Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sockenband, föreningsbandet mellan en lagbestämd svensk luthersk kyrkoförsamlings medlemmar - Sockenbibliotek. Se Bibliotek, sp. 481 - Socken-karteverket. Se Ekonomiska kartverket - Sockenknektar kallades en slags manskap som under de sista åren af Karl XII:s regering utskrefs för att fylla de glesnade leden - Sockenkriget. Se Fattig, sp. 1059 - Sockenmagasin, förv., byggnad, afsedd till förvar af den qvantitet spanmål, som ansetts nödvändig att hålla i förråd för sockenboarnas behof i händelse af ofördelaktig skörd och höga spanmålspris - Sockennämnd. Se Kommunernas historia, sp. 1118 - Sockenombud (sockenfullmäktig), jur. - Sockenstuga (sockenstufva), jur. - Sockenstämma (socknestämma). Se Kommunernas historia, sp. 1118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medborgare, som bekänner lutherska läran, skall
tillhöra en viss kyrkoförsamling. Detta
föreningsband kallas sockenband till följd af den
ursprungliga betydelsen af socken, som
innefattade det område, hvars bebyggare sökte samma
kyrka och äfven prest. Detta sockenband innebär
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i
förhållandet mellan prest och församlingsmedlemmar.
Församlingsmedlemmar äro berättigade
att bevista församlingskyrkans gudstjenst och
anlita dess presterskap för kyrkliga förrättningar
och religionsvård, med förpligtelse att
deltaga i aflönandet af de i församlingen
tjenstgörande prester och kyrkobetjente, i kostnaden
för gudstjenst och religionsvård samt hvad
territorialförsamlingar angår i byggnad och
underhåll af kyrka. Nyssnämnda rättigheter
inneburo enligt 1686 års kyrkolag skyldigheten
för församlingsmedlem: att bevista den offentliga
gudstjensten i sin kyrka, när ej något hinder
vore att förebära, men förbud att deltaga
i gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande
presterskaps omedelbara ledning, att begå
nattvarden i egen kyrka; att för öfriga kyrkliga
förrättningar hålla sig till sina prester och icke
utan deras begifvande eller ock på resor eller
i nödfall i detta afseende vända sig till andra.
Dessa inskränkningar i församlingsmedlems rätt
att vända sig till annan prest och annan kyrka
samt deltaga i andaktsöfningar utan
församlingsprestens ledning hafva efterhand upphört, i
synnerhet sedan genom k. förordn. d. 26 Okt. 1858
konventikelplakatet upphäfdes och genom k.
förordn. d. 20 Sept. 1859 medgafs frihet att anlita
annan prest än församlingens för barndop och för
begående af nattvarden i annan kyrka än den
någon tillhör och att derför söka annan prest
än den i församlingen anställde. Den förpligtelse,
som qvarstår, är skyldigheten att bidraga
till kyrkans och gudstjenstordningens
vidmakthållande. Denna sistnämnda förpligtelse är i
de territoriala församlingarna utsträckt i viss
mån äfven till icke församlingsmedlemmar, som
bo inom socknen på landet eller inom det
territorium stadsförsamling omfattar i stad.
H. L. R.
Sockenbibliotek. Se Bibliotek, sp. 481.
Socken-karteverket. Se Ekonomiska kartverket.
Sockenknektar kallades ett slags manskap,
som under de sista åren af Karl XII:s regering
utskrefs för att fylla de glesnade leden.
Konungen påbjöd nämligen i Jan. 1716, att
från hvarje socken skulle uttagas en man, hvarvid
dock de större socknarna frivilligt kunde
lemna flere, men redan i Febr., att en man
skulle uttagas efter hvarje 25 mantal; den
uttagne erhöll lega. Då detta rekryteringssätt
visade sig föga verksamt, utbyttes det snart nog
mot utskrifning. Se Nya roteringen.
C. O. N.
Sockenkriget. Se Fattig, sp. 1059.
Sockenmagasin, förv., byggnad, afsedd till
förvar af den qvantitet spanmål, som ansetts
nödvändig att hålla i förråd för sockenboarnas
behof i händelse af ofördelaktig skörd och höga
spanmålspris. Sockenmagasinsinrättningen
utvecklade sig småningom från 1700-talets
ingång. I synnerhet under förra hälften af 1800-talet
tog bruket af sådana inrättningar fart i
landsorterna, och regeringen utfärdade ang.
ordnandet af dylika inrättningar ett allmänt
cirkulär af d. 18 Okt. 1834, hvari regeringen förbehöll
sig att sjelf behandla sådana frågor. Men
redan d. 6 April 1842 utkom ett nytt cirkulär,
bygdt på nya grunder, och pröfningsrätten i
fråga om reglementen för sockenmagasin blef
derigenom öfverlemnad till länsstyrelserna.
Kbg.
Sockennämnd. Se Kommunernas historia, sp. 1118.
Sockenombud (sockenfullmäktig), jur.,
person, som utsetts att vid domstol eller
annanstädes bevaka en sockens rätt och intressen och
särskildt att vara en sockens ombud för
handläggning af angelägenheter, som äro gemensamma
för flere socknar, utan att hafva gjorts
till föremål för landstingskommunernas
verksamhet. Genom sådana sockenombud utses
styrelse för häradsallmänning (se Allmänning).
Sockenombud ingå i de markegångsnämnder,
som för landsbygden skola upprätta
priskuranter till ledning för markegångssättningen
o. s. v.
K. H. B.
Sockenstuga (sockenstufva), jur.,
den byggnad vid kyrkan, som är afsedd att fylla
sockenmenighetens behof af samlingsrum för
allmänna sammankomster och överläggningar i
menigheten rörande angelägenheter. I sockenstugan
skall kommunalstämma hållas, så vida
icke annat ställe för ändamålet af stämman
särskildt bestämts; äfven kyrkostämma må hållas
i kyrkan, sockenstugan eller å annat lämpligt
ställe. Om skyldigheten att bygga och underhålla
sockenstuga gälla samma regler som för
kyrkobyggnad. Förr ålåg skyldigheten alla,
»som i socknen bo», hvarvid byggnadsvirke,
körslor och annan kostnad utgjordes efter
hemmantalet och dagsverken efter matlagen (B. B.
26: 1). Sedan dessa bestämmelser först ändrats
genom k. förordn. d. 4 Nov. 1876, är numera
genom lag af d. 12 Juni 1885 stadgadt, att kostnaderna
skola bäras af dem, som inom församlingen
erlägga kommunalutskylder på det sätt
att de skattskyldige skola deltaga för fastighet
efter hela och för andra beskattningsföremål
efter en fjerdedel af dera belöpande fyrktal;
dock skall presterskapet åtnjuta den befrielse
som privilegierna förunna.
K. H. B.
Sockenstämma (socknestämma). Se
Kommunernas historia, sp. 1118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
