- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1435-1436

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slepne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Slidskåp, den del af en ångmaskin, hvari den för
ångans tillopp å ömse sidor af kolfven afsedda
sliden är rörlig, samt hvarigenom ånga ledes till
maskinen och afloppsångan bortledes. Jfr Cylinder
och Ångmaskin.

Slien. Se Schlei.

Slig kallas den för smältning lämpliga
slutprodukten vid malmers anrikning. Sligen
kan hafva flere grader af groflek. Slig,
hvars korn är öfver 16 mm., kallas stuffslig,
mellan 16 och 4 mm. grofkornsslig, mellan 4 och 1
mm. finkorns- samt under 1 mm. mjöl- och slamslig.
Th. N-m.

Sligo [sle’jgå]. 1. Irländskt grefskap, gränsar i
n. till Atlantiska oceanen, i ö. och s. ö. till
Leitrim och Roscommon, i s. och v. till Mayo. Areal
1,869 qvkm. Befolkningen, som under sista åren
betydligt minskats, uppgick 1881 till 111,578
pers. Landet är i n. och v. genomdraget af betydande
bergåsar, hvilkas högsta toppar, Knockalongy och
Ben-Bullen, uppnå 506 och 492 m. I kusten bilda
Sligo- och Killalavikarna djupa inskärningar. De
vigtigaste vattendragen äro Moy, Easky, Ballysadare
och Garvogue, hvarjämte äfven finnas flere smärre
sjöar. Af arealen äro 19 % odlad j ord och 51,3
% betesmarker. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel,
sädes- och potatesodling samt fiske. Linne- och
ylleväfnader fabriceras till innevånarnas behof. –
2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Garvogues utflöde
i Sligoviken och vid Mullingar–S.-banan. 10,808
innev. (1881). Liflig skeppsfart samt handel med
landtprodukter, kol, jern och virke. Staden,
som fordom var befäst, eger en ståtlig katolsk
katedral och vackra ruiner af ett kloster, grundadt
1252. S. uppväxte kring ett 1242 uppfördt slott och
erhöll stadsprivilegier 1613.

Slimminge, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Areal 3,224 har. 2,067 innev. (1889). Annex
till Efverlöf, Lunds stift, Torna kontrakt.

Slinga, sjöv., l. slingra en koj betyder att sjöreda
en koj. Se Koj.

Slingelandt, Pieter Cornelisz van, holländsk
genremålare tillhörande skolan i Leiden, föddes
i Leiden 1640 och dog der 1691. Han var elev af
Gerard Dou samt målade små fint och smakfullt
utförda genrebilder ur det borgerliga lifvet,
hälst med rumsinteriörer, ofta med en viss
humor. Taflor af honom finnas i Louvre, i Uffizierna
i Florens samt i museerna i Dresden, Schwerin,
Amsterdam m. fl. st. Två ej signerade målningar
i Sveriges Nationalmuseum tillskrifvas honom.
O. G-g.

Slingerväxter. Se Klängeväxter.

Slingra, sjöv. Se Slinga och Slingririg.

Slingrlng, sjöv., ett fartygs våldsamma
svängningsrörelse tvärskeppsvägen, omkring en
långskeppsaxel. Jfr Öfverhala.

Slingtrådar. Se Klängen.

Slint- l. glidyta, geol. Der af en eller annan orsak
rubbningar eller flyttningar inom berggrunden egt rum
längs sprickor och remnor, eller der förkastningar
försiggått, hafva de båda sålunda i förhållande
till hvarandra rubbade bergytorna blifvit glattnötta
och delvis försedda med repor till följd af den kraft, hvarmed
de i sjelfva glidningsögonblicket varit pressade
emot hvarandra. Sådana nästan polerade, stundom
alldeles spegelblanka ytor, slint- l. glidytor, hafva
iakttagits på åtskilliga, blott ej alltför lösa eller
porösa bergarter, t. o. m. på stenkol. De äro bevis
för att en rubbning egt rum inom bergmassan längs
dessa ytor. E. E.

Slip, Eng., sjöv. 1. Glidning
(se d. o.). – 2. En anläggning i ändamål att dera
kunna med skyndsamhet, lätthet och säkerhet upphala
fartyg på land. Hela slipanläggningen består af en
upphalningsbädd med allt hvad dertill hör, vagnar
med tillbehör samt upphalningsmaskineriet med
deröfver uppförd byggnad. Upphalningsbädden består
af tvänne sido- l. slagbäddar samt midt emellan och
parallelt med dem en midskepps- l. kölbädd. Lutningen
på en upphalningsbädd är något mindre än på en
aflöpningsbädd och uppgår endast till ungefär 1 på
20. Bädden sträcker sig så långt ut i vattnet, att,
då yttersta vagnen är fullt utfirad

illustration placeholder


på bädden, det fartyg, som skall upphalas,
obehindradt kan förhalas in öfver och uppstöttas
på vagnarna. Bäddens utsträckning uppåt land beror
på, huruvida två eller tre fartyg samtidigt skola
kunna stå upphalade längs efter hvarandra. Stundom
äro bredvid upphalningsbädden sidobäddar utlagda,
så inrättade, att ett fartyg, som blifvit upphaladt
på sjelfva upphalningsbädden, kan flyttas åt sidan,
hvarigenom tillfälle beredes att på sistnämnda bädd
upphala annat fartyg. Hvarje bädd är byggd ungefär
på samma sätt som en aflöpningsbädd och består
således af tvärskeppsvägen liggande träblock med derpå
långskeppsvägen liggande banor af grofva träbalkar. På
hvardera af de båda sido bäddarnas balkbanor
äro utlagda räler eller rännor af jern, på hvilka
vagnarnas sidorullar röra sig. På midskeppsbäddens
balkbana ligga deremot icke allenast en dubbel
sträcka dylika räler för vagnarnas inre rullar, utan
dessutom ligger emellan nyssnämnde räler en jernränna,
hvilken utefter hela sin längd på öfverkant är försedd
med tänder eller pallkuggar, mot hvilka de från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free