NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Femtonde bandet
Socker - Tengström

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1891

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är femtonde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1891.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: Titelsida, Titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titel och innehåll - Titelsida, Titelbladets baksida
Redaktörer. I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Rättelser - v, vi
Socker, kem. Med sockerarter förstår man i allmänhet kolhydrat, som hafva söt smak och kunna kristallisera - 1-2, 3-4, 5-6
Sockerbeta, hvitbeta l. foderbeta, bot. tekn., benämnas afarter af Beta vulgaris L. och B. maritima L. - 5-6
Sockerkistträ l. vestindiskt cederträ, tekn. - 5-6
Sockerkulär. Se Karamell - 5-6
Sockerlönn, bot. Se Lönn - 5-6
Sockerpalm, svensk benämning på en af de palmarter, som lemna socker. Se Arenga - 5-6
Sockerröret, Saccharum officinarum L., bot., tekn., med., är ett ståtligt gräs - 5-6
Sockerrötter. Se Scorzonera - 5-6
Sockersjuka, Diabetes mellitus, Glykosuri, Hydruri, Mellituri, en vanligen kronisk sjukdom - 5-6, 7-8
Sockerskatt, finansv., konsumtionsskatt på socker - 7-8, 9-10
Sockertoppskål, bot. Se Brassica - 9-10
Sockerärter. Se Ärter - 9-10
Sockne-allmänning. Se Allmänning - 9-10
Socknegång, benämning på en fordom bland skoldjeknar allmän sed att gå omkring i socknen och uppbära penningar till understöd under studietiden - 9-10
Socorro. 1. Hufvudstad i staten Santander i syd-amerikanska republiken Columbia - 9-10
Socorro. 2. Stad i nord-amerikanska territoriet New Mexico - 9-10
Soda, kem., natriumkarbonat, kolsyradt natron - 9-10, 11-12
Sodales, Lat., »kamrater», medlemmar af religiösa brödraskap hos romarna - 11-12
Sodalit, miner. - 11-12
Sodalitie-hemman. Se Sodales - 11-12
Sodalitium majus lundese. Se Sodales - 11-12
Sodankylä, socken i Lappmarkens domsaga och härad af Uleåborgs län - 11-12
Sodavatten, farmak., med. - 11-12
Sodaört, bot. Se Salsola - 11-12
Soddoma. Se Sodoma - 11-12
Soden, badort i preussiska regeringsområdet Wiesbaden (Hessen-Nassau) - 11-12
Soden, Friedrich Julius Heinrich von - 11-12
Sodium, detsamma som natrium (se d. o.) - 11-12
Sodom, forntida stad i Palestina, i Siddim-dalen - 11-12
Sodoma, egentl. Giovanni Antonio Bazzi - 11-12, 13-14
Sodomit, person, som tillfredsställer könsdriften på ett onaturligt sätt - 13-14
Sodomsäpple. Se Solanum - 13-14
Soennecken (Sönnecken), Friedrich - 13-14
Soest, stad i preussiska regeringsområdet Arnsberg (Westfalen) - 13-14
Soetbeer, Georg Adolf - 13-14
Soeurs de la charité, Fr. Se Barmhertiga systrar - 13-14
Sofala (Arab., »låglandet»), ett till det portugisiska området hörande kustland i Öst-Afrika - 13-14
Soffarider, saffarider. Se Persien, sp. 1095 - 13-14
Sofia, hufvudstad i furstendömet Bulgarien - 13-14
Sofia, svenska drottningar - 13-14
Sofia. 1. Sofia, dotter af danske konungen Erik Plogpenning - 13-14
Sofia. 2. Sofia Magdalena - 13-14
Sofia. 3. Sofia Vilhelmina Mariana Henrietta - 13-14, 15-16, 17-18, 19-20
Sofia (Sofie), danska drottningar - 19-20
Sofia. 1. Sofia, dotter till den ryske furst Vobodar i Halicz - 19-20
Sofia. 2. Sofia af Pommern - 19-20
Sofia. 3. Sofia af Mecklenburg - 19-20
Sofia. 4. Sofia Amalia - 19-20
Sofia. 5. Sofia Magdalena - 19-20
Sofia, svenska prinsessor - 19-20
Sofia. 1. Sofia, dotter af Gustaf I - 19-20
Sofia. 2. Sofia Albertina - 19-20, 21-22
Sofia. 3. Sofia Vilhelmina. Se Gustaf, sp. 280 - 21-22
Sofia Albertina. Se Sofia, svenska prinsessor 2 - 21-22
Sofia Alexejewna, rysk storfurstinna - 21-22
Sofia Charlotta, drottning af Preussen - 21-22
Sofia-dalen. Se Bulgarien, sp. 1316 - 21-22
Sofia Dorotea, kurprinsessa af Hannover - 21-22
Sofiahemmet, en i Stockholm år 1889 öppnad anstalt, som på samma gång är en sjuksköterskeskola och ett sjukhem - 21-22, 23-24
Sofia-kyrkan. Se Bysantisk konst - 23-24
Sofia Magdalena, ett stundom förekommande namn på några kyrkor - 23-24
Sofia Magdalena. Se Sofia, svenska drottningar 2 - 23-24
Sofider, safider. Se Persien, sp. 1097 - 23-24
Sofiero, slott i Malmöhus län - 23-24
Sofism, falsk slutledning, hvars falskhet är svår att upptäcka - 23-24
Sofist betydde hos forntidens greker dels i allmänhet en vis och mångkunnig man, företrädesvis om han gjort till lefnadsyrke att mot betalning undervisa andra, dels och företrädesvis anhängaren af en viss filosofisk skola, som uppträdde i Grekland under senare hälften af 5:te och förra hälften af 4:de årh. f. Kr. - 23-24, 25-26
Sofokles, det forna Greklands störste tragiske skald - 25-26
Sofron, forngrekisk mimograf. Se Mimos - 25-26
Sofronist, fornatheniensisk ämbetsman - 25-26
Softa, plur. softas, egentl. en af glödande kunskapsifver tärd yngling - 25-26
Soga-brunt. Se Bruna färger - 25-26
Sogdiana, efter hvartannat det persiska, det macedoniska och det grekisk-baktriska rikets nordöstligaste provins - 27-28
Sogn, det norska landskap, som omgifver den stora Sognefjorden - 27-28
Sognefjorden, den största och längsta af de stora fjordarna på Norges vestkust - 27-28
Sognefoged kallas i Danmark en i hvarje landsförsamling ibland innevånarna af amtmannen utsedd ombudsman - 27-28
Sogneraad är namn på kommunalstyrelserna på landet i Danmark - 27-28
Soham, stad i engelska grefskapet Cambridge - 27-28
Sohár, stad i arabiska sultanatet Oman - 27-28
Sohar, en på arameiska språket författad kommentar till pentatevken - 27-28
Sohariska skolan. Se Kabbala - 27-28
Sohl (Magyar. Zolyom Varmegye), komitat i Ungern - 27-28
Sohlman, Per August Ferdinand - 27-28, 29-30
Sohn, Wilhelm - 29-30
Soho, förstad till Birmingham, i engelska grefskapet Stafford - 29-30
Soi-disant, Fr., så kallad, föregifven - 29-30
Soignies, stad i belgiska provinsen Hainaut - 29-30
Soirée, Fr. Se Soaré - 29-30
Soissons, stad och fästning af 2:dra kl. i franska depart. Aisne - 29-30, 31-32
Soja, en vätska, som beredes ur fröet af Dolichos Soja L., den s. k. soja-bönan - 31-32
Sojoner l. sojoter, sibiriskt folk. Se Kojbaler och Tatarer - 31-32
Sokoto. 1. Biflod från venster till mellersta Niger - 31-32
Sokoto. 2. (Sakatu) ett i mellersta Sudan beläget märkligt rike - 31-32
Sokotora l. Sokotra, ö vid Afrikas östra kust - 31-32
Sokrates (Lat. Socrates), en af Greklands och alla tiders störste tänkare - 31-32, 33-34, 35-36
Sokrates, grekisk kyrkohistoriker - 35-36
Sokratiker, lärjunge af Sokrates - 35-36
Sokratisk, hvad som har afseende på Sokrates - 35-36
Sol, astron. Se Solen - 35-36
Sol, Nord. mytol., var enligt den yngre eddan dotter af Mundelföre - 35-36
Sol, musikt., det franska och italienska namnet på tonen g - 35-36
Sol, myntv. 1. Se Sou - 35-36
Sol, myntv. 2. (Plur. soles). Mynt i Peru - 35-36
Solander, Daniel - 35-36
Solaneæ Juss l. Solanaceæ Lindl., bot., en nat. fam. af örter och buskar - 35-36
Solanin, kem., en qväfvehalting glykosid - 35-36
Solano, en het, sirockon liknande, sydöstlig vind - 35-36
Solanum Tourn., bot., farmak., ett till nat. fam. Solaneæ Juss, kl. Syngenesia L., ordn. Monogamia, hörande slägte af örter och halfbuskar - 35-36, 37-38
Solar l. solarisk (Lat. solaris, af sol, sol), hvad som har afseende på solen - 37-38
Solari. 1. Cristoforo S. - 37-38
Solari. 2. Andrea S. - 37-38
Solario, Antonio, kallad il Zingaro - 37-38
Solarium, Lat. (af sol, sol), sol-ur - 37-38
Sólarljóð. Se Solsången - 37-38
Sola-vexel, bankt. Se Vexel - 37-38
Solbad, insolation, balneol., benämnes den obetäckta kroppens utsättande helt eller delvis för omedelbar inverkan af solstrålarna - 37-38
Solberga. 1. Socken i Elfsborgs län - 37-38
Solberga. 2. Socken i Göteborgs och Bohus län - 37-38
Solberga. 3. Socken i Malmöhus län - 37-38
Solberga. 4. Norra Solberga, socken i Jönköpings län - 37-38
Solberga. 5. Södra Solberga, socken i Jönköpings län - 37-38
Solberga, ett kloster, som var beläget inom Visby stadsmur - 37-38, 39-40
Solblindhet, med. Genom inverkan af starkt ljus eller solsken kunna samma symtom uppkomma som de, hvilka omtalas under snöblindhet - 39-40
Solbränna, med., den förändring af huden, som uppstår genom solstrålarnas direkta inverkan på densamma - 39-40
Solcirkel l. solcykel, astron., en tidrymd af 28 år - 39-40
Solcykel, astron. Se Solcirkel - 39-40
Sold, benämning på den aflöning, som under förgångna tider bestods krigsmannen - 39-40
Soldag. Se Soltid - 39-40
Soldan, August Fredrik - 39-40, 41-42
Soldanella L., bot., ett litet slägte alpina örter - 41-42
Soldat (jfr Sold), såsom benämning för krigsmannen, användes egentligen först under 17:de årh. - 41-42
Soldatesk (Fr. soldatesque, af soldat), soldatmanskap - 41-42
Soldatgatt, sjöv. Se Björnhål - 41-42
Soldnär. Se Sold - 41-42
Soldo, myntv., italienskt kopparmynt - 41-42
Soldygn. Se Dygn - 41-42
Soldyrkan, den form af naturtillbedjan, i hvilken solguden dyrkades som den förnämste af alla naturmakterna - 41-42
Sole. Se Hafrsfjord - 41-42
Solecism, syntaktiskt språkfel; groft fel mot skick och god ton - 41-42
Solen, astron., planetsystemets centralkropp - 41-42, 43-44, 45-46, 47-48, 49-50
Solenhofenskiffer, geol., en vid Solenhofen nära Eichstätt i Bajern förekommande, till Öfre Jura hörande kalksten eller mergelskiffer - 49-50
Solenn, högtidlig, festlig - 49-50
Solenoid, fys., är en i många, tätt intill hvarandra hopskjutna, men dock från hvarandra isolerade, cirkelformiga vindningar böjd ledningstråd - 49-50, 51-52
Soleure. Se Solothurn - 51-52
Solf (F. Sulva), socken i Vasa län, Nerpes domsaga, Korsholms härad - 51-52
Solfacklor. Se Solen, sp. 45 - 51-52
Solfa-metoden, en af den engelske presten J. Curwen uppfunnen metod för notering och sångundervisning - 51-52
Solfatar, geol., det slags gasvulkaner, ur hvilka hufvudsakligen svafvelväte och svafvelsyrlighet utströmma. Se Gas-vulkan - 51-52
Solfeggio, Ital., musikt., sångöfning - 51-52
Solferino, by uti italienska provinsen Mantua - 51-52
Solfisken, zool. Se Klumpfisken och Sillkungen 1 - 51-52
Solfjäder kallas en af växtblad, papper, fjädrar eller lätt tyg tillverkad artikel - 51-52
Solfjädershvalf. Se Hvalf - 51-52
Solfjädersorden, hoforden, stiftad af dåv. kronprinsessan Lovisa Ulrika - 51-52
Solfjäderspalm, bot., gemensamt namn på en mängd palmer - 51-52
Solfläckar. Se Solen, sp. 45 - 51-52
Solförmörkelse. Se Förmörkelser - 51-52
Solger ... - 53-54, 55-56
Sollohub ... - 57-58, 59-60, 61-62, 63-64, 65-66
Soltyk ... - 67-68, 69-70, 71-72, 73-74, 75-76
Sommer ... - 77-78, 79-80, 81-82, 83-84, 85-86
Sonnister ... - 87-88, 89-90, 91-92, 93-94, 95-96
Sorö amt ... - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Souza, Adélaïde, född Filleul - 105-106
Sowerby, James - 105-106
Sowerbybridge, stad i engelska grefskapet York - 105-106
Sovereign, engelskt guldmynt - 105-106
Sowinski, Albert - 105-106
Sowinski, Leonard - 105-106
Soya. Se Soja - 105-106
Soyaux, Hermann - 105-106
Sozodont, ett af qvacksalfvare såldt medel till tänders konservering och rengöring - 105-106
Sozomenos, Hermias Salamenes - 105-106
Sozzini. Se Socinus - 105-106
Spaa, stad i belgiska provinsen Liège - 105-106
Spach, Ludwig Adolf - 105-106
Spada, Leonello - 105-106, 107-108
Spadaro, Micco, egentligen Domenico Gargiulo - 107-108
Spadicifloræ, kolfblomstriga, bot. - 107-108
Spado, Lat., snöping, evnuk - 107-108
Spagirica, kem. farmak. Se Kräkvin-sten - 107-108
Spagiriska metoden, med., kallades det under 17:de och 18:de årh. allmänna bruket af »remedia spagirica» - 107-108
Spagna, Giovannilo, egentl. Giovanni di Pietro - 107-108
Spagnoletto, Lo. Se Ribera - 107-108
Spagnuolo, Lo. Se Crespi, G. M. - 107-108
Spahi (riktigare Sipahi) kallades ursprungligen den förnämligaste af de sex besoldade ryttarekårer, som uppsattes af den turkiska statskassan - 107-108
Spak, sjöv. Se Bråspel, Gångspel, Handspak och Ratt - 107-108
Spakvatten, ett äldre namn på »stillvatten» - 107-108
Spalatin, Georg - 107-108
Spalato l. Spalatro (Slav. Split), stad i österrikiska kronlandet Dalmatien - 107-108
Spalax, zool. Se Blindrotta - 107-108
Spaldencreutz, adlig ätt, härstammande från Skotland - 107-108
Spaldencreutz. 1. Johan Adolf S. - 107-108
Spaldencreutz. 2. Arvid Johan S. - 107-108, 109-110
Spalding, stad i engelska grefskapet Lincoln - 109-110
Spalier. Se Espalier - 109-110
Spallanzani, Lazaro - 109-110
spalt (T. spalte, af spalten, klyfva), benämning på de genom upprättstående linier skilda afdelningarna af en tryckt eller skrifven sida - 109-110
Spandau, stad och fästning i preussiska regeringsområdet Potsdam (Brandenburg) - 109-110
Spandemager, Hans Olufsen - 109-110
Spandriller, byggnadsk., kallas de merendels med målningar prydda mursvicklarna mellan arkadbågarna omedelbart under galleriet på en byggnad - 109-110
Spangberg l. Spangsberg, Morten - 109-110
Spangenberg, August Gottlieb - 109-110
Spanheim, Ezechiel von - 109-110
Spani (Spanno), Prospero, kallad Clementi - 109-110
Spanieln, zool. Se Hunden, sp. 70 - 109-110
Spanien (Sp. España), konungarike i södra Europa - 111-112, 113-114, 115-116, 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126, 127-128, 129-130, 131-132, 133-134, 135-136, 137-138, 139-140, 141-142, 143-144, 145-146, 147-148, 149-150
Spaniol, ett slags fint snus - 149-150
Spaniolett. Se Espagnolett - 149-150
Spanishtown, fordom Santiago de la Vega, stad på britisk-vestindiska ön Jamaica - 149-150
Spanmål, landtbr. och ekon., en gemensam benämning på de odlade sädesslagens frön - 149-150
Spanmålslagar. En äldre lagstiftning hade en mängd bestämmelser rörande såväl den inhemska som den utländska spanmålshandeln - 149-150, 151-152
Spann, gammalt mått, numera obrukligt - 151-152
Spannarp, socken i Hallands län - 151-152
Spannbåge. Se Förlöpare - 151-152
Spannland, kamer., ett mått för jordvidder i de orter, der tunnlandsmåttet ej begagnas - 153-154
Spanska fiolen (spanska felan), ett straffredskap - 153-154
Spanska flugor, Cantharides, farmak. med., kallas de torkade individerna af insekten Lytta vesicatoria Fabr. - 153-154
Spanska Guyana. Se Guyana 5 - 153-154
Spanska literaturen - 153-154, 155-156, 157-158, 159-160, 161-162, 163-164
Spanska makrillen. Se Makrillslägtet - 163-164
Spanska mark kallades det område mellan Pyrenéerna och Ebro, omfattande Katalonien, Navarra och en del af Aragonien, hvilket eröfrades af Karl den store 778 och förvaltades af grefvarna af Barcelona - 163-164
Spanska Nederländerna. Se Nederländerna - 163-164
Spanska ryttare, befästningsk., ett fordom brukligt stormhinder - 163-164
Spanska sjön, stundom förekommande benämning på Biscayaviken - 163-164
Spanska språket - 163-164, 165-166, 167-168
Spanska stöfveln, ett tortyrinstrument, som förr användes för att genom hoppressning af benet framkalla en oerhördt intensiv smärta - 167-168
Spanska tronföljdskriget kallas det stora krig, som under åren 1701-14 rasade - 167-168, 169-170
Spanska viner - 169-170
Spanskgröna, kem., kopparacetat, ättiksyrad kopparoxid - 169-170, 171-172
Spansk humle, herba origani cretici, farmak., drog - 171-172
Spansk körfvel. Se Körfvel och Myrrhis - 171-172
Spansk peppar. Se Capsicum - 171-172
Spansk ryttare, befästningsk. Se Spanska ryttare - 171-172
Spanskt rör. Se Calamus och Rör - 171-172
Spansk sköld, herald., vapensköld, hvars neder kant är afrundad, utan spets - 171-172
Spanskt spel (vindspel), sjöv. - 171-172
Spant, skeppsb., de inre i tvärskeppsriktning liggande fartygsdelar - 171-172
Spantring. Se Spant - 171-172
Sparadrap, af Nylat. sparadrapum, farm. med., en förr bruklig benämning på häftplåster - 171-172
Sparassis Fr., blomkålssvamp, bot., kallas ett slägte bland fingersvamparna - 171-172, 173-174
Sparbank, rättare Sparkassa - 173-174, 175-176
Spardäck, skeppsb. Se Däck - 175-176
Sparffoglar. Se Emberizinæ - 175-176
Sparfhöken, Astur nisus, zool., en art tillhörande hökslägtet - 175-176
Sparfhöksgamen. Se Gyps - 175-176
Sparfslägtet, zool. Se Emberiza - 175-176
Sparfugglan, Strix passerina, zool., tillhör uggleslägtet - 175-176
Sparfvenfeldt (Sparfvenfelt), Johan Gabriel - 175-176, 177-178
Sparganium ... - 177-178, 179-180, 181-182, 183-184, 185-186
Sparre ... - 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196
Spartacus ... - 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206
Spegel ... - 207-208, 209-210, 211-212, 213-214, 215-216
Spekulation ... - 217-218, 219-220, 221-222, 223-224, 225-226
Spencer-Churchill ... - 227-228, 229-230, 231-232, 233-234, 235-236
Spetsbergen ... - 237-238, 239-240, 241-242, 243-244, 245-246
Spiess ... - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256
Spinnegods ... - 257-258, 259-260, 261-262, 263-264, 265-266
Spiritism ... - 267-268, 269-270, 271-272, 273-274, 275-276
Spofsnäppan ... - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284, 285-286
Spranger ... - 287-288, 289-290, 291-292, 293-294, 295-296
Springeskatt ... - 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306
Sprödhet ... - 307-308, 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Staal ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Stadsjord ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Stafylorafi ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Stam ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Stang ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Stannum ... - 367-368, 369-370, 371-372
Starkodder l. Starkotter. Se Starkad - 373-374
S-tarm, sigma romanum, anat. - 373-374
Starnberg, by i bajerska reg.-omr. Oberbaiern - 373-374
Starobrjadeter (»gammaltroende») kallas den del af den ryska sekten starovertserna (jfr Raskolniker), som icke allenast skiljer sig från den grekisk-ryska kyrkan i afseende på ritualen, utan äfven vägrar att erkänna de af densamma invigde presterna och har sina egne vigde prester - 373-374
Starodub, stad i ryska guvern. Tjernigov - 373-374
Staro-Konstantinov, stad i ryska guvernementet Volynien - 373-374
Starost kallades fordom i Polen den adelsman, hvilken som gåfva, pant eller län på lifstid innehade ett kungligt gods - 373-374
Staro-Tjerkask. Se Novo-Tjerkask - 373-374
Starovertser. Se Raskolniker - 373-374
Starr, med. 1. Grå starr l. katarakt - 373-374, 375-376, 377-378
Starr. 2. Svart starr, fullständig blindhet - 377-378
Starr. 3. Grön starr. Se Glaukom - 377-378
Starr, starrgräs, Carex L., bot., benämnes ett mycket artrikt slägte bland halfgräsen - 377-378
Starrkärr (Stärkered), socken i Elfsborgs län - 377-378
Start, Eng., sportt., sjelfva ansatsen i en täflingsstrid - 377-378
Staryi Oskol, stad i ryska guvernementet Kursk - 377-378
Stas, blodstockning. Se Hyperemi - 377-378
Stasimon (»ståndkör»), i det forngrekiska dramat en större, i lyriska versmått affattad körsång - 377-378
Stasinos, forngrekisk episk skald från Cypern - 377-378
Stasjulevitj, Michail Matvjejevitj - 377-378
Stassfurt, stad i preussiska regeringsområdet Magdeburg (prov. Sachsen) - 377-378, 379-380
Stassfurtit, miner. Se Boracit - 379-380
Stat. 1. Politiskt samhälle - 379-380, 381-382, 383-384, 385-386, 387-388
Stat. 2. Admin. Sammanfattningen af de civila och militära ämbets- och tjenstemän, som tillhöra ett rikes förvaltning och krigsmakt - 387-388
Stat. 3. Stat i ekonomisk mening har en tvåfaldig betydelse - 387-388
Stat. 4. Årsaflöning in natura - 387-388, 389-390
Statenhuk, Kap. Se Farewell - 389-390
Staten Island, ö tillhörig nord-amerikanska staten New York - 389-390
Statenland. Se Eldslandet - 389-390
Statens historiska museum, i Stockholm - 389-390
Statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa. Se följ. art. - 389-390
Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar - 389-390, 391-392
Statens meteorologiska centralanstalt. Se Meteorologiska centralanstalten - 391-392
Satens (statsverkets) skogsmedel, förv. - 391-392
Stater, forngrekiskt mynt - 391-392
Statfolk. Se Stat 4 - 391-392
Statice L., Mar-risp, bot., ett ganska artrikt örtslägte - 391-392
Stati degli presidii (presidi), Ital., kallades med ett gemensamt namn sju hamnar i Toscana - 391-392, 393-394
Statik kallas den del af mekaniken, som afhandlar lagarna för krafters och kroppars jämnvigt - 393-394
Station, ställe, der man stannar, hviloställe - 393-394
Station-pointer, Eng., sjöv., ett slags dubbeltransportör - 393-394
Stationsbefälhafvare, sjöv., titel för chefen för hvardera af flottans stationer i Karlskrona och Stockholm - 393-394
Stations-korporal, sjöv., en förhandskarl för manskapet - 393-394
Stationsmätare. Se Gas, sp. 913 - 393-394
Statisk, som har afseende på fasta kroppars jämnvigt. Se Statik - 393-394
Statiskt moment. Se Moment, mek. - 393-394
Statist, person, som har att utföra endast stumma roller på teatern - 393-394
Statistik är sedan början af 1700-talet det allmänna namnet dels å en viss vetenskaplig forskningsmetod, dels äfven å en vetenskap, inom hvilken denna forskningsmetod användes - 393-394, 395-396, 397-398
Statistiker, person, som är bevandrad i statistiken (se d. o.) - 397-398
Statistiska beredningen. Se Statistiska tabellkommissionen - 397-398
Statistiska centralbyrån är ett af de till Civildepartementet hörande centrala ämbetsverken - 397-398
Statistiska centralbyrån i Finland - 397-398
Statistiska kongressen, Fr., Le congrès international de statistique - 397-398
Statistiska tabellkommissionen är en till Civildepartementet hörande central myndighet - 399-400
Statius, Publius Papinius - 399-400
Stativ, ett slags flyttbar ställning - 399-400
Statland, en halfö, som från kusten af Nordfjord skjuter ut i öppna hafvet v. om Vanelvsfjorden på Söndmöre - 399-400
Statsanslag, de summor, som af riksdagen beviljas för bestridandet af utgifter, som statens ändamål kräfva - 399-400, 401-402, 403-404
Statsbankrutt, finansv., partielt eller totalt inställande af betalningen af statsskulderna - 403-404
Statsbanor. Se Jernvägar - 403-404
Statsberedningen (Allmänna statsberedningen), ett fordom befintligt svenskt ämbetsverk - 403-404
Statsborgare, medborgare i en stat. Se Medborgarerätt - 403-404
Statsbrist, finansv., föreligger, då statens inkomster icke räcka till för bestridandet af statsutgifterna - 403-404
Statsdepartementet, i flere land benämning för vissa grenar af statsförvaltningen. Se Departement 1 - 403-404
Statsdeputationen, en afdelning af Sekreta utskottet (se Hemligt utskott) - 403-404
Statsekonomi, dels ett numera föråldradt namn på nationalekonomien, dels likbetydande med statshushållning eller statens finansväsende - 403-404
Statsexpedition, före statsrådets organisation benämning på fördelningarna af konungens kansli. Se Kansli - 403-404
Stats-Flandern l. Holländska Flandern. Se Flandern - 403-404
Statsform, det sätt, hvarpå statsmakten är organiserad - 403-404, 405-406
Statsfyllnadssumma - 405-406
Statsförbrytelse, jur., betecknar i vidsträckt mening ett brott, som riktar sig mot staten - 405-406
Statsförbund. Se Stat 1 - 405-406
Statsfördrag, detsamma som internationella fördrag. Se Internationel - 405-406
Statsförening. Se Stat 1 - 405-406
Statsförfattning, en stats till sina hufvudgrunder bestämda rättsliga ställning - 405-406
Statsförvaltning. Se Förvaltning - 405-406
Statshushållning kallas sammanfattning af de planmässigt ordnade åtgärder, som i en stat äro nödvändiga för ett regelbundet anskaffande och förnuftig användning af de till statsändamålen erforderliga medlen. Se Statsreglering - 405-406
Statshvälfning. Se Revolution - 405-406
Statshöghetsrättigheter. Se Höghetsrättigheter - 405-406
Statsinkomster - 405-406, 407-408
Statskalender är benämningen på en handbok, som årligen i de flesta stater utgifves - 407-408
Statskommissarie, titel för vissa ämbetsmän i Statskontoret (se d. o.) - 407-408
Statskommissionen. Se Statskontoret - 407-408
Statskonst. Se Politik - 407-408
Statskontoret, ett af de till k. Finansdepartementet hörande centrala ämbetsverken - 407-408, 409-410
Statskupp l. statsstreck. Se Revolution - 409-410
Statskyrka, ett kyrkosamfund, hvars upprätthållande betraktas såsom en statsangelägenhet - 409-410
Statsliggaren kallas en af Statskontoret riksbokslutsbyrå hvart tredje år upprättad sammanfattning af de specialstater eller de särskilda föreskrifter rörande dispositioner af statsanslag, hvilka fastställas af konungen - 409-410
Statslotteri. Se Lotteri - 409-410
Statslån. Se Statsskuld - 409-410
Statsmakt kallas den i verksamheten för samhällsändamålet sig uppenbarande gemensamma statsviljan - 409-410, 411-412
Statsminister, numera titel dels för det svenska statsrådets främste ledamot, dels för det norska statsrådets främste ledamot och för föredraganden i norska statsrådsafdelningen i Stockholm - 411-412
Statspapper. Se Statsskuld och Värdepapper - 411-412
Statsreglering - 411-412, 413-414, 415-416
Statsregleringsproposition, statsr. Se Statsreglering - 415-416
Statsrevision och Statsrevisorer. Se Riksdagens revisorer - 415-416
Statsråd, jur., betecknar vanligen ett från ministeriet skildt kollegium - 415-416, 417-418, 419-420
Statsrådsansvarighet. Se Statsråd - 419-420
Statsrådsberedning. Se Statsråd - 419-420
Statsrätt, sammanfattningen af de rättsnormer, som regelbinda staten i dess verksamhet - 419-420
Statssekreterare, jur. - 419-420, 421-422
Statsservitut, folkr., fortbestående inskränkningar i en oafhängig stats höghetsrätt till förmån för en annan stat eller dess medborgare - 421-422
Statsskick l. statsform (se d. o.) - 421-422
Statsskuld, finansv. - 421-422, 423-424, 425-426, 427-428
Statsspråk. Se Riksspråk - 427-428
Statsstreck. Se Revolution - 427-428
Statssystem kallas en förening af sjelfständiga stater till en enhet - 427-428
Statsutgifter, de utgifter, som erfordras för statens ändamål - 427-428
Statsutskottet, ett af den svenska riksdagens ständiga utskott - 427-428, 429-430
Statsverket - 429-430, 431-432
Statsverkets fond för reserverade medel - 431-432
Statsverkets grundfond. Se Statsverket - 431-432
Statsverkets kassaförlagsfond. Se Statsverket - 431-432
Statsvetenskaper - 431-432
Statuera, fastställa, stadga - 431-432
Statur, ställning, kroppsställning, växt - 431-432
Status, stånd, tillstånd - 431-432
Statut, stadga - 431-432
Staty, stod, bildstod - 431-432
Staubbach. Se Lütschine - 431-432
Stauffacher, Werner - 431-432
Stauffen. Se Hohenstaufen - 431-432
Stauffenberg, Franz August, friherre Schenk von S. - 431-432
Staunton, Sir George Thomas - 431-432
Staupitz, Johann von - 431-432
Staurolit, miner., ett lerjords-jernoxidulsilikat - 431-432
Stauroskop, fys. och miner., ett polarisationsinstrument - 431-432
Stavanger, stad i sydvestra Norge - 431-432, 433-434
Stavanger amt innefattar Norges sydvestra hörn - 433-434
Stavelot, äfven Stablo, stad i belgiska prov. Liége - 433-434
Stavenhagen, stad i storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin - 433-434
Staveren, Johannes Adriaensz van - 433-434
Stavnsbåndet, »bundenhet vid torfvan», kallas det ofrihetstillstånd, i hvilket det danska bondeståndet hölls 1733-99 - 433-434
Stavropol. 1. Guvernement i Ryssland, i norra Kaukasus - 433-434, 435-436
Stavropol. 2. Stad och hufvudort i nämnda guvernement - 435-436
Stearin, kem., en i de naturliga fettarterna allmänt förekommande eterart af glycerin och stearinsyra - 435-436
Stearopten, kem., benämning på kristalliniska massor - 435-436
Steatit. Se Specksten - 435-436
Stecker, Anton - 435-436
Steckin. Se Stekeen - 435-436
Stecknitz l. Steckenitz, liten flod i preussiska provinsen Schleswig-Holstein - 435-436
Stedinger hette ett af sachsare och friser bestående blandfolk - 435-436
Stedingk, gammal westfalisk ätt - 435-436
1. Stedingk, Kurt Bogislaus Ludvig Kristoffer von - 435-436, 437-438
2. Stedingk, Viktor - 437-438, 439-440
3. Stedingk, Eugène Fredrik Oskar Ludvig von - 439-440
4. Stedingk, Vilhelmina Charlotta - 439-440
Stedman, Edmund Clarence - 439-440
Steele, Sir Richard - 439-440
Steele, John - 439-440, 441-442
Steen, Jan - 441-442
Steen, Adolf - 441-442
Stéenhoff, Nikolaus Johan Cervin, prest, öfversättare. Se Cervin-Stéenhoff - 441-442
Steenkerke l. Steenkerque, by i belgiska provinsen Hainaut - 441-442
Steenstrup. 1. Johannes Japetus Smith S. - 441-442, 443-444
Steenstrup. 2. Matthias Georg Gotthilf S. - 443-444
Steenstrup. 3. Knut Johan Vogel S. - 443-444
Steenstrup. 4. Johannes Kristoffer Hagemann Reinhardt S. - 443-444
Steenwijck, Hendrick van S. d. ä. - 443-444
Steenvinkel, dansk, från Belgien härstammande konstnärsslägt - 443-444
Steeple chase, Eng., »kyrktornslöpning» - 443-444
Stefan, Joseph - 443-444, 445-446
Stedingk ... - 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446
Stefan, konungar af Ungern - 445-446
Stefan. 1. S. I den helige - 445-446
Stefan. 2. S. II - 445-446
Stefan. 3. S. III - 445-446
Stefan. 4. S. IV - 445-446
Stefan l. Staffan, Helsinglands apostel - 445-446
Stefan af Blois, konung af England - 445-446
Stefan Bathori. Se Bathori - 445-446
Stefanometer, fys., meteor. Se Stefanoskop - 445-446
Stefanos från Bysans, grekisk geograf - 445-446
Stefanoskop, fys., meteor., kallas en af Delezenne konstruerad apparat - 445-446
Stefansorden, österrikisk-ungersk orden - 445-446
Stefanus, kristendomens förste martyr - 445-446, 447-448
Stefanus ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Steinamanger ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Stenbock ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Stengårdshult ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Stenkista ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Stenografi ... - 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506
Stephanus Laurentii ... - 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516
Stettiner haff ... - 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526
Stiernberg ... - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536
Stiernstolpe ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Stil ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
Stimulera (Lat. stimulere), egga, reta, sporra; stärka - 555-556
Stinde, Julius Ernst Wilhelm - 555-556
Stinkbomb, bomb eller granat, fylld med en blandning, som vid sprängningen utvecklar en dödande eller döfvande gas - 555-556
Stinkdjuret, zool., dels i allmänhet detsamma som skunkdjur, dels i inskränkt bemärkelse detsamma som chingan - 555-556
Stinkflugor, Chrysopa, zool. - 555-556
Stinkgräflingslägtet, Mydaus, zool., tillhör mårddjuren - 555-556
Stinkkalk. Se Kalksten - 555-556
Stinknäsa. Se Snufva - 555-556
Stinknässla, bot. Se Stachys - 555-556
Stinkpaddan, zool. Se Paddslägtet - 555-556
Stinkspiritus, farmak., kallas en mjölkfärgad vätska - 555-556
Stinnare, sjöv. Se Aflöpning - 555-556
Stipa L., bot., ett slägte - 555-556
Stipendium, Lat., egentl. aflöning, numera penningunderstöd - 555-556
Stipites Laminariæ, bot., de nedre trinda delarna af bålen hos Laminaria digitata Lamour., en alg af fucoidéernas familj - 555-556, 557-558
Stipler, bot. - 557-558
Stipulera, bestämma, betinga - 557-558
Stirbey, furste. Se Bibesco - 557-558
Stirling. 1. Grefskap i mellersta Skotland - 557-558
Stirling. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - 557-558
Stirling, James - 557-558
Stirner, Max, psevdonym för den tyske skriftställaren Kaspar Schmidt - 557-558
Stirr. Se Laxslägtet, sp. 929 - 557-558
Stjedrin, psevdonym för den ryske författaren Saltykov - 557-558
Stjelk, caulis, bot., en örtartad, bladbärande stam (se d. o.) - 557-558
Stjelkknöl, bot. Se Stam - 557-558
Stjelkröta, trädgårdsk. - 557-558
Stjerna, i allmänhet benämning för himlakropparna, men särskildt för de s. k. fixstjernorna - 557-558, 559-560
Stjern-andar. Se Astral-andar - 559-560
Stjernanis. Se Anisum stellatum - 559-560
Stjernarp, herresäte i Eldsberga socken, Tönnersjö härad, Hallands län - 559-560
Stjernascidierna, Ascidiæ compositæ, zool., en grupp tillhörande klassen Tunicata, äro små sjöpungar - 559-560
Stjernbetäckning, astron., detsamma som ockultation (se d. o.) - 559-560
Stjernbilder - 559-560, 561-562, 563-564
Stjernblomstriga växter. Se Alsinaceæ - 563-564
Stjerndygn. Se Dygn - 563-564
Stjerneborg. Se Hven - 563-564
Stjerneroos, Magnus - 563-564
Stjernfall. Hvar och en har en klar natt iakttagit huru en stjernlik ljuspunkt plötsligen uppdyker på himmelen, skjuter fram ett längre eller kortare öfver densamma med stor hastighet och sedan plötsligt utsläckes - 563-564, 565-566
Stjernfallsregn, astron. Se Stjernfall - 565-566
Stjernfloka, bot. Se Astrantia - 565-566
Stjernfors, jernbruk i Ljusnarsbergs socken - 565-566
Stjernförteckning. Se Stjernkatalog - 565-566
Stjerngrupp kallas hvarje anhopning af stjernor på himlahvalfvet - 565-566, 567-568
Stjernhjul, mek. Se Kugghjul - 567-568
Stjernholm, gods i Nikolai socken, Jönåkers härad, Södermanlands län - 567-568
Stjernhvalf. Se Hvalf - 567-568
Stjernkammaren (Eng. Star chamber, Lat. Camera stellata) var namnet på en engelsk öfverdomstol - 567-568
Stjernkarta kallas planframställning af himmelssferen med dess stjernor - 567-568, 569-570
Stjernkatalog är en systematisk förteckning öfer stjernornas koordinater - 569-570
Stjernklasser äro vissa kategorier, i hvilka man sedan äldsta tider indelat stjernorna med afseende på deras ljusstyrka - 569-570
Stjernkoraller, Astracacea, zool. - 571-572
Stjernkors. Se Kors - 571-572
Stjernkors, finsk adlig slägt - 571-572
Stjernkors. 1. Magnus III Nicolai S. - 571-572
Stjernkors. 2. Ivar Månsson S. - 571-572
Stjernkunskap. Se Astronomi - 571-572
Stjernlök, bot. Se Ornithogalum - 571-572
Stjernmaskar, Gephyrea, zool., äro maskar med långsträckt, cylindrisk kropp utan yttre segmentering - 571-572
Stjernmullvadslägtet, Condylura, ett mullvadslägte - 571-572
Stjernmusslan, zool., detsamma som Donax (se d. o.) - 571-572
Stjernorp, socken i Östergötlands län - 571-572
Stjernorp l. Stjernarp, säteri i Stjernorps socken - 571-572, 573-574
Stjernparallax - 573-574
Stjernpolyeder. Se Polyeder - 573-574
Stjernpolygon. Se Polygon - 573-574
Stjernsafir, miner. Se Korund - 573-574
Stjernskott. Se Stjernfall - 573-574
Stjernsnäckslägtet, zool. Se Doris - 573-574
1. Stjernström, Edvard - 573-574
2. Stjernström, Johanna (Jeanette) Charlotta, dramatisk författarinna, den föregåendes maka. Se Granberg 2 - 573-574
3. Stjernström, Lovisa Elisabet, dramatisk författarinna, den föregåendes syster och Edvard S:s andra hustru. Se Granberg 3 - 573-574
Stjernsund, gods i Askersunds landsförsamling, Sundbo härad, Örebro län - 573-574, 575-576
Stjerntid, astron., den tid, som bestämmes af vårdagjämningspunktens eller fixstjernornas dagliga rörelse - 575-576
Stjerntydningskonst. Se Astrologi - 575-576
Stjerntyper äro vissa kategorier, i hvilka stjernorna indelas efter utseendet af deras spektra - 575-576
1. Stjernvall, Karl Johan - 575-576
2. Stjernvall, Gustaf Fredrik - 575-576
Stjernvall-Walleen, Karl Knut Emil - 575-576, 577-578
Stjernvidd, astron., afståndet till en stjerna, hvars årliga parallax är 1'' - 577-578
Stjernvädd. Se Scabiosa - 577-578
Stjernö, ö i Finmarkens amt (Norge) - 577-578
Stjernört. Se Stellaria - 577-578
Stjert, sjöv., en kort och smäcker tågände, fäst vid något - 577-578
Stjertamfibier, Urodela, zool., ordning inom amfibiernas klass bland ryggradsdjuren - 577-578
Stjertand l. spjutand, Anas acuta, zool., en art tillhörande and-slägtet - 577-578
Stjertbenet, gökbenet, svansbenet, os coccygis, anat., den nedre, vid korsbenet fästa änden af menniskans ryggrad - 577-578
Stjertblock, sjöv. Se Stjert - 577-578
Stjertfena. Se Fena - 577-578
Stjertglansstaren, zool. Se Lamprotor nithinæ - 577-578
Stjerthammare. Se Hammare 1 - 577-578
Stjertkittan, zool. Se Löfskatorna - 577-578
Stjertmesslägtet, Acredula, zool., slägte tillhörande fam. mesar, ordn. tättingar bland foglarna - 579-580
Stjert om stjert, bergsv. Då i ett malmförande berglager malmerna förekomma linsformigt och malmlinserna icke ligga i rad efter hvarandra - 579-580
Stjertpennor. Se Fjäder, zool. - 579-580
Stjerttalja, sjöv. Se Stjert - 579-580
Stjerttäckfjädrar. Se Fjäder, zool. - 579-580
Stjäla, jur. Se Stöld - 579-580
Stjördalen l. Stördalen, dalgång i Nordre Trondhjems amt, Norge - 579-580
Sto, hona af hästslägtet. Se Hästafvel - 579-580
Stoa, Grek., pelaregång, pelaresal, galleri - 579-580
Stobæus, en i Lunds universitets historia ryktbar slägt - 579-580
1. Stobæus, Andreas - 579-580
2. Stobæus, Nils - 579-580
3. Stobæus, Kilian d. ä. - 579-580, 581-582
Stobaios, fullst. Joannes S., d. v. s. Joannes från Stoboi i Macedonien - 581-582
Stobée, Lorentz Kristoffer - 581-582
Stoby, socken i Kristianstads län - 581-582
Stock, egentl. den nedre, tjockare, afhuggna delen af en trädstam - 581-582
Stocka ett ankare, sjöv., att sätta stocken i ankaret - 581-582
Stockaryd, socken i Jönköpings län - 581-582
1. Stockenström, Erik von - 581-582, 583-584
2. Stockenström, Salomon von - 583-584
Stockfisk kallas torkad torsk (Gadus callarios). Jfr Klippfisk - 583-584
Stockfleth, Nils Joachim Christian Vibe - 583-584
Stockflotte, flytande stöd för en krigsbrygga - 583-584
Stockhausen, Julius - 583-584
Stockholm, Sveriges hufvudstad - 583-584, 585-586, 587-588, 589-590, 591-592, 593-594, 595-596, 597-598, 599-600, 601-602, 603-604, 605-606, 607-608
Stockholms-alnen (Linea Carolina). Se Aln - 607-608
Stockholms blodbad - 607-608, 609-610
Stockholms brofamn. Se Famn - 609-610
Stockholms dagblad, morgontidning, som utkommer i Stockholm - 609-610, 611-612
Stockholms Figaro. Se Figaro, Stockholms - 611-612
Stockholms freder och fördrag - 611-612, 613-614
Stockholmsgranit, geol., petrogr., en i trakten omkring Stockholm förekommande granitvarietet - 613-614
Stockholms hospital för sinnessjuka, Konradsberg, är beläget på Kungsholmen - 613-614
Stockholms högskola - 613-614, 615-616, 617-618
Stockholms inteckningsgaranti-aktiebolag. Se Inteckningsgaranti-aktiebolag - 617-618
Stockholms kloster - 617-618
Stockholms konstförening. Se Konstföreningen i Stockholm - 617-618
Stockholms län omfattar östra delarna af Upland och Södermanland - 617-618, 619-620
Stockholms läraresällskap, hvars stadgar antogos d. 12 Febr. 1872 - 619-620
Stockholms lärda tidningar. Se Lärda tidningar - 619-620
Stockholms-Näs. Se Näs 7 - 619-620
Stockholmsposten. 1. Tidning, som på Sveriges vittra odling öfvat ett mycket stort inflytande - 619-620, 621-622
Stockholmsposten. 2. Stockholmsposten var äfven namnet på en daglig tidning, som började utgifvas 1869 - 621-622
Stockholms sjukhem, beläget inom Kungsholms församling - 621-622
Stockholms skärgård, den vidsträcktaste af Sveriges många skärgårdar - 621-622, 623-624
Stockholms slott - 623-624, 625-626
Stockholms stads konsistorium. Se Konsistorium - 625-626
Stockholms teatrar - 625-626, 627-628, 629-630, 631-632, 633-634
Stockholm-Vesterås-Bergslagens jernväg - 633-634
Stockjobber. Se Jobber - 633-634
Stocklack. Se Gummilacka - 633-634
Stockmar, Christian Friedrich von - 633-634
Stockport, stad i engelska grefskapet Chester och Lancaster - 633-634
Stockros, bot., trädg., var ursprungligen det svenska namnet på slägtet Lavatera L., men detta namn tillägges numera allmänt Althæa rosea Cavan. - 633-634
Stockröta. Se Potatessjuka - 633-634
Stockstraff, ett förr användt skamstraff - 633-634
Stocksund, sund i Stockholms län - 633-634
Stockton, stad i nord-amerikanska staten Kalifornien - 633-634
Stockton-on-Tees, stad i engelska grefskapet Durham - 633-634
Stockverk. Se Fältbefästning, sp. 568, och Malm, sp. 716 - 633-634
Stod. Se Bildstod - 633-634
Stoddard, Richard Henry - 635-636
Stodius, Martin Henry - 635-636
Stoff, T., tyg; ämne - 635-636
Stoffe, Jan Jacobsz van der - 635-636
Stoffel, Eugène Georges Henri Céleste, baron de S. - 635-636
Stoftfigurer. Se Elektriska figurer - 635-636
Stoftmoln och stoftregn, meteor. - 635-636
Stoglav (R., »hundra kapitel»), en rysk lagsamling - 635-636
Stoicism, stoikernas filosofi. Se Stoiska skolan - 635-636
Stoiker, medlem af den stoiska filosofiska skolan. Se Stoiska skolan - 635-636
Stoiska skolan var en af den senare antikens ryktbaraste filosofskolor - 635-636, 637-638, 639-640
Stokade l. Helt-Stokade, Nicolaes de (skref sig äfven: Stockade och Helt Le Stocade) - 639-640, 641-642
Stokes, George Gabriel - 641-642
Stoke's liniment. Se Liniment - 641-642
Stoke-upon-Trent, stad i engelska grefskapet Stafford - 641-642
Stola, Lat., betecknade ursprungligen en lång, veckad klädning - 641-642
Stolberg (Stollberg), stad i preussiska regeringsområdet Aachen (Rhenprovinsen) - 641-642
Stolberg, gammal tysk greflig ätt - 641-642
1. Stolberg, Christian - 641-642
2. Stolberg, Friedrich Leopold - 641-642
3. Stolberg, Otto, grefve zu S.-Wernigerode - 641-642, 643-644
Stolbova, en nu försvunnen by i ryska guvern. Sankt Petersburg (Ingermanland) - 643-644
Stolgång, anus, anat. Se Anus - 643-644
Stolherre. Se Fehmdomstolar - 643-644
Stoliditet (af Lat. stolidus, dum), dumhet, enfald - 643-644
Stoljetov, Nikolaj Grigorjevitj - 643-644
Stoll, bergsv. Se Dagort - 643-644
Stoll, Maximilian - 643-644
Stollberg. Se Stolberg - 643-644
Stolnik (af R. stol, bord), hofmästare - 643-644
Stolo. Se Licinius - 643-644
Stolp l. Stolpe, stad i preussiska regeringsområdet Köslin (Pommern) - 643-644
Stolpe, stad. Se Stolp - 643-644
Stolpe, Knut Hjalmar - 643-644, 645-646
Stolpiller, Suppositoria, med., kallas koniskt formade, halffasta medikament, som för olika ändamål införas genom stolgångsöppningen in i ändtarmen - 645-646
Stolpmünde. Se Stolp - 645-646
Stolze, Heinrich August Wilhelm - 645-646
Stolzenfels, slott i preussiska regeringsområdet Koblenz (Rhenprovinsen) - 645-646
Stolzenhagen, Benedikt. Se Jakob af Jüterbogk - 645-646
Stomacefal, missbildad med tätt sittande ögon och snabelformig näsa samt vanligen utan mun - 645-646
Stomakace, med. Se Munsjukdomar - 645-646
Stomakal, magstärkande medel - 645-646
Stomatitis, inflammation i munnen - 645-646
Stomatomykosis, med. Se Torsk - 645-646
Stomatoskop, ett instrument - 645-646
Stomhemman, detsamma som annexhemman (se d. o.) - 645-646
Stomkarta. Se Karta - 645-646
Stomp, Fr. estompe, en vid ritning och pastellmålning begagnad spetsig skinnrulle - 645-646
Stone, Edward James - 645-646
Stonehenge, Eng., berömd stensättning i engelska grefskapet Wilts, 12 km. n. om Salisbury - 645-646, 647-648
Stonewall, Eng., »stenmur», binamn på den amerikanske generalen Th. J. Jackson - 647-648
Stoop, Dirk (van der) - 647-648
Stop, äldre svenskt rymdmått för våta varor - 647-648
Stoppa, sjöv. - 647-648
Stoppage in transitu, stoppningsrätt, säljares åtgärd att vid köparens inträdda obestånd behålla en vara - 647-648
Stoppande medel, farmak. Se Obstruentia - 647-648
Stoppare, sjöv. - 647-648
Stoppningsrätt. Se Stoppage in transitu - 647-648
Stoppton. Se Horn, musikt. - 647-648
Stor, sjöv. - 647-648
Stora, hamn. Se Philippeville - 647-648
Storaa (äfven kallad Holstebroå), Nörrejyllands näst längsta å - 647-648
Stora armpipan, anat. Se Arm - 647-648
Stora Atlas. Se Atlas - 647-648
Stora Balkan. Se Balkan - 647-648
Stora Belt. Se Belt 1 - 647-648
Stora björnen. Se Björn, astron. - 647-648
Stora Björnsjön. Se Björnsjön - 647-648
Stora bröstpulsådern. Se Bröstpulsådern - 647-648
Stora Buchariet. Se Turkestan - 647-648
Stora Fiskfloden. Se Fiskfloden - 647-648
Stora flottan. Se Flotta, sp. 1491 - 647-648
Stora Hammar. Se Hammar 2 - 647-648
Stora Harrie. Se Harrie 2 - 647-648
Stora Herrestad. Se Herrestad 4 - 647-648
Stora hunden, astron. Se Hunden - 647-648
Stora högqvarteret. Se Högqvarter 2 - 647-648
Stora Irland. Se Hvitramannaland - 647-648
Stora isländingasagan. Se Sturlungasagan - 647-648
Stora jagten. Se Högdjur - 647-648
Stora juntan. Se Junta - 647-648
Stora kanalen. Se Kejsarekanalen - 647-648
Stora Karlsö. Se Karlsöarna (Denna ö tillhör numera »Karlsö jagt- och djurskyddsföreningsbolag»...) - 647-648
Stora Kil, nytt namn å Kils socken i Värmlands län, Kils härad. Se Kil 2 - 647-648
Stora kommissionen var ett af de förnämsta verktygen vid de stora räfsterna under Karl XI:s regering - 647-648, 649-650
Stora Kopparbergs bergslag. Se Falu bergslag - 649-650
Stora Kopparbergs församling i Kopparbergs län - 649-650
Stora Kopparbergs grufva. Se Falu grufva - 649-650
Stora kroppspulsådern, anat. Se Aorta - 649-650
Stora Köpinge. Se Köpinge 2 - 649-650
Stora Lule-elf. Se Lule-elf - 649-650
Stora Lulevattnen, gemensamt namn för den rad af smala sjöar, som i Lule lappmark från grannskapet af riksgränsen sträcker sig mer än 140 km. i nästan rak, sydöstlig riktning - 649-650
Stora Lundby. Se Lundby 5 - 649-650
Stora Lu-tsju. Se Lu-tsju-öarna - 649-650
Stora Malm, socken i Södermanlands län - 649-650
Stora Markie. Se Markie - 649-650
Stora Mellby, socken i Elfsborgs län. Se Mellby - 649-650
Stora Mellösa. Se Mellösa 2 - 649-650
Storamiral, en fordom i Sverige förekommande benämning på flottans högste styresman näst konungen - 649-650
Storamiralen Prins Karls kyrka l. Prins Karls kyrka. Se Loftahammar - 649-650
Storamiralens regemente. Se Marinregementet - 649-650
Stora Mogul. Stormogul - 649-650
Stora nordiska kriget. Se Nordiska kriget - 649-650
Stora oceanen. Se Stilla hafvet - 649-650
Stora oktaven. Se Oktav - 649-650
Stora rimkrönikan. Se Rimkrönikorna - 649-650
Stora Rytterne. Se Rytterne - 649-650
Stora Råby. Se Råby 3 - 649-650
Stora Rör, färjeställe och postkontor i Högsrums socken - 649-650
Stora sabbaten. Se Lördag - 649-650
Stora saltsjöstaden. Se City of the Great Salt Lake - 649-650
Stora Sankt Bernhard. Se Bernhard, S:t - 649-650
Stora sekreta deputationen. Se Deputation - 649-650
Stora sjöfallet. Se Lule-elf - 649-650
Stora Skedvi. 1. Socken i Kopparbergs län - 649-650
Stora Skedvi. 2. Tingslag i Kopparbergs län - 649-650
Stora Slafsjön. Se Slafsjön - 649-650
Stora Slågarp. Se Slågarp 2 - 649-650
Stora Stöten. Se Falu grufva - 649-650
Stora Sunda-öarna. Se Sunda-öarna - 651-652
Stora Sundby, herresäte i Öja socken, Vesterrekarne härad, Södermanlands län - 651-652
Stora teatern i Stockholm. Se Stockholms teatrar - 651-652
Stora tullen. Se Bevillningar - 651-652
Stora Tuna. 1. Socken i Kopparbergs län. Se Tuna - 651-652
Stora Tuna. 2. Kontrakt, i Vesterås stift - 651-652
Stora Tuna och Gustafs tingslag, i Kopparbergs län - 651-652
Stora Uppåkra med Flackarp, socken i Malmöhus län - 651-652
Storavan, insjö i Lappland - 651-652
Stora vattenormen, astron. Se Hydra 2 - 651-652
Storax l. Styrax, en till rökelse och parfymer använd balsamart - 651-652
Stora Åby, socken i Östergötlands län. Se Åby - 651-652
Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike - 651-652, 653-654, 655-656, 657-658, 659-660, 661-662, 663-664, 665-666, 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676, 677-678, 679-680, 681-682, 683-684, 685-686, 687-688, 689-690, 691-692
Stor-Bulgarien, ett bulgariskt rike vid Volga under medeltiden. Se vidare Bulgarien - 691-692
Storbåt, skeppsb. Se Barkass och Roslagsskuta - 691-692
Stor-Caiman. Se Caiman-öarna - 691-692
Storcirkel, matem. Se Sfer - 691-692
Storcirkelsegling, sjöv., navigering långs storcirkeln mellan tvänne ställen på jordens yta - 691-692
Storck, Herman Baagöe - 691-692
Stordöden. Se Digerdöden - 691-692
Store, ett tillnamn, som vanligen gifves åt den slägt, till hvilken ärkebiskopen Johannes Magnus (d. 1544) hörde - 691-692
Storebrass, sjöv. Se Brass - 691-692
Storebro, bruk i Vimmerby landsförsamling - 691-692
Storeheddinge, stad i östra Själland - 691-692
Storelfven är ett mycket allmänt namn på norska elfvar - 693-694
Store-ätten. Se Store - 693-694