Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för kronan till återköp. På grund af det trassel,
som uppstod rörande dessa bördsrätter, återkallades
de af Karl IX, hvilken sålunda pålade allmogeklassen
en hård reduktion. Köp af skatterätt omtalas först
under Gustaf II Adolfs regeringstid. 1629 utfärdades
fullmakter för en del landsstatstjenstemän att
skatteförsälja kronohemman, dervid åboerna ej erhöllo
någon företrädesrätt. Genom ett k. bref 1701 inträdde
en betydelsefull förändring. Den uppfattningen
uttalades deri att skatteförsäljningen befordrar
landets bättre odling genom jordens öfvergång i
sjelfegande jordbrukares händer. På samma gång
medgafs åboen företrädesrätt vid skatteköp i
allmänhet och uteslutande rätt till skatteköp
af rusthåll. En fullständig skatteköpeförordning
utfärdades 1723, upphäfdes sedermera, men återvann
gällande kraft genom k. förordn. d. 21 Febr. 1789 och
k. kung. d. 24 Jan. 1790. Den gäller i hufvudsakliga
delar ännu, jämte k. kung. d. 15 Dec. 1848.
Kbg.
Skatteköpeskilling, förv., det penningebelopp,
som vid skatteköp erlägges af köparen. Det står
vanligen i viss proportion till grundräntans
årliga belopp och får enligt en k. resolution
1727 icke sättas lägre än 6 års räntor.
Kbg.
Skatteman, kamer., innehafvare af skattejord.
Kbg.
Skattemannarätt l. skatterätt, förv., den eganderätt,
som köparen af kronohemman och lägenheter eller
vissa allmänna inrättningars skattlagda jord genom
skatteköp förvärfvar. Kbg.
Skattenatur, en särskild jordnatur, till skilnad från
frälse- och krononatur. Jfr Jordnatur.
Skatte- och osmundsjern, kamer., en under
jordeboksräntan införd skatt, som anses leda sitt
ursprung från konung Magnus’ stadga för bergsmännen
i Nerike 1340. Kbg.
Skatterusthåll. Se Rusthåll.
Skatterätt, kamer. Se Skattemannarätt.
Skatterättsfordran. Se Byte 2.
Skatterättsmedel, förv., sådana statsmedel, som
inflyta i skatteköpeskillingar vid försäljning af
kronohemman. Kbg.
Skattesäteri, kamer. Se Säteri.
Skattevrak, kamer., det tillstånd, hvari
förr ett hemman förklarades hafva råkat,
då egaren i tre år uraktlåtit att betala
hemmanets kronoskatt. Hemmansegaren förlorade
sin skattemannarätt, och hemmanet utbjöds till
salu. Af försäljningsbeloppet tog kronan sin fordran,
hvarefter förre egaren eller hans arfvingar erhöllo
återstoden. Var anbudet ej antagligt, behöll kronan
hemmanet, som omfördes till kronohemman. Detta
undantagsförhållande upphörde genom uttrycklig
föreskrift i 1789 års skatteköpeförordning.
Kbg.
Skatteväsende. Se Skatt.
Skattkammarkansler. Se Chancellor of the exchequer.
Skattläggning, förv., den förrättning, hvarigenom
ränta och mantal åsättas en jordegendom. Den
verkställes på platsen, af kronofogden, som i
egenskap af ordförande bevakar det allmännas rätt,
häradsskrifvaren, som
verkställer nödiga beräkningar, en landtmätare, som uppmäter
egorna och på karta utmärker vidden af de särskilda
jordarterna, samt två nämndemän. Förrättningens
svåraste del är uträknandet af räntan, hvilket
sker efter kronovärdi (se d. o.), med ledning
af orternas undervisningar (se d. o.) samt
skattläggningsmetoderna (se d. o.). Det protokoll,
som dervid uppsättes af häradsskrifvaren, det
s. k. skattläggningsinstrumentet, granskas i såväl
landskontoret som Kammarkollegium.
Kort efter upprättandet af de första register- eller
jordeböckerna (jfr Grundskatt) förordnade Gustaf Vasa
om en allmän skattläggning, afsedd att ega bestånd
under en längre tidsföljd. Denna skattläggning
verkställdes utan uppmätning af egorna och utan
behörig noggrannhet. Den sträckte sig ej häller
till alla delar af riket. Jordbeskattningen blef
under sådana förhållanden ojämn. Det gamla bruket
att genom köp eller arf afsöndra egor från ett
hemman och förena dem med ett annat, äfvensom vissa
jordegares sträfvan att blifva helgårdsbönder
för att erhålla en förmånligare ställning,
då utskrifning till hären ifrågakom, torde i
sin mån hafva bidragit att göra beskattningen
ännu mera ojämn, och då genom tillkomsten af
mantalsräntan jordens beskattning betydligt ökades,
framträdde ojämnheten i hemmanens skattläggning
allt starkare. Under Karl XI:s tid blef den stora
mängd boställen, lönings- och rustningshemman,
som för indelningsverkets ordnande togs i anspråk,
underkastad ny skattläggning. Någon ny allmän
jordrefning och skattläggning verkställdes emellertid
ej, och de framställningar, hvilka sedermera tid
efter annan gjorts, hafva tillbakavisats med den
invändningen att indelningsverket ej finge rubbas. Å
andra sidan har i 1789 års säkerhetsakt förklarats,
att de å skattehemman en gång gjorda i laga ordning
fastställda skattläggningar och tiondesättningen i
evärdliga tider skola ega bestånd. Hvad särskildt
angår de nordligaste landskapen, hafva de flesta
räntor och mantal der blifvit åsatta enligt gällande
afvittringsstadgar. Jfr Skattläggningsmetod.
Kkg.
Skattläggningsmetod, förv., sammanfattningen
af de regler, hvilka i en viss landsdel
skola tillämpas, när jorden skattlägges och
grundskatten åsättes (se Skattläggning). Utom
den allmänna s. k. bytesmetoden (1688) finnas
skattläggningsmetoder för särskilda landskap
och län, fastställda sedan slutet af 1600-talet
i sammanhang med ordnandet af indelningsverket.
Kbg.
Skattman, uråldrig benämning på personer, hvilka af
Sveakonungarna utsändes för att i orterna uppbära
gärder. Kbg.
Skattning. Se Bi, sp. 446.
Skattskrifning, en i sammanhang med
mantalsskrifningen årligen återkommande,
för det följande årets bevillningsbeskattning
grundläggande förrättning. Jfr Mantalsskrifning.
Kbg.
Skattunge, kapellförsamling i Kopparbergs län,
Orsa tingslag. 963 innev. (1889). Kapell till Orsa,
Vesterås stift, Rättviks kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
