Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien (Sp. España), konungarike i södra Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och nu är mycket mindre gifvande än på romarnas
och morernas tid. De senares utdrifvande gaf på
många ställen jordbruket ett slag, från hvilket
det ännu ej hemtat sig. Aragonien och Estremadura,
de glesast befolkade af alla de gamla provinserna,
och östra hälften af Andalusien (ofvanför Sevilla)
hafva lidit derigenom, enär senare egare aldrig
förmått täfla med morerna i att öfvervinna
naturens sterilitet, såsom i Aragonien, eller
tillgodogöra sig dess bördighet, såsom i Andalusien
och Tierra de Barros. Jordbruksredskapen äro ytterst
simpla. Men den regelbundna införseln af bättre sådana
(hufvudsakligen från England och Frankrike) innebär
en förbättring i detta hänseende. I allmänhet har en
höjning i jordbruket inträdt efter anläggningen af
jernvägar, och i hvarje provins finnes en kunglig
kommissarie med uppgift att främja utvecklingen af
landets modernäring. För samma ändamål verkar ock
det kungliga landtbruksläroverket i Aranjuez. De
provinser, hvilkas jordbruk står högst, äro Valencia
och Katalonien, i hvilka floddalarna äro genomdragna
af bevattningskanaler och höjdsluttningarna
omsorgsfullt terrasserade. I Baskiska provinserna och
Galicien är marken lika väl tillgodogjord. De minst
produktiva trakterna, utom Aragonien och Estremadura,
ligga i södra och östra delen af Nya Kastilien, i
Murcia och i nedre Andalusien (marismas vid nedre
Guadalquivir och arenas gordas mellan denna flod
och Rio Tinto). Större delen af platålandet är allt
utom fruktbar, om man undantager Tierra de Campos,
som säges vara den förnämsta sädesbärande trakt
i S. (upptagande större delen af Palencia), och
Tierra de Barros, i den del af Badajoz, som ligger
s. om Guadiana. – Utom i Leon och de prov., som
gränsa till Biscayaviken och Atlanten, är artificiel
bevattning nästan öfverallt nödvändig, åtminstone för
vissa skördeslag. Nästan alla slags grönsaker och
trädgårdsfrukter växa enbart eller hufvudsakligen
på vattnad jord, hvaremot de flesta sädesslag,
vinrankan och oliver odlas på torr jord. Vatten för
bevattningen kommer antingen från källor och floder i
bergdalarna, hvarifrån det i långa kanaler (acequias)
föres längs bergssidorna till de fält, för hvilka det
är afsedt, eller ock begagnas vattnet i hela floder
eller stora artificiella reservoarer (pantanos) att
fylla ett tätt nät af kanaler, som äro fördelade
öfver slätterna. Sådana slätter kallas i Valencia
och Murcia »huertas», i Andalusien »vegas». Många
af de gamla vattningsverken härstamma från romarnas
tid och ännu flere från morernas, medan nya ständigt
anläggas. Der ej rinnande vatten är tillgängligt,
upphemtas vatten från brunnar medelst vattenhjul
(norias) af enkel konstruktion. – Af sädesslag
intager hvete första platsen, dernäst kommer korn;
båda odlas i alla delar af landet, men företrädesvis
i de mera jämna delarna af Kastilien och Leon samt
på slätterna kring Guadalquivir. Hafre och råg odlas
endast i bergstrakterna, majs i alla provinser, ehuru
i begränsadt omfång, ris i större skala endast i
Valencia. Bland sädesslag af mindre vigt må
nämnas bohvete, hirs (Panicum miliaceum och Sorghum
vulgare) och negerkorn (Penicillaria spicata,
i La Mancha). Af en medelgod skörd beräknas
61,14 mill. hl. hvete, 27,8 mill. hl. korn,
11,6 mill. hl. råg, 4,5 mill. hl. hafre, 13,2
mill. hl. majs och 1,2 mill. hl. ris. I allmänhet
torde S. vara bland de land i Europa, der säden
ger den minsta afkastningen i förhållande till
den besådda arealen. – I produktionen af balj- och
köksväxter står S. främst af Europas land. Kikärter
(Cicer) ingå i den dagliga födan för alla klasser,
och flere olika slag af bönor och ärter, lins (Ervum
lens), spansk lins (Lathyrus sativus) och andra
arter af slägtet Lathyrus odlas allmänt liksom flere
slag af lök, som bildar en oundgänglig beståndsdel i
spaniorernas diet. Tomater och spansk peppar äro ock
bland de vigtigaste trädgårdsalstren. Det är åt sådana
produkter, som den spanske bonden egnar sin förnämsta
omsorg. Hufvudkällan till nationalrikedomen är dock
odlingen af vinstocken, frukt- och olivträd. Den förra
beräknas lemna 20–22 mill. hl. vin. Med afseende
på qvantiteten står nordöstra delen af S. främst,
men de enda spanska viner med verldsrykte komma
från södern och särskildt de med namnet sherry från
granskapet af Jerez. Hela den af vinodlingen upptagna
marken beräknades 1888 af jordbruksdepart. till 2
mill. har. Vinexporten 1887 uppgick till nära 8,3
mill. hl., deraf 6,6 mill. hl. till Frankrike. Från
de södra provinserna (Malaga och Almeria) exporteras
äfven mycket vindrufvor och russin (tills, omkr. 50
mill. kg. med ett värde af omkr. 28 mill. kr.). Bland
fruktträd tillkommer första platsen olivträdet,
hvilket upptager ungefär lika stor areal som
vinstocken (hela södra hälften af platålandet,
större delen af Ebrodalen och en smal remsa utmed
Galiciens vestkust). Den årliga produktionen af
olja skattas till 2,5 mill. hl. Apelsiner växa i
ymnighet i Andalusien och längs Medelhafskusten,
men ej på högslätten till följd af vinterkylan,
och fikon, mandlar, granatäpplen, johannisbröd,
kastanjer och andra sydfrukter växa i alla varmare
delar, de båda första äfven i mellersta S. och
mera skyddade trakter i norra kustprovinserna,
der dock äppleträdet är af större vigt. Dadelpalmen
är mycket allmän i sydöstra hälften af riket, men
odlas för sin frukt endast i Alicante. Bomullsbusken
odlas numera endast här och der, men sockerröret (i
Granada, Malaga, Almeria) får allt större ekonomisk
vigt; produktionen af råsocker uppgår till omkr. 34
mill. kg. Mulbärsträdet växer i nästan alla prov.,
men företrädesvis vid Medelhafskusten, särskildt
i Valencia. Hampa och lin odlas hufvudsakligen i de
norra provinserna. – Åt ladugårdsskötseln har i senare
år egnats ökad uppmärksamhet. Enligt beräkningar
1878 funnos 460,760 hästar, 941,600 mulor, 891,000
åsnor. 2,35 mill. nötkreatur, 16,94 mill. får, 3,8
mill. getter, 2,35 mill. svin och 1,597 kameler (de
flesta af de sistnämnda på Kanarieöarna). Spaniens
åsnor och mulåsnor anses vara de bästa af alla. Dess
får, hvilka i forna tider åtnjöto högt anseende och
bildade en stor del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
