
Skagerak kallas hafvet mellan Nörrejylland och
Norge. Det sammanbinder Kattegatt med Nordsjön. Norr
om Skagens grund är S. 50 à 70 m. djupt, men vid
norska kusten ända till bort emot 400 m.
Skagern, insjö på gränsen af Värmland, Nerike
och Vestergötland (Skaraborgs län), 69 m. öfver
hafvet. Dess areal är omkr. 136 qvkm., deraf i
Skaraborgs län 75, i Värmlands län 39 och i Örebro
län 22. Sjön, som från n. till s. har en längd af
omkr. 20 km., och hvars bredd i allmänhet uppgår till
nära 10 km., upptager från v. Svart- eller Letelfven
och från s. flere från Tiveden kommande åar. Genom
Gullspångselfven föres dess vatten vesterut till
Vänern. Omgifningarna äro i allmänhet bergiga och
skogklädda.
Skagershult, socken i Örebro län, Edsbergs
härad. Areal 14,550 har. 1,570 innev. (1889). S. utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Strengnäs
stift, Edsbergs kontrakt.
Skagestölstinnarna, en grupp af ända till
2,396 m. höga bergstoppar i Sogn, hörande till
Jotunfjällen, till de s. k. Horungerne. Förr
ansågos de obestigliga, men hafva på de senare
åren många gånger bestigits, dock icke utan fara.
Y. N.
Skagul, Nord. mytol., ett i fornnordiska
skrifter förekommande namn på en valkyrja.
Th. W.
Skaguls-Toste (Skoglar T.), mäktig bonde i Svithjod,
fader till Sigrid Storråda, lefde i 10:de årh.
Skaka, sjöv., hala upp på förhandsparten af ett tåg,
som är inskuret i ett block e. d., för att dess
andra part (ände) må räcka ner i däck eller till
den plats, der tåget skall halas. Jfr Öfverhala.
R. N.
Skal, zool., bohusläningens benämning på Mytilus
edulis. Se Mytilus.
Skala, stege, måttstock, betecknar en indelning,
som tjenar att mäta graden af storlek eller
intensitet. Så har man längdskalor för att mäta
längder, temperaturskalor för att mäta värmegraden,
areometerskalor för att mäta vätskors specifika
vigt o. s. v. Vindens styrka uppskattas efter den
6-gradiga s. k. landskalan eller efter den 12-gradiga
beaufortska skalan. En geografisk karta är upprättad i
t. ex. 1/100,000 skala, när hvarje afstånd i verkligheten
är 100,000 gånger så stort som motsvarande afstånd
på. kartan. – De musikaliska tonerna bilda tillsammans
den s. k. ton-skalan, en stegvis ordnad följd af
toner, antingen diatoniskt, såsom c d e f g a h
(dur) och a h c d e f giss (moll), eller kromatiskt,
såsom c ciss d diss o. s. v. (uppåt) och c h b a
o. s. v. (nedåt). Den moderna durskalan är helt och
hållet grundad på harmoniska relationer, i det den
består uteslutande af tonerna i tonikans och båda
dominanternas treklanger. Mollskalans förklaring
är tvistig (se Moll). Fordom, då de naturliga,
harmoniska förhållandena ännu ej voro funna, var
skalan mera godtycklig och vacklande. Sålunda
var t. ex. den pytagoreiska tersen något högre
än den naturliga. Kyrkotonarterna saknade känsla
för tonalitet eller förhållande mellan tonika och
dominanter, i det de förlade den diatoniska skalans
(c d e f g a h) grundton ej endast på c (ionisk
tonart), utan äfven på d (dorisk), e (frygisk),
/(lydisk), g (mixolydisk) eller a (eolisk). I
folkmusiken förekomma flere afvikelser i skalans
bildande. Så älskar den ungersk-orientaliska
mollskalan att höja qvarten en half ton, och samma
tendens röjes stundom i den norska durskalan uti
melodier för de folkliga instrumenten »langspil»
och »langleike». Den nordiska mollskalan deremot
tenderar att under vissa förhållanden sänka
septiman, hvarigenom den erhåller likhet med
den eoliska kyrkotonen. Den qvistiga frågan
om halftonernas fixering kringgås af de äldre
kinesiska och gaeliska skalorna, hvilka sakna
qvart och septima. – M. Hauptmann har uppställt
ett »moll-dur», som skall ega följande skala: c d
e f g ass h c. Den en harmoniska skalan särskiljer
äfven mindre intervall än halftoner, näml. sådana,
som i tempererad stämning klinga unisont, men i
verkligheten äro olika, t. ex. ciss–dess,
diss–ess o. s. v. R. R. A. L.
Skalbaggar, Coleoptera, zool., kallas den tilli
insekternas klass hörande ordning, hvilken utmärkes
genom bitande mundelar, fri första led af thorax
och hornartade täckvingar samt derigenom att
dithörande arter undergå fullständig förvandling
(jfr Insekter). Det för denna omfångsrika, men ganska
skarpt begränsade ordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
