- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström

(1891) Tema: Reference
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Idun med vishetens äpplen
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Femtonde bandet
Socker - Tengström

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1891


Förord till den elektroniska upplagan

Detta är femtonde bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1891.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.


The above contents can be inspected in scanned images: Titelsida, Titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - Titelsida, Titelbladets baksida
Redaktörer. I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Rättelser - v, vi
Socker, kem. Med sockerarter förstår man i allmänhet kolhydrat, som hafva söt smak och kunna kristallisera - 1-2, 3-4, 5-6
Sockerbeta, hvitbeta l. foderbeta, bot. tekn., benämnas afarter af Beta vulgaris L. och B. maritima L. - 5-6
Sockerkistträ l. vestindiskt cederträ, tekn. - 5-6
Sockerkulär. Se Karamell - 5-6
Sockerlönn, bot. Se Lönn - 5-6
Sockerpalm, svensk benämning på en af de palmarter, som lemna socker. Se Arenga - 5-6
Sockerröret, Saccharum officinarum L., bot., tekn., med., är ett ståtligt gräs - 5-6
Sockerrötter. Se Scorzonera - 5-6
Sockersjuka, Diabetes mellitus, Glykosuri, Hydruri, Mellituri, en vanligen kronisk sjukdom - 5-6, 7-8
Sockerskatt, finansv., konsumtionsskatt på socker - 7-8, 9-10
Sockertoppskål, bot. Se Brassica - 9-10
Sockerärter. Se Ärter - 9-10
Sockne-allmänning. Se Allmänning - 9-10
Socknegång, benämning på en fordom bland skoldjeknar allmän sed att gå omkring i socknen och uppbära penningar till understöd under studietiden - 9-10
Socorro. 1. Hufvudstad i staten Santander i syd-amerikanska republiken Columbia - 9-10
Socorro. 2. Stad i nord-amerikanska territoriet New Mexico - 9-10
Soda, kem., natriumkarbonat, kolsyradt natron - 9-10, 11-12
Sodales, Lat., »kamrater», medlemmar af religiösa brödraskap hos romarna - 11-12
Sodalit, miner. - 11-12
Sodalitie-hemman. Se Sodales - 11-12
Sodalitium majus lundese. Se Sodales - 11-12
Sodankylä, socken i Lappmarkens domsaga och härad af Uleåborgs län - 11-12
Sodavatten, farmak., med. - 11-12
Sodaört, bot. Se Salsola - 11-12
Soddoma. Se Sodoma - 11-12
Soden, badort i preussiska regeringsområdet Wiesbaden (Hessen-Nassau) - 11-12
Soden, Friedrich Julius Heinrich von - 11-12
Sodium, detsamma som natrium (se d. o.) - 11-12
Sodom, forntida stad i Palestina, i Siddim-dalen - 11-12
Sodoma, egentl. Giovanni Antonio Bazzi - 11-12, 13-14
Sodomit, person, som tillfredsställer könsdriften på ett onaturligt sätt - 13-14
Sodomsäpple. Se Solanum - 13-14
Soennecken (Sönnecken), Friedrich - 13-14
Soest, stad i preussiska regeringsområdet Arnsberg (Westfalen) - 13-14
Soetbeer, Georg Adolf - 13-14
Soeurs de la charité, Fr. Se Barmhertiga systrar - 13-14
Sofala (Arab., »låglandet»), ett till det portugisiska området hörande kustland i Öst-Afrika - 13-14
Soffarider, saffarider. Se Persien, sp. 1095 - 13-14
Sofia, hufvudstad i furstendömet Bulgarien - 13-14
Sofia, svenska drottningar - 13-14
Sofia. 1. Sofia, dotter af danske konungen Erik Plogpenning - 13-14
Sofia. 2. Sofia Magdalena - 13-14
Sofia. 3. Sofia Vilhelmina Mariana Henrietta - 13-14, 15-16, 17-18, 19-20
Sofia (Sofie), danska drottningar - 19-20
Sofia. 1. Sofia, dotter till den ryske furst Vobodar i Halicz - 19-20
Sofia. 2. Sofia af Pommern - 19-20
Sofia. 3. Sofia af Mecklenburg - 19-20
Sofia. 4. Sofia Amalia - 19-20
Sofia. 5. Sofia Magdalena - 19-20
Sofia, svenska prinsessor - 19-20
Sofia. 1. Sofia, dotter af Gustaf I - 19-20
Sofia. 2. Sofia Albertina - 19-20, 21-22
Sofia. 3. Sofia Vilhelmina. Se Gustaf, sp. 280 - 21-22
Sofia Albertina. Se Sofia, svenska prinsessor 2 - 21-22
Sofia Alexejewna, rysk storfurstinna - 21-22
Sofia Charlotta, drottning af Preussen - 21-22
Sofia-dalen. Se Bulgarien, sp. 1316 - 21-22
Sofia Dorotea, kurprinsessa af Hannover - 21-22
Sofiahemmet, en i Stockholm år 1889 öppnad anstalt, som på samma gång är en sjuksköterskeskola och ett sjukhem - 21-22, 23-24
Sofia-kyrkan. Se Bysantisk konst - 23-24
Sofia Magdalena, ett stundom förekommande namn på några kyrkor - 23-24
Sofia Magdalena. Se Sofia, svenska drottningar 2 - 23-24
Sofider, safider. Se Persien, sp. 1097 - 23-24
Sofiero, slott i Malmöhus län - 23-24
Sofism, falsk slutledning, hvars falskhet är svår att upptäcka - 23-24
Sofist betydde hos forntidens greker dels i allmänhet en vis och mångkunnig man, företrädesvis om han gjort till lefnadsyrke att mot betalning undervisa andra, dels och företrädesvis anhängaren af en viss filosofisk skola, som uppträdde i Grekland under senare hälften af 5:te och förra hälften af 4:de årh. f. Kr. - 23-24, 25-26
Sofokles, det forna Greklands störste tragiske skald - 25-26
Sofron, forngrekisk mimograf. Se Mimos - 25-26
Sofronist, fornatheniensisk ämbetsman - 25-26
Softa, plur. softas, egentl. en af glödande kunskapsifver tärd yngling - 25-26
Soga-brunt. Se Bruna färger - 25-26
Sogdiana, efter hvartannat det persiska, det macedoniska och det grekisk-baktriska rikets nordöstligaste provins - 27-28
Sogn, det norska landskap, som omgifver den stora Sognefjorden - 27-28
Sognefjorden, den största och längsta af de stora fjordarna på Norges vestkust - 27-28
Sognefoged kallas i Danmark en i hvarje landsförsamling ibland innevånarna af amtmannen utsedd ombudsman - 27-28
Sogneraad är namn på kommunalstyrelserna på landet i Danmark - 27-28
Soham, stad i engelska grefskapet Cambridge - 27-28
Sohár, stad i arabiska sultanatet Oman - 27-28
Sohar, en på arameiska språket författad kommentar till pentatevken - 27-28
Sohariska skolan. Se Kabbala - 27-28
Sohl (Magyar. Zolyom Varmegye), komitat i Ungern - 27-28
Sohlman, Per August Ferdinand - 27-28, 29-30
Sohn, Wilhelm - 29-30
Soho, förstad till Birmingham, i engelska grefskapet Stafford - 29-30
Soi-disant, Fr., så kallad, föregifven - 29-30
Soignies, stad i belgiska provinsen Hainaut - 29-30
Soirée, Fr. Se Soaré - 29-30
Soissons, stad och fästning af 2:dra kl. i franska depart. Aisne - 29-30, 31-32
Soja, en vätska, som beredes ur fröet af Dolichos Soja L., den s. k. soja-bönan - 31-32
Sojoner l. sojoter, sibiriskt folk. Se Kojbaler och Tatarer - 31-32
Sokoto. 1. Biflod från venster till mellersta Niger - 31-32
Sokoto. 2. (Sakatu) ett i mellersta Sudan beläget märkligt rike - 31-32
Sokotora l. Sokotra, ö vid Afrikas östra kust - 31-32
Sokrates (Lat. Socrates), en af Greklands och alla tiders störste tänkare - 31-32, 33-34, 35-36
Sokrates, grekisk kyrkohistoriker - 35-36
Sokratiker, lärjunge af Sokrates - 35-36
Sokratisk, hvad som har afseende på Sokrates - 35-36
Sol, astron. Se Solen - 35-36
Sol, Nord. mytol., var enligt den yngre eddan dotter af Mundelföre - 35-36
Sol, musikt., det franska och italienska namnet på tonen g - 35-36
Sol, myntv. 1. Se Sou - 35-36
Sol, myntv. 2. (Plur. soles). Mynt i Peru - 35-36
Solander, Daniel - 35-36
Solaneæ Juss l. Solanaceæ Lindl., bot., en nat. fam. af örter och buskar - 35-36
Solanin, kem., en qväfvehalting glykosid - 35-36
Solano, en het, sirockon liknande, sydöstlig vind - 35-36
Solanum Tourn., bot., farmak., ett till nat. fam. Solaneæ Juss, kl. Syngenesia L., ordn. Monogamia, hörande slägte af örter och halfbuskar - 35-36, 37-38
Solar l. solarisk (Lat. solaris, af sol, sol), hvad som har afseende på solen - 37-38
Solari. 1. Cristoforo S. - 37-38
Solari. 2. Andrea S. - 37-38
Solario, Antonio, kallad il Zingaro - 37-38
Solarium, Lat. (af sol, sol), sol-ur - 37-38
Sólarljóð. Se Solsången - 37-38
Sola-vexel, bankt. Se Vexel - 37-38
Solbad, insolation, balneol., benämnes den obetäckta kroppens utsättande helt eller delvis för omedelbar inverkan af solstrålarna - 37-38
Solberga. 1. Socken i Elfsborgs län - 37-38
Solberga. 2. Socken i Göteborgs och Bohus län - 37-38
Solberga. 3. Socken i Malmöhus län - 37-38
Solberga. 4. Norra Solberga, socken i Jönköpings län - 37-38
Solberga. 5. Södra Solberga, socken i Jönköpings län - 37-38
Solberga, ett kloster, som var beläget inom Visby stadsmur - 37-38, 39-40
Solblindhet, med. Genom inverkan af starkt ljus eller solsken kunna samma symtom uppkomma som de, hvilka omtalas under snöblindhet - 39-40
Solbränna, med., den förändring af huden, som uppstår genom solstrålarnas direkta inverkan på densamma - 39-40
Solcirkel l. solcykel, astron., en tidrymd af 28 år - 39-40
Solcykel, astron. Se Solcirkel - 39-40
Sold, benämning på den aflöning, som under förgångna tider bestods krigsmannen - 39-40
Soldag. Se Soltid - 39-40
Soldan, August Fredrik - 39-40, 41-42
Soldanella L., bot., ett litet slägte alpina örter - 41-42
Soldat (jfr Sold), såsom benämning för krigsmannen, användes egentligen först under 17:de årh. - 41-42
Soldatesk (Fr. soldatesque, af soldat), soldatmanskap - 41-42
Soldatgatt, sjöv. Se Björnhål - 41-42
Soldnär. Se Sold - 41-42
Soldo, myntv., italienskt kopparmynt - 41-42
Soldygn. Se Dygn - 41-42
Soldyrkan, den form af naturtillbedjan, i hvilken solguden dyrkades som den förnämste af alla naturmakterna - 41-42
Sole. Se Hafrsfjord - 41-42
Solecism, syntaktiskt språkfel; groft fel mot skick och god ton - 41-42
Solen, astron., planetsystemets centralkropp - 41-42, 43-44, 45-46, 47-48, 49-50
Solenhofenskiffer, geol., en vid Solenhofen nära Eichstätt i Bajern förekommande, till Öfre Jura hörande kalksten eller mergelskiffer - 49-50
Solenn, högtidlig, festlig - 49-50
Solenoid, fys., är en i många, tätt intill hvarandra hopskjutna, men dock från hvarandra isolerade, cirkelformiga vindningar böjd ledningstråd - 49-50, 51-52
Soleure. Se Solothurn - 51-52
Solf (F. Sulva), socken i Vasa län, Nerpes domsaga, Korsholms härad - 51-52
Solfacklor. Se Solen, sp. 45 - 51-52
Solfa-metoden, en af den engelske presten J. Curwen uppfunnen metod för notering och sångundervisning - 51-52
Solfatar, geol., det slags gasvulkaner, ur hvilka hufvudsakligen svafvelväte och svafvelsyrlighet utströmma. Se Gas-vulkan - 51-52
Solfeggio, Ital., musikt., sångöfning - 51-52
Solferino, by uti italienska provinsen Mantua - 51-52
Solfisken, zool. Se Klumpfisken och Sillkungen 1 - 51-52
Solfjäder kallas en af växtblad, papper, fjädrar eller lätt tyg tillverkad artikel - 51-52
Solfjädershvalf. Se Hvalf - 51-52
Solfjädersorden, hoforden, stiftad af dåv. kronprinsessan Lovisa Ulrika - 51-52
Solfjäderspalm, bot., gemensamt namn på en mängd palmer - 51-52
Solfläckar. Se Solen, sp. 45 - 51-52
Solförmörkelse. Se Förmörkelser - 51-52
Solger ... - 53-54, 55-56
Sollohub ... - 57-58, 59-60, 61-62, 63-64, 65-66
Soltyk ... - 67-68, 69-70, 71-72, 73-74, 75-76
Sommer ... - 77-78, 79-80, 81-82, 83-84, 85-86
Sonnister ... - 87-88, 89-90, 91-92, 93-94, 95-96
Sorö amt ... - 97-98, 99-100, 101-102, 103-104, 105-106
Souza, Adélaïde, född Filleul - 105-106
Sowerby, James - 105-106
Sowerbybridge, stad i engelska grefskapet York - 105-106
Sovereign, engelskt guldmynt - 105-106
Sowinski, Albert - 105-106
Sowinski, Leonard - 105-106
Soya. Se Soja - 105-106
Soyaux, Hermann - 105-106
Sozodont, ett af qvacksalfvare såldt medel till tänders konservering och rengöring - 105-106
Sozomenos, Hermias Salamenes - 105-106
Sozzini. Se Socinus - 105-106
Spaa, stad i belgiska provinsen Liège - 105-106
Spach, Ludwig Adolf - 105-106
Spada, Leonello - 105-106, 107-108
Spadaro, Micco, egentligen Domenico Gargiulo - 107-108
Spadicifloræ, kolfblomstriga, bot. - 107-108
Spado, Lat., snöping, evnuk - 107-108
Spagirica, kem. farmak. Se Kräkvin-sten - 107-108
Spagiriska metoden, med., kallades det under 17:de och 18:de årh. allmänna bruket af »remedia spagirica» - 107-108
Spagna, Giovannilo, egentl. Giovanni di Pietro - 107-108
Spagnoletto, Lo. Se Ribera - 107-108
Spagnuolo, Lo. Se Crespi, G. M. - 107-108
Spahi (riktigare Sipahi) kallades ursprungligen den förnämligaste af de sex besoldade ryttarekårer, som uppsattes af den turkiska statskassan - 107-108
Spak, sjöv. Se Bråspel, Gångspel, Handspak och Ratt - 107-108
Spakvatten, ett äldre namn på »stillvatten» - 107-108
Spalatin, Georg - 107-108
Spalato l. Spalatro (Slav. Split), stad i österrikiska kronlandet Dalmatien - 107-108
Spalax, zool. Se Blindrotta - 107-108
Spaldencreutz, adlig ätt, härstammande från Skotland - 107-108
Spaldencreutz. 1. Johan Adolf S. - 107-108
Spaldencreutz. 2. Arvid Johan S. - 107-108, 109-110
Spalding, stad i engelska grefskapet Lincoln - 109-110
Spalier. Se Espalier - 109-110
Spallanzani, Lazaro - 109-110
spalt (T. spalte, af spalten, klyfva), benämning på de genom upprättstående linier skilda afdelningarna af en tryckt eller skrifven sida - 109-110
Spandau, stad och fästning i preussiska regeringsområdet Potsdam (Brandenburg) - 109-110
Spandemager, Hans Olufsen - 109-110
Spandriller, byggnadsk., kallas de merendels med målningar prydda mursvicklarna mellan arkadbågarna omedelbart under galleriet på en byggnad - 109-110
Spangberg l. Spangsberg, Morten - 109-110
Spangenberg, August Gottlieb - 109-110
Spanheim, Ezechiel von - 109-110
Spani (Spanno), Prospero, kallad Clementi - 109-110
Spanieln, zool. Se Hunden, sp. 70 - 109-110
Spanien (Sp. España), konungarike i södra Europa - 111-112, 113-114, 115-116, 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126, 127-128, 129-130, 131-132, 133-134, 135-136, 137-138, 139-140, 141-142, 143-144, 145-146, 147-148, 149-150
Spaniol, ett slags fint snus - 149-150
Spaniolett. Se Espagnolett - 149-150
Spanishtown, fordom Santiago de la Vega, stad på britisk-vestindiska ön Jamaica - 149-150
Spanmål, landtbr. och ekon., en gemensam benämning på de odlade sädesslagens frön - 149-150
Spanmålslagar. En äldre lagstiftning hade en mängd bestämmelser rörande såväl den inhemska som den utländska spanmålshandeln - 149-150, 151-152
Spann, gammalt mått, numera obrukligt - 151-152
Spannarp, socken i Hallands län - 151-152
Spannbåge. Se Förlöpare - 151-152
Spannland, kamer., ett mått för jordvidder i de orter, der tunnlandsmåttet ej begagnas - 153-154
Spanska fiolen (spanska felan), ett straffredskap - 153-154
Spanska flugor, Cantharides, farmak. med., kallas de torkade individerna af insekten Lytta vesicatoria Fabr. - 153-154
Spanska Guyana. Se Guyana 5 - 153-154
Spanska literaturen - 153-154, 155-156, 157-158, 159-160, 161-162, 163-164
Spanska makrillen. Se Makrillslägtet - 163-164
Spanska mark kallades det område mellan Pyrenéerna och Ebro, omfattande Katalonien, Navarra och en del af Aragonien, hvilket eröfrades af Karl den store 778 och förvaltades af grefvarna af Barcelona - 163-164
Spanska Nederländerna. Se Nederländerna - 163-164
Spanska ryttare, befästningsk., ett fordom brukligt stormhinder - 163-164
Spanska sjön, stundom förekommande benämning på Biscayaviken - 163-164
Spanska språket - 163-164, 165-166, 167-168
Spanska stöfveln, ett tortyrinstrument, som förr användes för att genom hoppressning af benet framkalla en oerhördt intensiv smärta - 167-168
Spanska tronföljdskriget kallas det stora krig, som under åren 1701-14 rasade - 167-168, 169-170
Spanska viner - 169-170
Spanskgröna, kem., kopparacetat, ättiksyrad kopparoxid - 169-170, 171-172
Spansk humle, herba origani cretici, farmak., drog - 171-172
Spansk körfvel. Se Körfvel och Myrrhis - 171-172
Spansk peppar. Se Capsicum - 171-172
Spansk ryttare, befästningsk. Se Spanska ryttare - 171-172
Spanskt rör. Se Calamus och Rör - 171-172
Spansk sköld, herald., vapensköld, hvars neder kant är afrundad, utan spets - 171-172
Spanskt spel (vindspel), sjöv. - 171-172
Spant, skeppsb., de inre i tvärskeppsriktning liggande fartygsdelar - 171-172
Spantring. Se Spant - 171-172
Sparadrap, af Nylat. sparadrapum, farm. med., en förr bruklig benämning på häftplåster - 171-172
Sparassis Fr., blomkålssvamp, bot., kallas ett slägte bland fingersvamparna - 171-172, 173-174
Sparbank, rättare Sparkassa - 173-174, 175-176
Spardäck, skeppsb. Se Däck - 175-176
Sparffoglar. Se Emberizinæ - 175-176
Sparfhöken, Astur nisus, zool., en art tillhörande hökslägtet - 175-176
Sparfhöksgamen. Se Gyps - 175-176
Sparfslägtet, zool. Se Emberiza - 175-176
Sparfugglan, Strix passerina, zool., tillhör uggleslägtet - 175-176
Sparfvenfeldt (Sparfvenfelt), Johan Gabriel - 175-176, 177-178
Sparganium ... - 177-178, 179-180, 181-182, 183-184, 185-186
Sparre ... - 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196
Spartacus ... - 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206
Spegel ... - 207-208, 209-210, 211-212, 213-214, 215-216
Spekulation ... - 217-218, 219-220, 221-222, 223-224, 225-226
Spencer-Churchill ... - 227-228, 229-230, 231-232, 233-234, 235-236
Spetsbergen ... - 237-238, 239-240, 241-242, 243-244, 245-246
Spiess ... - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256
Spinnegods ... - 257-258, 259-260, 261-262, 263-264, 265-266
Spiritism ... - 267-268, 269-270, 271-272, 273-274, 275-276
Spofsnäppan ... - 277-278, 279-280, 281-282, 283-284, 285-286
Spranger ... - 287-288, 289-290, 291-292, 293-294, 295-296
Springeskatt ... - 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306
Sprödhet ... - 307-308, 309-310, 311-312, 313-314, 315-316
Staal ... - 317-318, 319-320, 321-322, 323-324, 325-326
Stadsjord ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Stafylorafi ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Stam ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Stang ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Stannum ... - 367-368, 369-370, 371-372
Starkodder l. Starkotter. Se Starkad - 373-374
S-tarm, sigma romanum, anat. - 373-374
Starnberg, by i bajerska reg.-omr. Oberbaiern - 373-374
Starobrjadeter (»gammaltroende») kallas den del af den ryska sekten starovertserna (jfr Raskolniker), som icke allenast skiljer sig från den grekisk-ryska kyrkan i afseende på ritualen, utan äfven vägrar att erkänna de af densamma invigde presterna och har sina egne vigde prester - 373-374
Starodub, stad i ryska guvern. Tjernigov - 373-374
Staro-Konstantinov, stad i ryska guvernementet Volynien - 373-374
Starost kallades fordom i Polen den adelsman, hvilken som gåfva, pant eller län på lifstid innehade ett kungligt gods - 373-374
Staro-Tjerkask. Se Novo-Tjerkask - 373-374
Starovertser. Se Raskolniker - 373-374
Starr, med. 1. Grå starr l. katarakt - 373-374, 375-376, 377-378
Starr. 2. Svart starr, fullständig blindhet - 377-378
Starr. 3. Grön starr. Se Glaukom - 377-378
Starr, starrgräs, Carex L., bot., benämnes ett mycket artrikt slägte bland halfgräsen - 377-378
Starrkärr (Stärkered), socken i Elfsborgs län - 377-378
Start, Eng., sportt., sjelfva ansatsen i en täflingsstrid - 377-378
Staryi Oskol, stad i ryska guvernementet Kursk - 377-378
Stas, blodstockning. Se Hyperemi - 377-378
Stasimon (»ståndkör»), i det forngrekiska dramat en större, i lyriska versmått affattad körsång - 377-378
Stasinos, forngrekisk episk skald från Cypern - 377-378
Stasjulevitj, Michail Matvjejevitj - 377-378
Stassfurt, stad i preussiska regeringsområdet Magdeburg (prov. Sachsen) - 377-378, 379-380
Stassfurtit, miner. Se Boracit - 379-380
Stat. 1. Politiskt samhälle - 379-380, 381-382, 383-384, 385-386, 387-388
Stat. 2. Admin. Sammanfattningen af de civila och militära ämbets- och tjenstemän, som tillhöra ett rikes förvaltning och krigsmakt - 387-388
Stat. 3. Stat i ekonomisk mening har en tvåfaldig betydelse - 387-388
Stat. 4. Årsaflöning in natura - 387-388, 389-390
Statenhuk, Kap. Se Farewell - 389-390
Staten Island, ö tillhörig nord-amerikanska staten New York - 389-390
Statenland. Se Eldslandet - 389-390
Statens historiska museum, i Stockholm - 389-390
Statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa. Se följ. art. - 389-390
Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar - 389-390, 391-392
Statens meteorologiska centralanstalt. Se Meteorologiska centralanstalten - 391-392
Satens (statsverkets) skogsmedel, förv. - 391-392
Stater, forngrekiskt mynt - 391-392
Statfolk. Se Stat 4 - 391-392
Statice L., Mar-risp, bot., ett ganska artrikt örtslägte - 391-392
Stati degli presidii (presidi), Ital., kallades med ett gemensamt namn sju hamnar i Toscana - 391-392, 393-394
Statik kallas den del af mekaniken, som afhandlar lagarna för krafters och kroppars jämnvigt - 393-394
Station, ställe, der man stannar, hviloställe - 393-394
Station-pointer, Eng., sjöv., ett slags dubbeltransportör - 393-394
Stationsbefälhafvare, sjöv., titel för chefen för hvardera af flottans stationer i Karlskrona och Stockholm - 393-394
Stations-korporal, sjöv., en förhandskarl för manskapet - 393-394
Stationsmätare. Se Gas, sp. 913 - 393-394
Statisk, som har afseende på fasta kroppars jämnvigt. Se Statik - 393-394
Statiskt moment. Se Moment, mek. - 393-394
Statist, person, som har att utföra endast stumma roller på teatern - 393-394
Statistik är sedan början af 1700-talet det allmänna namnet dels å en viss vetenskaplig forskningsmetod, dels äfven å en vetenskap, inom hvilken denna forskningsmetod användes - 393-394, 395-396, 397-398
Statistiker, person, som är bevandrad i statistiken (se d. o.) - 397-398
Statistiska beredningen. Se Statistiska tabellkommissionen - 397-398
Statistiska centralbyrån är ett af de till Civildepartementet hörande centrala ämbetsverken - 397-398
Statistiska centralbyrån i Finland - 397-398
Statistiska kongressen, Fr., Le congrès international de statistique - 397-398
Statistiska tabellkommissionen är en till Civildepartementet hörande central myndighet - 399-400
Statius, Publius Papinius - 399-400
Stativ, ett slags flyttbar ställning - 399-400
Statland, en halfö, som från kusten af Nordfjord skjuter ut i öppna hafvet v. om Vanelvsfjorden på Söndmöre - 399-400
Statsanslag, de summor, som af riksdagen beviljas för bestridandet af utgifter, som statens ändamål kräfva - 399-400, 401-402, 403-404
Statsbankrutt, finansv., partielt eller totalt inställande af betalningen af statsskulderna - 403-404
Statsbanor. Se Jernvägar - 403-404
Statsberedningen (Allmänna statsberedningen), ett fordom befintligt svenskt ämbetsverk - 403-404
Statsborgare, medborgare i en stat. Se Medborgarerätt - 403-404
Statsbrist, finansv., föreligger, då statens inkomster icke räcka till för bestridandet af statsutgifterna - 403-404
Statsdepartementet, i flere land benämning för vissa grenar af statsförvaltningen. Se Departement 1 - 403-404
Statsdeputationen, en afdelning af Sekreta utskottet (se Hemligt utskott) - 403-404
Statsekonomi, dels ett numera föråldradt namn på nationalekonomien, dels likbetydande med statshushållning eller statens finansväsende - 403-404
Statsexpedition, före statsrådets organisation benämning på fördelningarna af konungens kansli. Se Kansli - 403-404
Stats-Flandern l. Holländska Flandern. Se Flandern - 403-404
Statsform, det sätt, hvarpå statsmakten är organiserad - 403-404, 405-406
Statsfyllnadssumma - 405-406
Statsförbrytelse, jur., betecknar i vidsträckt mening ett brott, som riktar sig mot staten - 405-406
Statsförbund. Se Stat 1 - 405-406
Statsfördrag, detsamma som internationella fördrag. Se Internationel - 405-406
Statsförening. Se Stat 1 - 405-406
Statsförfattning, en stats till sina hufvudgrunder bestämda rättsliga ställning - 405-406
Statsförvaltning. Se Förvaltning - 405-406
Statshushållning kallas sammanfattning af de planmässigt ordnade åtgärder, som i en stat äro nödvändiga för ett regelbundet anskaffande och förnuftig användning af de till statsändamålen erforderliga medlen. Se Statsreglering - 405-406
Statshvälfning. Se Revolution - 405-406
Statshöghetsrättigheter. Se Höghetsrättigheter - 405-406
Statsinkomster - 405-406, 407-408
Statskalender är benämningen på en handbok, som årligen i de flesta stater utgifves - 407-408
Statskommissarie, titel för vissa ämbetsmän i Statskontoret (se d. o.) - 407-408
Statskommissionen. Se Statskontoret - 407-408
Statskonst. Se Politik - 407-408
Statskontoret, ett af de till k. Finansdepartementet hörande centrala ämbetsverken - 407-408, 409-410
Statskupp l. statsstreck. Se Revolution - 409-410
Statskyrka, ett kyrkosamfund, hvars upprätthållande betraktas såsom en statsangelägenhet - 409-410
Statsliggaren kallas en af Statskontoret riksbokslutsbyrå hvart tredje år upprättad sammanfattning af de specialstater eller de särskilda föreskrifter rörande dispositioner af statsanslag, hvilka fastställas af konungen - 409-410
Statslotteri. Se Lotteri - 409-410
Statslån. Se Statsskuld - 409-410
Statsmakt kallas den i verksamheten för samhällsändamålet sig uppenbarande gemensamma statsviljan - 409-410, 411-412
Statsminister, numera titel dels för det svenska statsrådets främste ledamot, dels för det norska statsrådets främste ledamot och för föredraganden i norska statsrådsafdelningen i Stockholm - 411-412
Statspapper. Se Statsskuld och Värdepapper - 411-412
Statsreglering - 411-412, 413-414, 415-416
Statsregleringsproposition, statsr. Se Statsreglering - 415-416
Statsrevision och Statsrevisorer. Se Riksdagens revisorer - 415-416
Statsråd, jur., betecknar vanligen ett från ministeriet skildt kollegium - 415-416, 417-418, 419-420
Statsrådsansvarighet. Se Statsråd - 419-420
Statsrådsberedning. Se Statsråd - 419-420
Statsrätt, sammanfattningen af de rättsnormer, som regelbinda staten i dess verksamhet - 419-420
Statssekreterare, jur. - 419-420, 421-422
Statsservitut, folkr., fortbestående inskränkningar i en oafhängig stats höghetsrätt till förmån för en annan stat eller dess medborgare - 421-422
Statsskick l. statsform (se d. o.) - 421-422
Statsskuld, finansv. - 421-422, 423-424, 425-426, 427-428
Statsspråk. Se Riksspråk - 427-428
Statsstreck. Se Revolution - 427-428
Statssystem kallas en förening af sjelfständiga stater till en enhet - 427-428
Statsutgifter, de utgifter, som erfordras för statens ändamål - 427-428
Statsutskottet, ett af den svenska riksdagens ständiga utskott - 427-428, 429-430
Statsverket - 429-430, 431-432
Statsverkets fond för reserverade medel - 431-432
Statsverkets grundfond. Se Statsverket - 431-432
Statsverkets kassaförlagsfond. Se Statsverket - 431-432
Statsvetenskaper - 431-432
Statuera, fastställa, stadga - 431-432
Statur, ställning, kroppsställning, växt - 431-432
Status, stånd, tillstånd - 431-432
Statut, stadga - 431-432
Staty, stod, bildstod - 431-432
Staubbach. Se Lütschine - 431-432
Stauffacher, Werner - 431-432
Stauffen. Se Hohenstaufen - 431-432
Stauffenberg, Franz August, friherre Schenk von S. - 431-432
Staunton, Sir George Thomas - 431-432
Staupitz, Johann von - 431-432
Staurolit, miner., ett lerjords-jernoxidulsilikat - 431-432
Stauroskop, fys. och miner., ett polarisationsinstrument - 431-432
Stavanger, stad i sydvestra Norge - 431-432, 433-434
Stavanger amt innefattar Norges sydvestra hörn - 433-434
Stavelot, äfven Stablo, stad i belgiska prov. Liége - 433-434
Stavenhagen, stad i storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin - 433-434
Staveren, Johannes Adriaensz van - 433-434
Stavnsbåndet, »bundenhet vid torfvan», kallas det ofrihetstillstånd, i hvilket det danska bondeståndet hölls 1733-99 - 433-434
Stavropol. 1. Guvernement i Ryssland, i norra Kaukasus - 433-434, 435-436
Stavropol. 2. Stad och hufvudort i nämnda guvernement - 435-436
Stearin, kem., en i de naturliga fettarterna allmänt förekommande eterart af glycerin och stearinsyra - 435-436
Stearopten, kem., benämning på kristalliniska massor - 435-436
Steatit. Se Specksten - 435-436
Stecker, Anton - 435-436
Steckin. Se Stekeen - 435-436
Stecknitz l. Steckenitz, liten flod i preussiska provinsen Schleswig-Holstein - 435-436
Stedinger hette ett af sachsare och friser bestående blandfolk - 435-436
Stedingk, gammal westfalisk ätt - 435-436
1. Stedingk, Kurt Bogislaus Ludvig Kristoffer von - 435-436, 437-438
2. Stedingk, Viktor - 437-438, 439-440
3. Stedingk, Eugène Fredrik Oskar Ludvig von - 439-440
4. Stedingk, Vilhelmina Charlotta - 439-440
Stedman, Edmund Clarence - 439-440
Steele, Sir Richard - 439-440
Steele, John - 439-440, 441-442
Steen, Jan - 441-442
Steen, Adolf - 441-442
Stéenhoff, Nikolaus Johan Cervin, prest, öfversättare. Se Cervin-Stéenhoff - 441-442
Steenkerke l. Steenkerque, by i belgiska provinsen Hainaut - 441-442
Steenstrup. 1. Johannes Japetus Smith S. - 441-442, 443-444
Steenstrup. 2. Matthias Georg Gotthilf S. - 443-444
Steenstrup. 3. Knut Johan Vogel S. - 443-444
Steenstrup. 4. Johannes Kristoffer Hagemann Reinhardt S. - 443-444
Steenwijck, Hendrick van S. d. ä. - 443-444
Steenvinkel, dansk, från Belgien härstammande konstnärsslägt - 443-444
Steeple chase, Eng., »kyrktornslöpning» - 443-444
Stefan, Joseph - 443-444, 445-446
Stedingk ... - 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446
Stefan, konungar af Ungern - 445-446
Stefan. 1. S. I den helige - 445-446
Stefan. 2. S. II - 445-446
Stefan. 3. S. III - 445-446
Stefan. 4. S. IV - 445-446
Stefan l. Staffan, Helsinglands apostel - 445-446
Stefan af Blois, konung af England - 445-446
Stefan Bathori. Se Bathori - 445-446
Stefanometer, fys., meteor. Se Stefanoskop - 445-446
Stefanos från Bysans, grekisk geograf - 445-446
Stefanoskop, fys., meteor., kallas en af Delezenne konstruerad apparat - 445-446
Stefansorden, österrikisk-ungersk orden - 445-446
Stefanus, kristendomens förste martyr - 445-446, 447-448
Stefanus ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Steinamanger ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Stenbock ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Stengårdshult ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Stenkista ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Stenografi ... - 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506
Stephanus Laurentii ... - 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516
Stettiner haff ... - 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526
Stiernberg ... - 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536
Stiernstolpe ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Stil ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
Stimulera (Lat. stimulere), egga, reta, sporra; stärka - 555-556
Stinde, Julius Ernst Wilhelm - 555-556
Stinkbomb, bomb eller granat, fylld med en blandning, som vid sprängningen utvecklar en dödande eller döfvande gas - 555-556
Stinkdjuret, zool., dels i allmänhet detsamma som skunkdjur, dels i inskränkt bemärkelse detsamma som chingan - 555-556
Stinkflugor, Chrysopa, zool. - 555-556
Stinkgräflingslägtet, Mydaus, zool., tillhör mårddjuren - 555-556
Stinkkalk. Se Kalksten - 555-556
Stinknäsa. Se Snufva - 555-556
Stinknässla, bot. Se Stachys - 555-556
Stinkpaddan, zool. Se Paddslägtet - 555-556
Stinkspiritus, farmak., kallas en mjölkfärgad vätska - 555-556
Stinnare, sjöv. Se Aflöpning - 555-556
Stipa L., bot., ett slägte - 555-556
Stipendium, Lat., egentl. aflöning, numera penningunderstöd - 555-556
Stipites Laminariæ, bot., de nedre trinda delarna af bålen hos Laminaria digitata Lamour., en alg af fucoidéernas familj - 555-556, 557-558
Stipler, bot. - 557-558
Stipulera, bestämma, betinga - 557-558
Stirbey, furste. Se Bibesco - 557-558
Stirling. 1. Grefskap i mellersta Skotland - 557-558
Stirling. 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - 557-558
Stirling, James - 557-558
Stirner, Max, psevdonym för den tyske skriftställaren Kaspar Schmidt - 557-558
Stirr. Se Laxslägtet, sp. 929 - 557-558
Stjedrin, psevdonym för den ryske författaren Saltykov - 557-558
Stjelk, caulis, bot., en örtartad, bladbärande stam (se d. o.) - 557-558
Stjelkknöl, bot. Se Stam - 557-558
Stjelkröta, trädgårdsk. - 557-558
Stjerna, i allmänhet benämning för himlakropparna, men särskildt för de s. k. fixstjernorna - 557-558, 559-560
Stjern-andar. Se Astral-andar - 559-560
Stjernanis. Se Anisum stellatum - 559-560
Stjernarp, herresäte i Eldsberga socken, Tönnersjö härad, Hallands län - 559-560
Stjernascidierna, Ascidiæ compositæ, zool., en grupp tillhörande klassen Tunicata, äro små sjöpungar - 559-560
Stjernbetäckning, astron., detsamma som ockultation (se d. o.) - 559-560
Stjernbilder - 559-560, 561-562, 563-564
Stjernblomstriga växter. Se Alsinaceæ - 563-564
Stjerndygn. Se Dygn - 563-564
Stjerneborg. Se Hven - 563-564
Stjerneroos, Magnus - 563-564
Stjernfall. Hvar och en har en klar natt iakttagit huru en stjernlik ljuspunkt plötsligen uppdyker på himmelen, skjuter fram ett längre eller kortare öfver densamma med stor hastighet och sedan plötsligt utsläckes - 563-564, 565-566
Stjernfallsregn, astron. Se Stjernfall - 565-566
Stjernfloka, bot. Se Astrantia - 565-566
Stjernfors, jernbruk i Ljusnarsbergs socken - 565-566
Stjernförteckning. Se Stjernkatalog - 565-566
Stjerngrupp kallas hvarje anhopning af stjernor på himlahvalfvet - 565-566, 567-568
Stjernhjul, mek. Se Kugghjul - 567-568
Stjernholm, gods i Nikolai socken, Jönåkers härad, Södermanlands län - 567-568
Stjernhvalf. Se Hvalf - 567-568
Stjernkammaren (Eng. Star chamber, Lat. Camera stellata) var namnet på en engelsk öfverdomstol - 567-568
Stjernkarta kallas planframställning af himmelssferen med dess stjernor - 567-568, 569-570
Stjernkatalog är en systematisk förteckning öfer stjernornas koordinater - 569-570
Stjernklasser äro vissa kategorier, i hvilka man sedan äldsta tider indelat stjernorna med afseende på deras ljusstyrka - 569-570
Stjernkoraller, Astracacea, zool. - 571-572
Stjernkors. Se Kors - 571-572
Stjernkors, finsk adlig slägt - 571-572
Stjernkors. 1. Magnus III Nicolai S. - 571-572
Stjernkors. 2. Ivar Månsson S. - 571-572
Stjernkunskap. Se Astronomi - 571-572
Stjernlök, bot. Se Ornithogalum - 571-572
Stjernmaskar, Gephyrea, zool., äro maskar med långsträckt, cylindrisk kropp utan yttre segmentering - 571-572
Stjernmullvadslägtet, Condylura, ett mullvadslägte - 571-572
Stjernmusslan, zool., detsamma som Donax (se d. o.) - 571-572
Stjernorp, socken i Östergötlands län - 571-572
Stjernorp l. Stjernarp, säteri i Stjernorps socken - 571-572, 573-574
Stjernparallax - 573-574
Stjernpolyeder. Se Polyeder - 573-574
Stjernpolygon. Se Polygon - 573-574
Stjernsafir, miner. Se Korund - 573-574
Stjernskott. Se Stjernfall - 573-574
Stjernsnäckslägtet, zool. Se Doris - 573-574
1. Stjernström, Edvard - 573-574
2. Stjernström, Johanna (Jeanette) Charlotta, dramatisk författarinna, den föregåendes maka. Se Granberg 2 - 573-574
3. Stjernström, Lovisa Elisabet, dramatisk författarinna, den föregåendes syster och Edvard S:s andra hustru. Se Granberg 3 - 573-574
Stjernsund, gods i Askersunds landsförsamling, Sundbo härad, Örebro län - 573-574, 575-576
Stjerntid, astron., den tid, som bestämmes af vårdagjämningspunktens eller fixstjernornas dagliga rörelse - 575-576
Stjerntydningskonst. Se Astrologi - 575-576
Stjerntyper äro vissa kategorier, i hvilka stjernorna indelas efter utseendet af deras spektra - 575-576
1. Stjernvall, Karl Johan - 575-576
2. Stjernvall, Gustaf Fredrik - 575-576
Stjernvall-Walleen, Karl Knut Emil - 575-576, 577-578
Stjernvidd, astron., afståndet till en stjerna, hvars årliga parallax är 1'' - 577-578
Stjernvädd. Se Scabiosa - 577-578
Stjernö, ö i Finmarkens amt (Norge) - 577-578
Stjernört. Se Stellaria - 577-578
Stjert, sjöv., en kort och smäcker tågände, fäst vid något - 577-578
Stjertamfibier, Urodela, zool., ordning inom amfibiernas klass bland ryggradsdjuren - 577-578
Stjertand l. spjutand, Anas acuta, zool., en art tillhörande and-slägtet - 577-578
Stjertbenet, gökbenet, svansbenet, os coccygis, anat., den nedre, vid korsbenet fästa änden af menniskans ryggrad - 577-578
Stjertblock, sjöv. Se Stjert - 577-578
Stjertfena. Se Fena - 577-578
Stjertglansstaren, zool. Se Lamprotor nithinæ - 577-578
Stjerthammare. Se Hammare 1 - 577-578
Stjertkittan, zool. Se Löfskatorna - 577-578
Stjertmesslägtet, Acredula, zool., slägte tillhörande fam. mesar, ordn. tättingar bland foglarna - 579-580
Stjert om stjert, bergsv. Då i ett malmförande berglager malmerna förekomma linsformigt och malmlinserna icke ligga i rad efter hvarandra - 579-580
Stjertpennor. Se Fjäder, zool. - 579-580
Stjerttalja, sjöv. Se Stjert - 579-580
Stjerttäckfjädrar. Se Fjäder, zool. - 579-580
Stjäla, jur. Se Stöld - 579-580
Stjördalen l. Stördalen, dalgång i Nordre Trondhjems amt, Norge - 579-580
Sto, hona af hästslägtet. Se Hästafvel - 579-580
Stoa, Grek., pelaregång, pelaresal, galleri - 579-580
Stobæus, en i Lunds universitets historia ryktbar slägt - 579-580
1. Stobæus, Andreas - 579-580
2. Stobæus, Nils - 579-580
3. Stobæus, Kilian d. ä. - 579-580, 581-582
Stobaios, fullst. Joannes S., d. v. s. Joannes från Stoboi i Macedonien - 581-582
Stobée, Lorentz Kristoffer - 581-582
Stoby, socken i Kristianstads län - 581-582
Stock, egentl. den nedre, tjockare, afhuggna delen af en trädstam - 581-582
Stocka ett ankare, sjöv., att sätta stocken i ankaret - 581-582
Stockaryd, socken i Jönköpings län - 581-582
1. Stockenström, Erik von - 581-582, 583-584
2. Stockenström, Salomon von - 583-584
Stockfisk kallas torkad torsk (Gadus callarios). Jfr Klippfisk - 583-584
Stockfleth, Nils Joachim Christian Vibe - 583-584
Stockflotte, flytande stöd för en krigsbrygga - 583-584
Stockhausen, Julius - 583-584
Stockholm, Sveriges hufvudstad - 583-584, 585-586, 587-588, 589-590, 591-592, 593-594, 595-596, 597-598, 599-600, 601-602, 603-604, 605-606, 607-608
Stockholms-alnen (Linea Carolina). Se Aln - 607-608
Stockholms blodbad - 607-608, 609-610
Stockholms brofamn. Se Famn - 609-610
Stockholms dagblad, morgontidning, som utkommer i Stockholm - 609-610, 611-612
Stockholms Figaro. Se Figaro, Stockholms - 611-612
Stockholms freder och fördrag - 611-612, 613-614
Stockholmsgranit, geol., petrogr., en i trakten omkring Stockholm förekommande granitvarietet - 613-614
Stockholms hospital för sinnessjuka, Konradsberg, är beläget på Kungsholmen - 613-614
Stockholms högskola - 613-614, 615-616, 617-618
Stockholms inteckningsgaranti-aktiebolag. Se Inteckningsgaranti-aktiebolag - 617-618
Stockholms kloster - 617-618
Stockholms konstförening. Se Konstföreningen i Stockholm - 617-618
Stockholms län omfattar östra delarna af Upland och Södermanland - 617-618, 619-620
Stockholms läraresällskap, hvars stadgar antogos d. 12 Febr. 1872 - 619-620
Stockholms lärda tidningar. Se Lärda tidningar - 619-620
Stockholms-Näs. Se Näs 7 - 619-620
Stockholmsposten. 1. Tidning, som på Sveriges vittra odling öfvat ett mycket stort inflytande - 619-620, 621-622
Stockholmsposten. 2. Stockholmsposten var äfven namnet på en daglig tidning, som började utgifvas 1869 - 621-622
Stockholms sjukhem, beläget inom Kungsholms församling - 621-622
Stockholms skärgård, den vidsträcktaste af Sveriges många skärgårdar - 621-622, 623-624
Stockholms slott - 623-624, 625-626
Stockholms stads konsistorium. Se Konsistorium - 625-626
Stockholms teatrar - 625-626, 627-628, 629-630, 631-632, 633-634
Stockholm-Vesterås-Bergslagens jernväg - 633-634
Stockjobber. Se Jobber - 633-634
Stocklack. Se Gummilacka - 633-634
Stockmar, Christian Friedrich von - 633-634
Stockport, stad i engelska grefskapet Chester och Lancaster - 633-634
Stockros, bot., trädg., var ursprungligen det svenska namnet på slägtet Lavatera L., men detta namn tillägges numera allmänt Althæa rosea Cavan. - 633-634
Stockröta. Se Potatessjuka - 633-634
Stockstraff, ett förr användt skamstraff - 633-634
Stocksund, sund i Stockholms län - 633-634
Stockton, stad i nord-amerikanska staten Kalifornien - 633-634
Stockton-on-Tees, stad i engelska grefskapet Durham - 633-634
Stockverk. Se Fältbefästning, sp. 568, och Malm, sp. 716 - 633-634
Stod. Se Bildstod - 633-634
Stoddard, Richard Henry - 635-636
Stodius, Martin Henry - 635-636
Stoff, T., tyg; ämne - 635-636
Stoffe, Jan Jacobsz van der - 635-636
Stoffel, Eugène Georges Henri Céleste, baron de S. - 635-636
Stoftfigurer. Se Elektriska figurer - 635-636
Stoftmoln och stoftregn, meteor. - 635-636
Stoglav (R., »hundra kapitel»), en rysk lagsamling - 635-636
Stoicism, stoikernas filosofi. Se Stoiska skolan - 635-636
Stoiker, medlem af den stoiska filosofiska skolan. Se Stoiska skolan - 635-636
Stoiska skolan var en af den senare antikens ryktbaraste filosofskolor - 635-636, 637-638, 639-640
Stokade l. Helt-Stokade, Nicolaes de (skref sig äfven: Stockade och Helt Le Stocade) - 639-640, 641-642
Stokes, George Gabriel - 641-642
Stoke's liniment. Se Liniment - 641-642
Stoke-upon-Trent, stad i engelska grefskapet Stafford - 641-642
Stola, Lat., betecknade ursprungligen en lång, veckad klädning - 641-642
Stolberg (Stollberg), stad i preussiska regeringsområdet Aachen (Rhenprovinsen) - 641-642
Stolberg, gammal tysk greflig ätt - 641-642
1. Stolberg, Christian - 641-642
2. Stolberg, Friedrich Leopold - 641-642
3. Stolberg, Otto, grefve zu S.-Wernigerode - 641-642, 643-644
Stolbova, en nu försvunnen by i ryska guvern. Sankt Petersburg (Ingermanland) - 643-644
Stolgång, anus, anat. Se Anus - 643-644
Stolherre. Se Fehmdomstolar - 643-644
Stoliditet (af Lat. stolidus, dum), dumhet, enfald - 643-644
Stoljetov, Nikolaj Grigorjevitj - 643-644
Stoll, bergsv. Se Dagort - 643-644
Stoll, Maximilian - 643-644
Stollberg. Se Stolberg - 643-644
Stolnik (af R. stol, bord), hofmästare - 643-644
Stolo. Se Licinius - 643-644
Stolp l. Stolpe, stad i preussiska regeringsområdet Köslin (Pommern) - 643-644
Stolpe, stad. Se Stolp - 643-644
Stolpe, Knut Hjalmar - 643-644, 645-646
Stolpiller, Suppositoria, med., kallas koniskt formade, halffasta medikament, som för olika ändamål införas genom stolgångsöppningen in i ändtarmen - 645-646
Stolpmünde. Se Stolp - 645-646
Stolze, Heinrich August Wilhelm - 645-646
Stolzenfels, slott i preussiska regeringsområdet Koblenz (Rhenprovinsen) - 645-646
Stolzenhagen, Benedikt. Se Jakob af Jüterbogk - 645-646
Stomacefal, missbildad med tätt sittande ögon och snabelformig näsa samt vanligen utan mun - 645-646
Stomakace, med. Se Munsjukdomar - 645-646
Stomakal, magstärkande medel - 645-646
Stomatitis, inflammation i munnen - 645-646
Stomatomykosis, med. Se Torsk - 645-646
Stomatoskop, ett instrument - 645-646
Stomhemman, detsamma som annexhemman (se d. o.) - 645-646
Stomkarta. Se Karta - 645-646
Stomp, Fr. estompe, en vid ritning och pastellmålning begagnad spetsig skinnrulle - 645-646
Stone, Edward James - 645-646
Stonehenge, Eng., berömd stensättning i engelska grefskapet Wilts, 12 km. n. om Salisbury - 645-646, 647-648
Stonewall, Eng., »stenmur», binamn på den amerikanske generalen Th. J. Jackson - 647-648
Stoop, Dirk (van der) - 647-648
Stop, äldre svenskt rymdmått för våta varor - 647-648
Stoppa, sjöv. - 647-648
Stoppage in transitu, stoppningsrätt, säljares åtgärd att vid köparens inträdda obestånd behålla en vara - 647-648
Stoppande medel, farmak. Se Obstruentia - 647-648
Stoppare, sjöv. - 647-648
Stoppningsrätt. Se Stoppage in transitu - 647-648
Stoppton. Se Horn, musikt. - 647-648
Stor, sjöv. - 647-648
Stora, hamn. Se Philippeville - 647-648
Storaa (äfven kallad Holstebroå), Nörrejyllands näst längsta å - 647-648
Stora armpipan, anat. Se Arm - 647-648
Stora Atlas. Se Atlas - 647-648
Stora Balkan. Se Balkan - 647-648
Stora Belt. Se Belt 1 - 647-648
Stora björnen. Se Björn, astron. - 647-648
Stora Björnsjön. Se Björnsjön - 647-648
Stora bröstpulsådern. Se Bröstpulsådern - 647-648
Stora Buchariet. Se Turkestan - 647-648
Stora Fiskfloden. Se Fiskfloden - 647-648
Stora flottan. Se Flotta, sp. 1491 - 647-648
Stora Hammar. Se Hammar 2 - 647-648
Stora Harrie. Se Harrie 2 - 647-648
Stora Herrestad. Se Herrestad 4 - 647-648
Stora hunden, astron. Se Hunden - 647-648
Stora högqvarteret. Se Högqvarter 2 - 647-648
Stora Irland. Se Hvitramannaland - 647-648
Stora isländingasagan. Se Sturlungasagan - 647-648
Stora jagten. Se Högdjur - 647-648
Stora juntan. Se Junta - 647-648
Stora kanalen. Se Kejsarekanalen - 647-648
Stora Karlsö. Se Karlsöarna (Denna ö tillhör numera »Karlsö jagt- och djurskyddsföreningsbolag»...) - 647-648
Stora Kil, nytt namn å Kils socken i Värmlands län, Kils härad. Se Kil 2 - 647-648
Stora kommissionen var ett af de förnämsta verktygen vid de stora räfsterna under Karl XI:s regering - 647-648, 649-650
Stora Kopparbergs bergslag. Se Falu bergslag - 649-650
Stora Kopparbergs församling i Kopparbergs län - 649-650
Stora Kopparbergs grufva. Se Falu grufva - 649-650
Stora kroppspulsådern, anat. Se Aorta - 649-650
Stora Köpinge. Se Köpinge 2 - 649-650
Stora Lule-elf. Se Lule-elf - 649-650
Stora Lulevattnen, gemensamt namn för den rad af smala sjöar, som i Lule lappmark från grannskapet af riksgränsen sträcker sig mer än 140 km. i nästan rak, sydöstlig riktning - 649-650
Stora Lundby. Se Lundby 5 - 649-650
Stora Lu-tsju. Se Lu-tsju-öarna - 649-650
Stora Malm, socken i Södermanlands län - 649-650
Stora Markie. Se Markie - 649-650
Stora Mellby, socken i Elfsborgs län. Se Mellby - 649-650
Stora Mellösa. Se Mellösa 2 - 649-650
Storamiral, en fordom i Sverige förekommande benämning på flottans högste styresman näst konungen - 649-650
Storamiralen Prins Karls kyrka l. Prins Karls kyrka. Se Loftahammar - 649-650
Storamiralens regemente. Se Marinregementet - 649-650
Stora Mogul. Stormogul - 649-650
Stora nordiska kriget. Se Nordiska kriget - 649-650
Stora oceanen. Se Stilla hafvet - 649-650
Stora oktaven. Se Oktav - 649-650
Stora rimkrönikan. Se Rimkrönikorna - 649-650
Stora Rytterne. Se Rytterne - 649-650
Stora Råby. Se Råby 3 - 649-650
Stora Rör, färjeställe och postkontor i Högsrums socken - 649-650
Stora sabbaten. Se Lördag - 649-650
Stora saltsjöstaden. Se City of the Great Salt Lake - 649-650
Stora Sankt Bernhard. Se Bernhard, S:t - 649-650
Stora sekreta deputationen. Se Deputation - 649-650
Stora sjöfallet. Se Lule-elf - 649-650
Stora Skedvi. 1. Socken i Kopparbergs län - 649-650
Stora Skedvi. 2. Tingslag i Kopparbergs län - 649-650
Stora Slafsjön. Se Slafsjön - 649-650
Stora Slågarp. Se Slågarp 2 - 649-650
Stora Stöten. Se Falu grufva - 649-650
Stora Sunda-öarna. Se Sunda-öarna - 651-652
Stora Sundby, herresäte i Öja socken, Vesterrekarne härad, Södermanlands län - 651-652
Stora teatern i Stockholm. Se Stockholms teatrar - 651-652
Stora tullen. Se Bevillningar - 651-652
Stora Tuna. 1. Socken i Kopparbergs län. Se Tuna - 651-652
Stora Tuna. 2. Kontrakt, i Vesterås stift - 651-652
Stora Tuna och Gustafs tingslag, i Kopparbergs län - 651-652
Stora Uppåkra med Flackarp, socken i Malmöhus län - 651-652
Storavan, insjö i Lappland - 651-652
Stora vattenormen, astron. Se Hydra 2 - 651-652
Storax l. Styrax, en till rökelse och parfymer använd balsamart - 651-652
Stora Åby, socken i Östergötlands län. Se Åby - 651-652
Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike - 651-652, 653-654, 655-656, 657-658, 659-660, 661-662, 663-664, 665-666, 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676, 677-678, 679-680, 681-682, 683-684, 685-686, 687-688, 689-690, 691-692
Stor-Bulgarien, ett bulgariskt rike vid Volga under medeltiden. Se vidare Bulgarien - 691-692
Storbåt, skeppsb. Se Barkass och Roslagsskuta - 691-692
Stor-Caiman. Se Caiman-öarna - 691-692
Storcirkel, matem. Se Sfer - 691-692
Storcirkelsegling, sjöv., navigering långs storcirkeln mellan tvänne ställen på jordens yta - 691-692
Storck, Herman Baagöe - 691-692
Stordöden. Se Digerdöden - 691-692
Store, ett tillnamn, som vanligen gifves åt den slägt, till hvilken ärkebiskopen Johannes Magnus (d. 1544) hörde - 691-692
Storebrass, sjöv. Se Brass - 691-692
Storebro, bruk i Vimmerby landsförsamling - 691-692
Storeheddinge, stad i östra Själland - 691-692
Storelfven är ett mycket allmänt namn på norska elfvar - 693-694
Store-ätten. Se Store - 693-694
Storfamn. Se Famn - 693-694
Storfena. Se Paradisfisk - 693-694
Storfiske. Se Fiske - 693-694
Storfjord. Se Söndmöre - 693-694
Storfors, bruk i Kroppa socken, Fernebo härad af Värmlands län - 693-694
Storforsen. Se Pite elf - 693-694
Storfothöns, Megapodiidæ, zool., familj, tillhörande ordn. hönsfoglar - 693-694
Storfurste (R. vjeliki knjaz) kallades ursprungligen den furste i Ryssland, som residerade i Kiev - 693-694
Storförhör. Se Konfirmation - 693-694
Storgnodingen. Se Gnodingslägtet - 693-694
Stor-Grekland (Lat. Græcia magna) var i forntiden egentligen namnet på de i södra Italien kring Tarentinska viken belägna grekiska kolonierna - 693-694
Storgrufvekis. Se Falu grufva - 693-694
Storhertig är titel för furstar, som intaga rangen mellan konungar och hertigar - 693-694
Storhet, matem., kallas allt hvad som kan ökas eller minskas - 693-694, 695-696
Storhetman. Se Hetman - 695-696
Storhetstecken. Se Matematiska tecken - 695-696
Storjungfrun, en fordom kronan tillhörig, år 1620 åt Söderhamns stad »till mulbete» upplåten ö i Bottniska viken - 695-696
Storken. Se Storkslägtet - 695-696
Stork-foglar, Ciconiidæ, zool., familj, tillhörande ordningen vadare (Grallatores) bland foglarna - 695-696
Storknäbbörter, bot. Se Geranieæ - 695-696
Stor-kobbe, zool. Se Själdjur - 695-696
Storkors. Se Ordnar 3 - 695-696
Storkslägtet, Ciconia, zool., tillhör fam. storkfoglar (Ciconiidæ), ordn. vadare (Grallatores) och foglarnas klass - 695-696
Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Se Nikolai - 695-696
Storkyro (F. Iso-Kyrö), socken i Vasa län, Ilmola domsaga, Korsholms härad, Finland - 695-696
Storlabb, zool. Se Labbslägtet - 695-696
Storlien, station på Norra stambanan - 695-696
Storlommen, zool. Se Lommarna - 695-696
Storlucka, skeppsb., den största, vanligtvis för-om stormasten befintliga fyrkantiga öppningen i däcket - 695-696
Storm, meteor., betecknar egentligen en mycket stark blåst och motsvarar i denna bemärkelse 10 grader i den (12-gradiga) Beaufortska vindskalan - 695-696, 697-698
Storm ... - 697-698, 699-700, 701-702, 703-704, 705-706
Stotgarn ... - 707-708, 709-710, 711-712, 713-714, 715-716
Strandberg ... - 717-718, 719-720, 721-722, 723-724, 725-726
Stratford on Avon ... - 727-728, 729-730, 731-732, 733-734, 735-736
Strelasundet ... - 737-738, 739-740, 741-742, 743-744
Strigel (Strigelius), Victorin - 745-746
Strigini, zool. Se Nattugglorna - 745-746
Strike, Eng. Se Strejk - 745-746
Striktur, med., hopsnörning af en kanal eller mynning - 745-746
Striler är i Norge ett allmänt kändt namn på fiskarebefolkningen i trakten af Bergen - 745-746
Strindberg, Johan August - 745-746, 747-748, 749-750
Strindlund, Nils - 749-750
Stringendo, Ital., musikt., med tilltagande hastighet - 749-750
Stringera, sammandraga - 749-750
Stringerplåt. Se Balkvägare - 749-750
Strinnholm, Anders Magnus - 749-750, 751-752
Stripa, rikt gifvande jernmalmsfält i Lindes landsförsamling och bergslag, Örebro län - 751-752
Strisores, Skärrfoglar, zool. - 751-752
Stritar, Homoptera, zool., en underordning af insketsordningen Hemiptera - 751-752
Strît vor Rabene. Se rabenschlacht - 751-752
Strix. Se Nattuggleslägtet, Slagugglan och Sparfugglan - 751-752
Strobila, zool. Se Binnikemask - 751-752
Strobilus, Lat. (Grek. strobilos, hvirfvel), detsamma som kotte (se d. o.) - 751-752
Stroboskop, fys., en annan benämning på fantaskopet - 751-752
Strodtmann, Adolf - 751-752, 753-754
Strof, metr., en grupp af verser - 753-754
Strofantin, kem., med., en ur Strophanthus-frön och af dem beredt pilgift framställd, kristalliserande, färglös glykosid - 753-754
stroganov, berömd rysk slägt - 753-754
Stroke, Eng., sportv., egentl. strokes-man, den akterste roddaren i ett roddarlag, den hvilken angifver takten - 753-754
Strokkr. Se Geysir - 753-754
Stroma (Grek.), med., stomme - 753-754
Stromberg, tvänne 1699 i friherrligt stånd upphöjda grenar af den 1674 adlade ätten Strömberg, som ursprungligen hette Brattman - 753-754
1. Stromberg, Nils - 753-754
2. Stromberg, Klas - 753-754
Stromboli. Se Lipariska öarna - 753-754
Strongbow, Richard. Se Pembroke - 753-754
Strongyloidea, zool., en familj tillhörande ordn. Nematoder (trådmaskar) - 753-754, 755-756
Strongylus. Se Strongyloidea - 755-756
Strontian, kem. Se Strontium - 755-756
Strontianit, miner. - 755-756
Strontium, kem., ett af Klaproth 1793 upptäckt metalliskt grundämne - 755-756
Strophanthus DC., bot. farmak., ett slägte af små träd eller klättrande buskar (»lianer») - 755-756
Strophulus ruber, med., benämnes ett hos dibarn förekommande utslag - 755-756, 757-758
Stropp ... - 757-758, 759-760, 761-762, 763-764, 765-766
Strutbräken ... - 767-768, 769-770, 771-772, 773-774, 775-776
Sträng ... - 777-778, 779-780, 781-782, 783-784, 785-786
Strömsberg ... - 787-788, 789-790, 791-792, 793-794, 795-796
Studer ... - 797-798, 799-800, 801-802, 803-804, 805-806
Sturlungarna ... - 807-808, 809-810, 811-812, 813-814, 815-816
Styfkjortel ... - 817-818, 819-820, 821-822, 823-824, 825-826
Stålglansstaren ... - 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836
Stämning ... - 837-838, 839-840, 841-842, 843-844, 845-846
Suakin ... - 847-848, 849-850, 851-852, 853-854, 855-856
Succus ... - 857-858, 859-860, 861-862, 863-864, 865-866
Sueïra. Se Mogador - 865-866
Suell, Frans - 865-866
Suenson, Edvard - 865-866
Sues l. Suez. 1. (Sues-Viken) Vik af Röda hafvet. Se Röda hafvet - 865-866
Sues. 2. (Sues-kanalen) Kanal mellan Medelhafvet och Röda hafvet - 865-866, 867-868
Sues. 3. Stad i Egypten, på ett kort näs vid Röda hafvet - 867-868
Suess, Eduard - 867-868
Suessioner. Se Svessioner - 867-868
Suetonius (Cajus S. Tranquillus), romersk historieskrifvare och biograf - 867-868, 869-870
Suever ... - 869-870, 871-872, 873-874, 875-876
Suggestiv ... - 877-878, 879-880, 881-882, 883-884, 885-886
Sully Prudhomme ... - 887-888, 889-890, 891-892, 893-894, 895-896
Sundblad ... - 897-898, 899-900, 901-902, 903-904, 905-906
Sunnanskog ... - 907-908, 909-910, 911-912, 913-914, 915-916
Surrey ... - 917-918, 919-920, 921-922, 923-924, 925-926
Suyderhoef ... - 927-928, 929-930, 931-932, 933-934, 935-936
Svampdjur ... - 937-938, 939-940, 941-942, 943-944, 945-946
Svantevit ... - 947-948, 949-950, 951-952, 953-954, 955-956
Svartvatten, Aqua hydrargyri l. mercurialis l. phagedænica nigra eller endast Aqua nigra, med., benämnes en förr å syfilitiska sår använd blandning - 955-956
Svartvik, sågverk och lastageplats i Njurunda socken och tingslag, Vesternorrlands län - 955-956
Swartz (tidigare Schwartz), Johan David - 955-956
1. Swartz, Olof - 955-956
2. Swartz, Edvard Mauritz - 955-956, 957-958
1. Swartz, John - 957-958
2. Swartz, Jakob Erik - 957-958
3. Swartz, Johan Gustaf - 957-958
Svartå, bruksegendom i Qvistbro socken, Edsbergs härad, Örebro län - 957-958, 959-960
Svartå (F. Mustio), jernbruk i Karis socken, Nylands län, Finland - 959-960
Svartån, namn på flere vattendrag i Sverige - 959-960
Svartån. 1. Vattendrag i Nerike - 959-960
Svartån. 2. Vattendrag i Småland och Östergötland - 959-960
Svartån. 3. (Vesterås-ån) Vattendrag i Vestmanland - 959-960
Svasad, Nord. mytol., sommarens fader - 959-960
Svatopluk l. Sventibold, konung af Stor-Mähren - 959-960
Svatov (Sjatu l. Sjantu), hamnstad i Kina, i provinsen Kuang-tung - 959-960
Svea, ett qvinligt väsende, en i nyare tider uppfunnen personifikation af Sverige, liksom Nore af Norge - 959-960
Svea, tidskrift för vetenskap och konst, utgifven 1818-29 samt (ny följd) 1831-32 i Upsala - 959-960
Svea, folkkalender, af hvilken sedan 1845 årligen ett med en mängd illustrationer försedt häfte i duodesformat utgifvits på Albert Bonniers förlag i Stockholm - 959-960
Svea artilleriregemente (n:r 1) antog sin nuvarande, år 1872 fastställda organisation med ingången af 1875 - 959-960
Sveaborg (F. Viapari), »Nordens Gibraltar», fästning omkr. 5 km. utanför Helsingfors, anlades 1749 af Augustin Ehrensvärd - 959-960, 961-962
Svea hofrätt. Se Hofrätt - 961-962
Svealand (Svea rike, Lat. Suecia), urspr. det område, som utbredde sig norr om Mälaren - 961-962
Svea lifgardet, svenska arméns 1:sta gardesinfanteriregemente - 961-962
Svear (Isl. Sviar), namnet på en till den germanska folkafdelningen hörande gren, som invandrat till Sverige - 961-962, 963-964
Svea rike. Se Svealand - 963-964
Sweating-systemet. Se Svettningssystemet - 963-964
Svea trängbataljon. Se Träng - 963-964
Svebilius, Olof - 963-964
Svedala, socken i Malmöhus län, Oxie härad - 963-964
Svedberg, Jesper - 963-964, 965-966, 967-968
1. Svedbom, Per Erik - 967-968
2. Svedbom, Per Jonas Fredrik Vilhelm - 967-968
Svedelius, Vilhelm Erik - 967-968, 969-970
Swedenborg, Emanuel - 969-970, 971-972, 973-974, 975-976, 977-978
Svedenborgska hvalen, zool. Se Räthvalarna - 977-978
Svedenstjerna, Erik Thomas - 977-978
1. Svederus, Nils Samuel - 977-978, 979-980
2. Svederus, Georg - 979-980
Swedish intelligencer, »Svenska tidningen», en ofta citerad bok rörande Gustaf II Adolfs deltagande i trettioåriga kriget - 979-980
Swedman, Karl Vilhelm - 979-980
Svedvi, socken i Vestmanlands län - 979-980
Sweelinck, Jan Pieters - 979-980
Sweepstake, Eng., sportv., en mellan minst tre deltagare företagen kapplöpning - 979-980
Sveg. 1. Socken i Jämtlands län - 979-980
Sveg. 2. Svegs tingslag i Jämtlands län - 979-980
Svegde l. Svegder, Nord. sagohist., var enligt Ynglingasagan en sveakonung - 979-980
Sveinsson, Brynjulf - 979-980
Svek, jur., det förhållande att en person i sitt handlande med annan afsigtligen till hans skada vilseleder honom - 979-980
Svekoman, svenskvurmare - 979-980
Svelvik, lastageplats i Jarlsbergs og Laurviks amt, Norge - 979-980
Sven, svensk konung. Se Blot-Sven - 979-980
Sven, dansk prins - 979-980, 981-982
Sven af vapen. Se Frälseman - 981-982
Svend Aagesen. Se Aagesön - 981-982
Svendborg, stad på södra Fyen - 981-982
Svendborg amt omfattar södra delen af Fyen samt öarna Langeland, Taasinge, Ærö och en mängd mindre - 981-982
Svendsen, Johan Severin - 981-982, 983-984
Svendstrup, by i Nörrejylland - 983-984
Sven Elafsson, diplomat - 983-984
Sven Estridsson, konung i Danmark - 983-984
Sven Grade l. Grathe, konung i Danmark - 983-984, 985-986
Svenigorodka, stad i ryska guvernementet Kiev - 985-986
Svenljunga, socken i Elfsborgs län, Kinds härad - 985-986
Svennarum (Svenarum), socken i Jönköpings län - 985-986
Svenneby. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Qville härad - 985-986
Svenneklassen. Se Adel, sp. 124 - 985-986
Svennevad (Svinavad), socken i Örebro län, Sköllersta härad - 985-986
Svenonius, Enevald - 985-986
1. Svensén, Karl Johan - 985-986
2. Svensén, Emil - 985-986, 987-988
Svenska, zool. Se Grönfinkslägtet - 987-988
Svenska akademien instiftades af Gustaf III genom ett bref af d. 20 Mars 1786 - 987-988, 989-990, 991-992
Svenska Argus. Se Dalin - 991-992
Svenska bibelsällskapet i Stockholm stiftades år 1815 - 991-992
Svenska Björn, en samling klippor och grund, som utgör Stockholms skärgårds yttersta förposter mot öster - 991-992
Svenska botten, politisk klubb. Se Klubb - 991-992
Svenska brigaden kallades i Gustaf II Adolfs armé i Tyskland den af infödda svenskar och finnar bildade infanteribrigaden - 991-992
Svenska Dagbladet utgifves i Stockholm alla dagar sedan slutet af 1884 - 991-992, 993-994
Svenska dramatiska teatern. Se Stockholms teatrar - 993-994
Svenska drägten kallas en af Gustaf III påbjuden nationaldrägt - 993-994
Svenska Familj-Journalen, illustrerad tidskrift, utgörande fortsättningen af den med 1863 upphörda Familj-Journalen - 993-994
Svenska folkskolans vänner, ett sällskap i Helsingfors - 993-994
Svenska folksången. Se Engelska folksången - 993-994
Svenska fornminnesföreningen stiftades d. 29 Nov. 1869 i Stockholm - 993-994, 995-996
Svenska fornskriftsällskapet. Se Fornskriftsällskapet - 995-996
Svenska historiska föreningen stiftades i Stockholm d. 10 Maj 1880 - 995-996
Svenska Högarnas skärgård, en samling öar, holmar och skär i östligaste delen af Stockholms skärgård - 995-996
Svenska jägarförbundet stiftades d. 3 April 1830 - 995-996
Svenska kanariefogeln. Se Grönfinkslägtet - 995-996
Svenska komiska teatern. Se Stockholms teatrar - 995-996
Svenska krigsmannasällskapet. Se Krigsvetenskapsakademien - 995-996
Svenska likbränningsföreningen - 995-996, 997-998
Svenska literaturen. Se Sverige - 997-998
Svenska literaturföreningen stiftades i Upsala år 1832 - 997-998
Svenska literatursällskapet stifatdes i Upsala d. 21 Jan. 1880 - 997-998
Svenska literatursällskapet i Finland grundades d. 7 Maj 1885 - 997-998, 999-1000
Svenska läkaresällskapet - 999-1000
Svenska lärarinnornas pensionsförening - 999-1000
Svenska medborgaren. Se Medborgaren - 999-1000
Svenska Mercurius, en af Gjörwell utgifven tidskrift. Se Mercurius - 999-1000
Svenska militärläkareföreningen bildades 1875 i Stockholm - 999-1000, 1001-1002
Svenska Minerva, konservativ politisk tidning, utgifven i Stockholm 1830-48 af J. C. Askelöf - 1001-1002
Svenska missionsförbundet. Se Mission, sp. 105 - 1001-1002
Svenska missionssällskapet. Se Mission, sp. 102 - 1001-1002
Svenska nitet (»Thet swenske nitet»), vitter tidskrift, delvis i bunden stil - 1001-1002
Svenska nykterhetssällskapet. Se Nykterhetsrörelsen, sp. 1555 - 1001-1002
Svenska operan. Se Stockholms teatrar - 1001-1002
Svenska Parnassen, vitter tidskrift, utgifven 1784-86 i Stockholm - 1001-1002
Svenska Pommern. Se Pommern, sp. 1557 - 1001-1002
Svenska publicisternas understödsförening stiftades d. 30 Mars 1882 - 1001-1002
Svenska qvinnoföreningen för fosterlandets försvar stiftades i Stockholm d. 9 April 1884 - 1001-1002
Svenska riksvapnet. Se Riksvapnet - 1001-1002
Svenska samaritföreningen. Se Samaritföreningar - 1001-1002
Svenska segelsällskapet stiftades i Stockholm år 1830 - 1001-1002, 1003-1004
Svenska skådeplatsen. Se Stockholms teatrar - 1003-1004
Svenska slöjdföreningen stiftades i Stockholm d. 6 Okt. 1845 - 1003-1004
Svenska språket. Se Sverige - 1003-1004
Svenska sällskapet för antropologi och geografi, namn på det 1877 ombildade Antropologiska sällskapet - 1003-1004, 1005-1006
Svenska teatern. Se Stockholms teatrar - 1005-1006
Svenska teknolog-föreningen stiftades år 1861 - 1005-1006
Svenska telegrambyrån. Se Telegram - 1005-1006
Svenska tidningen Dagligt allehanda, politiskt konservativ tidning - 1005-1006
Svenska trädgårdsföreningen. Förslag till denna förening för trädgårdsskötselns främjande väcktes d. 27 Febr. 1832 af lifmedikus M. M. af Pontin - 1005-1006
Svenska turistföreningen. Se Turistföreningen - 1005-1006
Svenska veterinär-läkare-föreningen stiftades d. 6 Okt. 1860 - 1005-1006, 1007-1008
Svenska vitterhetsakademien. Se Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien - 1007-1008
Svensk författningssamling. Se Författningssamling - 1007-1008
Svensk gymnastik. Se Gymnastik och Ling - 1007-1008
Svensk juridisk förening bildades i Stockholm d. 24 Aug. 1849 - 1007-1008
Svensk literatur-tidskrift, en af C. R. Nyblom i förening med åtskilliga yngre universitetslärare 1865 grundad literär tidskrift - 1007-1008
Svensk literatur-tidning, utgifven 1813 t. o. m. d. 18 Apri 1825 i Upsala - 1007-1008
Svensk-lutherska prestkonferensen. Se Konferens - 1007-1008
Svensk läraretidning, veckotidning, som utgifvits i Stockholm sedan d. 12 Dec. 1881 - 1007-1008
Svensk lösen. Se Lösen 2 - 1007-1008
Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning, utgifven af C. Warburg 1864 i Göteborg - 1007-1008, 1009-1010
Svensk rätt. Se Nordisk rätt, sp. 1317 - 1009-1010
Svensksund (F. Ruotsinsalmi), ett sund i finska skärgården, vid utloppet af Kymmene elf - 1009-1010, 1011-1012
Svensksundsmedaljen, medalj, som präglades med anledning af svenska skärgårdsflottans seger öfver den ryska vid Svensksund d. 9 och d. 10 Juli 1790 - 1011-1012
Svensk tidskrift. Se Svensk litteratur-tidskrift - 1011-1012
Svensköarna (Eng. Swede islands, T. Schweden-inseln), en liten till Karolinerna hörande ögrupp i Stilla hafvet - 1011-1012
Svensköp, socken i Malmöhus län - 1011-1012
Svensson, Broder - 1011-1012
Svensson, Erik - 1011-1012
Svensson, Karl Axel Ivar - 1011-1012, 1013-1014
Svensson, Sven Björck. Se Björck Svensson - 1013-1014
Svenstorp, socken i Malmöhus län - 1013-1014
Svenstorp, gods i Vestra Odarslöfs socken, Torna härad, Malmöhus län - 1013-1014
Sventibold. Se Svatopluk - 1013-1014
Sventorp, socken i Skaraborgs län - 1013-1014
Sven Tröst, psevdonym för den svenske skalden K. J. G. Snoilsky - 1013-1014
Sven Tveskägg (Tjufvuskägg), konung i Danmark - 1013-1014
Svepe, bot., kallas en samling af högblad - 1013-1014
1. Sverdrup, Georg l. Jörgen - 1013-1014, 1015-1016
2. Sverdrup, Johan - 1015-1016, 1017-1018
3. Sverdrup, Jakob Liv Rostad - 1017-1018, 1019-1020
Sverige, konungarike - 1019-1020, 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026, 1027-1028, 1029-1030, 1031-1032, 1033-1034, 1035-1036, 1037-1038, 1039-1040, 1041-1042, 1043-1044, 1045-1046, 1047-1048, 1049-1050, 1051-1052, 1053-1054, 1055-1056, 1057-1058, 1059-1060, 1061-1062, 1063-1064, 1065-1066, 1067-1068, 1069-1070, 1071-1072, 1073-1074, 1075-1076, 1077-1078, 1079-1080, 1081-1082, 1083-1084, 1085-1086, 1087-1088, 1089-1090, 1091-1092
Sverige-Norge - 1091-1092, 1093-1094, 1095-1096, 1097-1098, 1099-1100
Sveriges allmänna folkskolelärareförening bildades 1880 - 1099-1100
Sveriges allmänna konstförening stiftades i Febr. 1886 - 1099-1100
Sveriges geologiska undersökning, ämbetsverk - 1099-1100, 1101-1102
Sveriges krönika från Gog t. o. m. Karl Knutsson. Se Prosaiska krönikan - 1101-1102
Sveriges rikes lag, gillad och antagen på riksdagen 1734, titeln på den ännu i hufvudsakliga delar gällande svenska lagboken - 1101-1102
Sveriges vapen. Se Riksvapnet - 1101-1102
Sverker, svenska konungar. 1. S. I den äldre - 1101-1102
Sverker. 2. S. den yngre Karlsson - 1101-1102, 1103-1104
Sverkerska ätten, svensk konungaätt - 1103-1104
Sverresborg. Se Bergenhus - 1103-1104
Sverre Sigurdsson, norsk konung - 1103-1104
Svertschkoff, Vladimir - 1103-1104
Svessioner var namnet på ett mäktigt galliskt folkförbund i Gallia belgica - 1103-1104
Svett (Lat. sudor), sekret från hudens körtlar - 1103-1104, 1105-1106
Svettdrifvande medel, sudorifica, med., användas i huskurer mot s. k. »förkylningar» - 1105-1106
Svettfux. Se Fux - 1105-1106
Svetthunden. Se Hunden - 1105-1106
Svettkörtlar, anat., kallas de rörformiga körtlar i huden, hvilka afsöndra svett - 1105-1106
Svettningssystemet (Eng. the sweating system) är det ganska betecknande namn man i England gifvit åt det arbetssystem, der mellanhänder söka afpressa arbetarna mesta möjliga arbete mot minsta möjliga lön - 1105-1106
Svever (suever), en mäktig germansk folkstam, som vid tiden för Kristi födelse bodde i östra Germanien - 1105-1106, 1107-1108
Sweynheim ... - 1107-1108, 1109-1110, 1111-1112, 1113-1114, 1115-1116
Svinstad ... - 1117-1118, 1119-1120, 1121-1122, 1123-1124, 1125-1126
Syd ... - 1127-1128, 1129-1130, 1131-1132, 1133-1134, 1135-1136
Syfilis ... - 1137-1138, 1139-1140, 1141-1142, 1143-1144, 1145-1146
Symbolik ... - 1147-1148, 1149-1150, 1151-1152, 1153-1154, 1155-1156
Syn ... - 1157-1158, 1159-1160, 1161-1162, 1163-1164, 1165-1166
Synkretistiska striden ... - 1167-1168, 1169-1170, 1171-1172, 1173-1174, 1175-1176
Syrbila ... - 1177-1178, 1179-1180, 1181-1182, 1183-1184, 1185-1186
Syssloman ... - 1187-1188, 1189-1190, 1191-1192, 1193-1194, 1195-1196
Sågstekel ... - 1197-1198, 1199-1200, 1201-1202, 1203-1204, 1205-1206
Sädesledare ... - 1207-1208, 1209-1210, 1211-1212, 1213-1214, 1215-1216
Sänkvåg ... - 1217-1218, 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224, 1225-1226
Säve ... - 1227-1228, 1229-1230, 1231-1232, 1233-1234, 1235-1236
Söderman ... - 1237-1238, 1239-1240, 1241-1242, 1243-1244, 1245-1246
Södertelge kanal ... - 1247-1248, 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254, 1255-1256
Sömn ... - 1257-1258, 1259-1260, 1261-1262, 1263-1264, 1265-1266
Söndrum ... - 1267-1268, 1269-1270, 1271-1272, 1273-1274, 1275-1276

T


Tabasjir ... - 1277-1278, 1279-1280, 1281-1282, 1283-1284, 1285-1286
Tack ... - 1287-1288, 1289-1290, 1291-1292, 1293-1294, 1295-1296
Taffelmusik ... - 1297-1298, 1299-1300, 1301-1302, 1303-1304, 1305-1306
Taipale ... - 1307-1308, 1309-1310, 1311-1312, 1313-1314, 1315-1316
Talar ... - 1317-1318, 1319-1320, 1321-1322, 1323-1324, 1325-1326
Talleyrand ... - 1327-1328, 1329-1330, 1331-1332, 1333-1334, 1335-1336
Talmanskonferens ... - 1337-1338, 1339-1340, 1341-1342, 1343-1344, 1345-1346
Talteori ... - 1347-1348, 1349-1350, 1351-1352, 1353-1354, 1355-1356
Tamm ... - 1357-1358, 1359-1360, 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366
Tandrot ... - 1367-1368, 1369-1370, 1371-1372, 1373-1374, 1375-1376
Tankstreck ... - 1377-1378, 1379-1380, 1381-1382, 1383-1384, 1385-1386
Tapirbark ... - 1387-1388, 1389-1390, 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396
Targowica ... - 1397-1398, 1399-1400, 1401-1402, 1403-1404, 1405-1406
Tarsia ... - 1407-1408, 1409-1410, 1411-1412, 1413-1414, 1415-1416
Tasso ... - 1417-1418, 1419-1420, 1421-1422, 1423-1424, 1425-1426
Tatius ... - 1427-1428, 1429-1430, 1431-1432, 1433-1434, 1435-1436
Tauromenium ... - 1437-1438, 1439-1440, 1441-1442, 1443-1444, 1445-1446
Tavel ... - 1447-1448, 1449-1450, 1451-1452, 1453-1454, 1455-1456
Te ... - 1457-1458, 1459-1460, 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466
Teater ... - 1467-1468, 1469-1470, 1471-1472, 1473-1474, 1475-1476
Tegel ... - 1477-1478, 1479-1480, 1481-1482, 1483-1484, 1485-1486
Tegnér ... - 1487-1488, 1489-1490, 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496
Tehuantepec ... - 1497-1498, 1499-1500, 1501-1502, 1503-1504, 1505-1506
Tekniska högskolan ... - 1507-1508, 1509-1510, 1511-1512, 1513-1514, 1515-1516
Teknisk tidskrift, utgifven i Stockholm af Svenska Teknologföreningen (»T. I.»), räknar sin uppkomst från 1871 - 1515-1516
Teknologföreningen. Se Svenska teknologföreningen - 1515-1516
Teknologi, »slöjdvetenskap»; den systematiska läran om allahanda mekaniska och kemiska fabrikationssätt - 1515-1516
Teknologiska institutet. Se Tekniska högskolan - 1515-1516
Tektamos (Tektafos), enligt den grekiska fornsagan en son af Doros - 1515-1516, 1517-1518
Tektonik, reglerna för en konstnärlig behandling och sammansättning af de råämnen och enkla element, som ingå i arkitekturens och konstslöjdens alster - 1517-1518
Tek-trädet, Eng. teak, Malab. tekka, Tectona grandis L., fil. (Teka grandis), bot. - 1517-1518
Tekutsch. Se Tecuci - 1517-1518
Telamon (Lat. Telamon), Grek. hjeltes., son af sagokonungen Aiakos (Aeacus) på Egina - 1517-1518
Telamon (Grek. telamon, Lat. telamo, telamon). Se Atlas, byggnadsk. - 1517-1518
Telangiektasi, med. - 1517-1518
Telav, stad i ryska guvern. Tiflis i Kaukasus - 1517-1518
Tela vesicatoria, farmak., med. - 1517-1518
Telchiner är i den grekiska fornsagan namnet på demoniska väsenden, hvilka skildras såsom urinnevånare på ön Rhodos - 1517-1518
Telefon, en apparat, som möjliggör samtal på långa afstånd - 1517-1518, 1519-1520, 1521-1522, 1523-1524, 1525-1526
Telefos, Grek. hjeltes., var son af Herakles och Auge - 1525-1526
Telega (teljega). Se Kibitka och Tarantas - 1525-1526
Telegonos. Se Odyssevs (slutet) - 1525-1526
Telegraf, »fjärrskrifvare», inrättning för snabbast möjliga meddelande af underrättelser på långt håll genom vissa på förhand öfverenskomna teckenföljder, antingen medelst signaler för synen (optisk telegraf) eller medelst starka ljud (akustisk telegraf) eller medelst elektriska strömmar, hvilka frambringas af en maskin eller ett batteri och ledas genom metalltrådar (elektrisk telegraf) - 1525-1526, 1527-1528
Telegrafistkramp, en egendomlig sjukdomsform, som hör till de s. k. yrkesnevroserna och är likartad med skrifvarekrampen l. skrifvaresjukan - 1527-1528
Telegrafstaten, sammanfattningen af de i telegrafverkets tjenst anställda, under Telegrafstyrelsen lydande personer - 1527-1528
Telegrafstyrelsen, ett under Finansdepartementet sorterande ämbetsverk - 1527-1528
Telegrafverkets enke- och pupillkassa. Se Telegrafverkets pensionsinrättning - 1527-1528
Telegrafverkets pensionsinrättning samt Telegrafverkets enke- och pupillkassa hafva till uppgift att bereda pension åt telegrafstyrelsens och telegrafverkets ämbets- och tjenstemän och betjente samt deras efterlemnade enkor och barn - 1527-1528, 1529-1530
Telegrafväsendet. Sträfvandet att snabbt meddela sig med hvarandra på stora afstånd gjorde sig gällande redan i forntiden - 1529-1530, 1531-1532, 1533-1534, 1535-1536
Telegram, telegrafiskt meddelande - 1535-1536
Telegrambyrå (telegrafisk korrepsondensbyrå), en af privat person eller bolag egd anstalt för spridande af snabba och pålitliga telegram om politiska och kommersiella tilldragelser till olika lands tidningar, börser, handelsfirmor o. s. v. - 1535-1536
Teleki (T. de Szék), ungersk magnatslägt - 1535-1536
Teleki. 1. Mihály T. - 1535-1536
Teleki. 2. József T. - 1535-1536
Teleki. 3. László T. - 1535-1536
Teleki. 4. Samu T. - 1535-1536, 1537-1538
Telemachos. Se Odyssevs. - Om Fénelons roman »Les aventures de Télémaque» se Fénelon - 1537-1538
Telemann, Georg Philipp - 1537-1538
Telemarken, landskap i det inre af Bratsbergs amt, Norge - 1537-1538
Telemeter, benämning på åtskilliga slag af distansmätare - 1537-1538
Telenget. Se Tatarer C, 5 - 1537-1538
Teleologi, filos., den verldsåsigt, som förklarar förändringarna i verlden ur ändamålsorsaker - 1537-1538
Teleosauridæ ... - 1539-1540, 1541-1542, 1543-1544, 1545-1546
Temasight ... - 1547-1548, 1549-1550, 1551-1552, 1553-1554, 1555-1556
Tempelherrar ... - 1557-1558, 1559-1560, 1561-1562, 1563-1564, 1565-1566
Temperaturfördelning ... - 1567-1568, 1569-1570, 1571-1572, 1573-1574
Temrjuk, rysk hamn, stad i Kubanska provinsen i Kaukasus - 1575-1576
Temudjin. Se Djingiskan - 1575-1576
Tenacitet, fys., absolut hållfasthet l. hållfasthet mot sträckning. Se Hållfasthet - 1575-1576
Tenakel. 1. Boktryckaret., en träribba - 1575-1576
Tenakel. 2. Kirurg., en skaftad, böjd nål - 1575-1576
Tenala, socken i Nylands län, Finland - 1575-1576
Tenalj. Se Befästningskonsten och Ingående vinkel - 1575-1576
Tenasserim, en af de 4 »divisioner», i hvilka Nedre Birma (förr Britiska Birma) är indeladt - 1575-1576
Tenby, stad i engelska grefskapet Prembroke (Wales) - 1575-1576
Tencin, Claudine Alexandrine Guérin, markisinna de T. - 1575-1576
Tendelti, fordom hufvudstad i det sjelfständiga riket Darfur - 1575-1576
Tendens, den kraft, genom hvilken en kropp föranledes att röra sig; riktning mot - 1575-1576
Tender. 1. Ett mindre fartyg - 1575-1576
Tender. 2. Se Lokomotiv - 1575-1576
Tendo, Nylat. (Fr. tendon), sena (se d. o.) - 1575-1576
Tenebræ, Lat., »mörker», id en katolska liturgien namn på den mässa, som hålles på eftermiddagen under de tre egentliga »dymmeldagarna» - 1575-1576
Tenebrio. Se Mjölbagge - 1575-1576
Tenedos, en liten, bergig, men fruktbar, fordom af eoliska greker bebodd ö, utanför kusten af det forna landskapet Troas på Mindre Asiens nordvestra hörn - 1575-1576, 1577-1578
Teneo lupum auribus, Lat., »jag håller en varg i öronen», ett ordstäf - 1577-1578
Tenerani, Pietro - 1577-1578
Tenerife (Teneriffa), den största och folkrikaste af Kanarieöarna - 1577-1578
Tenesmer, med. - 1577-1578
Tengberg, Niklas August - 1577-1578
Tengene, socken i Skaraborgs län - 1577-1578
Tenghis. Se Balkasch - 1577-1578
Tengmalm, Peter Gustaf - 1577-1578
1. Tengström, Jakob - 1577-1578, 1579-1580, 1581-1582
2. Tengström, Johan Magnus af - 1581-1582
3. Tengström, Johan Martin Jakob af - 1581-1582, 1583-1584
4. Tengström, Johan Jakob - 1583-1584
5. Tengström, Fredrika Charlotta, den föregåendes kusin och skalden Runebergs maka. Se Runeberg 3 - 1583-1584

Project Runeberg, Tue Dec 18 03:30:32 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/nfao/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free