- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1497-1498

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snarrefva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppstår äfven hos yngre personer en dylik snarkning. Om
en snarkande person störes i sin djupa sömn, så
att han är nära att vakna, upphör efter regeln
snarkningen för en stund, men då sömnen åter blir
djupare, återkomma snarkningarna. Ett lindrigare,
kortare snarkande ljud kan äfven uppkomma just vid
insomnandet hos en del eljest icke snarkande personer,
i det de utandas med en viss hastighet genom näsan,
under det att gomseglet är stäldt bakåt mot svalgets
baksida. O. T. S.

Snarrefva, bot. Se Cuscuta.

Snatterand, Anas strepera, zool., art tillhörande
andslägtet, fam. Anatidae, ordn. Lamellirostres
bland foglarna. Snatteranden, hvars längd är 52
cm., kännetecknas genom sin hvita vingspegel, sina
rödgula fötter med svartgrå simhud och sina mycket
förlängda två mellersta stjertpennor. Den har en
mycket vidsträckt utbredning. Inom Sverige är den
ganska sällsynt och påträffas ej norr om Upland. L-e.

Snatteri, jur., olofligt tillgrepp af gods eller
pengar till ett värde af högst 15 kr. Tillgrepp
af högre belopp kallas stöld. Straffet för
snatteri är böter eller fängelse i högst sex
månader. Är snatteriet förenadt med vissa
försvårande omständigheter (t. ex. inbrott),
eller är det föröfvadt af en person, som förut är
straffad för stöld, inbrott, rån eller rånförsök,
betraktas det såsom stöld. Tredje resan snatteri
skall ock straffas såsom första resan stöld.
J. H-r.

Snau-brigg, sjöv., ett brigg-tackladt fartyg med
snaumast (se Mast) och fordom utan märsar. Denna
benämning förekommer numera högst sällan, emedan
snaumasten nästan alldeles gått ur bruk och
ersatts af en rail-skena på mastens akterkant.
R. N.

Snayers, Peter, flamsk bataljmålare. Se Snaijers.

Snedknä, skeppsb. Se Knä 2.

Snedrygg, med. Se Ryggradskrökningar.

Snedsegel, sjöv., gaffel- och stagsegel eller
i allmänhet alla segel, som ej äro råsegel. Ett
fartyg utan rår, uteslutande förande snedsegel,
kallas snedseglare. R. N.

Snedseglare, sjöv. Se Snedsegel.

Sneedorff. 1. Jens Schielderup S., dansk författare,
född d. 22 Aug. 1728 i Sorö, blef 1746 magister,
studerade sedan statskunskap i Göttingen samt blef
1751 professor i lagkunskap vid Sorö akademi och
1761 lärare för arfprins Fredrik. Död d. 5 Juni
1764. S. gjorde mycket för danska skriftspråkets
utveckling och rensning från främmande ord; han
kan räknas till Danmarks förste stilister. Han var
vidare förkämpe för Danmarks förening med Sverige, ja
ville t. o. m. att språken skulle sammansmältas. Hans
vigtigaste skrifter äro: Om den borgerlige regering
(1757) och Breve (1759), hvarjämte märkes det af
honom utgifna veckobladet »Den patriotiske tilskuer»
(1761–63). Hans skrifter samlades 1775–77 i 9
band. S. var en af stiftarna af »Selskabet for de
skjönne videnskaber» (1759). – 2. Frederik S., dansk
historiker, den föregåendes son, född d. 1 Sept. 1761
i Sorö, blef 1786 magister och
1788 professor i historia, men omkom redan
d. 15 Juni 1792, af olyckshändelse, i närheten af
Liverpool. S. vann ett namn genom sina anderika och
vältaliga föreläsningar öfver Europas nyare historia
och Danmarks historia, utgifna i 4 band 1794–98.
E. Ebg.

Sneek [snek], stad i nederländska provinsen
Friesland, v. om sjön af samma namn. 10,496 innev.
(1880). Chokladfabrikation. Liflig handel med smör
och ost. I en af stadens kyrkor hvilar sjöhjelten
Lange Pier.

Snefringe härad, i Vestmanlands län, ingår i
Vestmanlands Södra domsaga och Vesterås fögderi samt
omfattar socknarna Munktorp, Kolbäck, Svedvi, Säby,
Berg, Rytterne, Ramnäs, Sura. Areal 75,427 har. 15,918
innev. (1889).

Snehätta. Se Dovrefjäll.

Snell, Willebrord. Se Snellius.

Snell, Karl, tysk matematiker, född d. 19
Jan. 1805 i Dochsenhausen i Nassau, blef 1844
professor i matematik och fysik i Jena, död d. 12
Aug. 1886. Af hans skrifter må nämnas: Einleitung in
die differential- und integralrechnung
(1846–51,
2 bd), Lehrbuch der geometrie für schulen und zum
selbstunterricht
(3:dje uppl. 1869) och Newton und
die mechanische naturwissenschaft
(2:dra uppl. 1858).

Snellaert [-lart], Ferdinand Augustye, flamländsk
skriftställare, f. 1809 i Kortrijk, var militärläkare
1829–35 och bodde sedermera i Gent, der han
dog 1872. För att återupplifva en flamländsk
nationalliteratur stiftade S. 1836 sällskapet »De
tael is gansch het volk» och grundade 1840 »Kunst en
letterblad». Outtröttligt verksam för den flamländska
nationaliteten, skref han Schets eener geschiedenis
der nederlandsche letterkunde
(3:dje uppl. 1855)
och Vlaemsche bibliographie (1851 och 1857) samt
ombestyrde efter Willems’ död utgifvandet af Oude
vlaemsche liederen
(1848) och andra gammalflamska
dikter.

Snellius (Snell), Willebrord, holländsk matematiker
och fysiker, f. i Leiden 1591, d. 1626 som professor
derstädes, upptäckte det konstanta förhållandet
mellan sinus för infallsvinkeln och sinus för
brytningsvinkeln vid ljusstrålars brytning samt
var den förste, som verkställde en gradmätning
med tillhjelp af triangulation. Bland hans arbeten
märkas: Eratosthenes batavus (1617) Cyclometricus sive
de circuli dimensione
(1621), Doctrinae triangulorum
(1627) m. fl.

Snellman, Johan Vilhelm, finsk publicist, filosof och
statsman, föddes d. 12 Maj 1806 i Stockholm och var
son af en finsk sjökapten, en för sitt stånd högt
bildad man. Efter Finlands skilsmässa från Sverige
flyttade han 1813 med föräldrarna till fädernebygden
och blef 1822 student i Åbo. Till en början hyste han
afsigten att egna sig åt prestkallet, men ändrade
sig och tog i stället filosofiska graden 1831,
med filosofi som hufvudämne. Efter att ytterligare
i flere år hafva studerat det hegelska systemet,
hvilket i Helsingfors representerades af professor
J. J. Tengström, vardt han 1835 docent i filosofi,
i hvilken egenskap han vid sidan af föreläsningar,
som vunno stort bifall bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free