Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutmunsnäcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarje skola. Då det för 200 skolor beräknade anslaget
snart visade sig otillräckligt, ändrade riksdagen
1881 det ursprungliga anslaget 15,000 kr. till
förslagsanslag. För 1889 har statsunderstödet
i fråga utbetalats till 1,278 skolor. En med
slöjdundervisningens införande i folkskolorna
nära sammanhängande fråga är upptagande af detta
öfningsämne äfven å folkskolelärareseminarierna. Sedan
man mera enskildt redan 1876 infört slöjdundervisning
å seminariet i Karlstad, föreslog regeringen till
riksdagen 1877 denna undervisnings införande äfven vid
öfriga seminarier. Såväl då som äfven vid riksdagen
1880 (då den frambärs af enskild motionär) blef
saken afslagen. Först 1887 biföll riksdagen K. M:ts
framställning om anslag för anordnande af undervisning
i slöjd vid tre folkskolelärareseminarier. –
Landsting, hushållningssällskap, kommuner och
enskilda personer hafva ganska kraftigt medverkat
till slöjdens införande bland folkskolans
öfningsämnen. Af stadskommuner började
Stockholm med slöjd i folkskolorna 1876 och
Göteborg i mindre skala redan 1872, men till full
utsträckning 1877; det var dock dervid uteslutande
s. k. handtverksundervisning, ej pedagogisk
slöjdundervisning, som meddelades. Öfvergång till
den senare skedde vid Stockholms folkskolor 1882 och
vid Göteborgs åtminstone principielt 1887. I Gefle,
Norrköping, Linköping, Malmö m. fl. städer har man
ifrån början varit ledd af grundsatsen om slöjdens
användande för rena uppfostringssyften med uteslutande
af dess handtverksmässiga bedrifvande.
Det är emellertid ej blott inom folkskolorna
som slöjdundervisningen småningom steg för steg
tillkämpat sig en berättigad plats. Äfven uti högre
läroverk, allmänna och enskilda, har pedagogisk
slöjdundervisning blifvit införd. Väl föll en
af den för saken ifråga så varmt nitälskande
landshöfdingen grefve Erik Sparre vid 1876 års
riksdag väckt motion om skrifvelse till regeringen
rörande slöjdundervisnings införande vid de allmänna
läroverken – detta dock mera på grund af formella
betänkligheter än af motvilja mot sjelfva saken –,
men genom rektorers och lärarekollegiers intresse
för frågan hafva vid rätt många allmänna läroverk
åt lärjungarna blifvit beredt tillfälle att på
frivillighetens väg åtnjuta undervisning i pedagogisk
slöjd. Sammalunda vid ej så få privata skolor;
deribland vid åtskilliga sam- och flickskolor. Det
i Göteborg sommaren 1887 sammanträdande tolfte
allmänna svenska läraremötet uttalade sig för
slöjdens införande försöksvis vid de allmänna
läroverken. Jämväl de akademiska myndigheterna i
såväl Upsala som Lund hafva vidtagit anordningar,
hvarigenom tillfälle gifvits åt studenter att någon
tid på dagen sysselsätta sig med slöjdarbete. Vid Nääs
slöjdlärareseminarium (se Nääs) har ett pedagogiskt
slöjdundervisningssystem samt en sig dertill slutande
rationel undervisningsmetod blifvit utarbetad, som
vunnit tillämpning icke allenast i ett stort antal
svenska skolor utan äfven, under namn af svensk
slöjdundervisning, inom många andra land. Sedan denna
läroanstalt stiftades 1875, hafva (till d. 9
Sept. 1890) 1,349 lärare och lärarinnor, deraf 1,060
från Sverige, genomgått längre eller kortare kurser.
Norge. På regeringens förslag beslöt stortinget
1886 att lemna ett årligt understöd af högst 80
kr. till hvarje skola, uti hvilken undervisning
i slöjd för gossar meddelas. Ämnet är dessutom
såsom valfritt infördt vid statens samtliga sex
folkskolelärareseminarier. Undervisningen omfattar
träslöjd efter en vederbörligen stadfäst, planmässigt
ordnad modellserie. De elever, hvilka deltagit
uti minst 200 undfervisningstimmar och utfört
ett rimligt antal arbeten, få detta antecknadt i
afgångsbetygen. Kurser för utbildandet af lärare i
pedagogisk slöjd hållas på statens bekostnad årligen
vid Frederikshalds sløjdforenings arbeidsskole
samt på några andra platser. Enligt den nya norska
skollagen skall från och med 1892 vid folkskolorna
särskildt i städerna slöjd vara ett obligatoriskt
undervisningsämne för gossar i normalåldern 11–12
år samt valfritt för yngre eller äldre gossar. –
Finland. Enligt förordningen ang. folkskoleväsendet
d. 11 Maj 1866 bestämmes »handslöjd», såsom ett
obligatoriskt ämne för gossarna i folkskolorna på
landet och såsom ett frivilligt inom städernas
folkskolor. För seminarierna stadgas »tekniska
handarbeten» såsom tvångsämne. Slöjd är numera införd
i det öfvervägande antalet finska folkskolor äfvensom
uti en del högre läroanstalter, hvarjämte i åtskilliga
städer privata skolor för pedagogisk slöjdundervisning
äro inrättade. Undervisningen i folkskolorna skall
företrädesvis omfatta s. k. »mindre träslöjd» samt
bedrifvas efter en bestämd modellkollektion. I Finland
meddela äfven rätt många lärarinnor undervisning
i pedagogisk slöjd. Med understöd af staten hafva
under senare åren kurser hållits för utbildandet
af dessa lärarinnor. Finska hushållningssällskapet
understöder äfvenledes genom stipendier, utdelandet
af modeller och ritningar m. m. den uppfostrande
slöjdundervisningen. – Danmark. Den pedagogiska
slöjdundervisningen är i Danmark af särdeles ungt
datum. Hösten 1885 bildade ett antal för saken
intresserade personer en »Dansk sløjdforening»,
hvilken åtnjuter anslag från statens sida. Föreningen
har medverkat till upprättandet i Köpenhamn af en
»Sløjdlærerskole» för utbildandet af lämpliga
lärarekrafter äfvensom till införandet af slöjd
i några tiotal högre privatskolor. Af statsskolor
har Frederiksborgs lærde skole upptagit ämnet såsom
frivilligt. I Danmark är det företrädesvis högre
läroverk, hvilka hitintills meddela slöjdundervisning,
medan i öfriga skandinaviska land det i allmänhet
varit folkskolorna, hvilka härvidlag gjort
början. »Kjöbenhavns husflidsforening» upprättade
dock redan 1882 en skola, i hvilken ett rätt
stort antal barn från »Kommuneskolerne» erhållit
undervisning i slöjd. – Tyskland. Sedan flere år
tillbaka förefinnes inom åtskilliga tyska kretsar
ett ganska lifligt intresse för den uppfostrande
slöjdundervisningen. En förening »Deutscher verein für
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
