- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
589-590

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm, Sveriges hufvudstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alldeles utplånad sandås (bekant genom det stora
fältslaget år 1471), delas Norrmalm i en vestlig
och en östlig hälft, mellan hvilka samfärdseln
på flere ställen är ganska besvärlig; genom den
s. k. Brunkebergstunneln (sedan år 1886) är numera
för fotgängare en passage beredd under åsen. I
historiskt hänseende delas Norrmalm snarare i en
sydlig och en nordlig del, eller nedre och öfre
Norrmalm, af hvilka Nedre Norrmalm (132 har med
33,000 innev.) kan anses omfatta Klara församling
(vester om åsen) och Jakobs förs. (öster om åsen),
Öfre Norrmalm åter (363 har med 57,000 innev.) Adolf
Fredriks förs. (i vester) och Johannes’ förs. (i
öster). Nedre Norrmalm har ståtliga öppna platser och
reguliera, välbyggda gator; det har ända till senaste
tider ansetts såsom Stockholms hufvuddel och såsom
företrädesvis hemvist för dess förmögnare befolkning,
numera dock vid sidan af Östermalm. Öfre Norrmalm var
länge glest bebodt, men under de senare åren hafva
på dess stora vidder uppvuxit hela nya stadsdelar,
af hvilka den s. k. Vasastaden, eller öfre delen af
Adolf Fredriks församling, nu räknar inemot 20,000
innev. Öfre Norrmalms befolkning har under de sista
tjugo åren tredubblats och taxeringsvärdet af dess
fastigheter femdubblats. Adolf Fredriks församling
egde ännu år 1880 blott 11,398 rum och kök, men nu
öfver 28,000 och Johannes’ förs. år 1880 blott 3,945,
men nu öfver 9,000. – Till (nedre) Norrmalm räknas
äfven den lilla ryktbara, utomordentligt vackert
belägna Helgeandsholmen (2,6 har) samt Skeppsholmen
(16,3 har) och Kastellholmen (2,7 har), hvilka senare
båda äro upplåtna åt kungl. flottan och ej indelats
till regelbundet bebyggande. Landfast införlifvad
med Norrmalm är numera den s. k. Blasieholmen. – 2)
Östermalm i vidsträckt bemärkelse, eller Östermalms
församling, omfattar, utom 206 har inom stadsplanen,
äfven Djurgårdens förra landsdel (1,430 har),
hvilken åren 1868 och 1870 införlifvades med staden,
men icke är stadsmässigt bebyggd. Det egentliga
Östermalm (förr kalladt Ladugårdslandet; 190 har med
öfver 40,000 innev.), beläget öster om Norrmalm,
med hvilket det landfast sammanhänger, var under
1600-talet upplåtet till landtgårdar (»malmgårdar»)
åt den högre aristokratien. Länge glest och oansenligt
bebygdt, har Östermalm under de senaste årtiondena
nästan helt och hållet ombygts ogh förvandlats till
S:s fashionablaste stadsdel. Återstoden af Östermalms
församling, Djurgården i vidsträcktaste bemärkelse,
sönderfaller uti a) Djurgårdsstaden (24,3 har med
1,500 innev.), ett mindre, förstadslikt bebygdt
område på den förr s. k. Valdemarsöns vestra
sida; hit räknas äfven den lilla Beckholmen, med
skeppsdockor, samt Galérvarfvet; b) den vanligen
s. k. Djurgården (omkr. 220 har med 900 innev.), S:s
nästan verldsbekanta förlustelsepark, upptagande
återstoden af Valdemarsön; samt c) Djurgårdens
fastland (omkr. 1,186 har med 3,000 innev.), skildt
från Valdemarsön genom Djurgårdsbrunnsviken och en
liten kanal; hit höra Ladugårdsgärdets vidsträckta
lägerplats med nybyggda kaserner för
gardesinfanteriregementena, vidare en förut inhägnad
kunglig jagtmark, numera tillhörig staden,
samt slutligen ett vidsträckt strandparti vid
Saltsjön med storartade nya hamnanläggningar, den
s. k. Värtahamnen, till hvilken leder en särskild
jernväg (7 km.) från S:s centralstation. – 3)
Kungsholmen (370 har med 25,000 innev.), den tredje
af de norra stadsdelarna, utgöres af en ö i Mälaren på
vestra sidan af Norrmalm, hvarifrån den skiljes genom
den nu till större delen igenfyllda Klara sjö, öfver
hvilken leda tvänne broar, Kungsholmsbron samt längre
i norr den nya Kungsbron (sedan år 1881). Kungsholmen
är vidsträckt, men ännu till stor del obebyggd; den
innesluter en stor mängd fabriker samt S:s flesta
sjukvårdsanstalter.

III) S:s södra stadsdel, Södermalm, har
ursprungligen varit en ö, kallad Åsön; numera
sammanhänger den vid Skanstull och Danviken med
fastlandet. Vattnen s. om Södermalm kallas
Årstaviken och Hammarbysjön. Södermalm, som delas i
tvänne församlingar, Katarina åt Saltsjösidan
och Maria inåt Mälaren, är mycket vidsträckt,
men innesluter stora sträckor, som äro alldeles
obebyggda. Med staden inom broarna sammanhänger
det endast genom de båda slussbroarna, som alltså
ensamma förmedla trafiken med stadens ena tredjedel
och torde kanske vara den lifligast trafikerade punkt
inom hela Skandinavien (öfver 70,000 pers. passera
här dagligen). Södermalm stiger brant upp ur sjön
och är derför mycket svårtillgängligt. För fotgängare
äro tvänne hissar anlagda (Katarinahissen sedan 1883
och Mariahissen sedan 1886); för körtrafiken har (år
1890) en storartad uppfartsväg blifvit sprängd utefter
Mälaresidan; en liknande från Saltsjösidan är nyss
beslutad. Den nordligaste delen af Södermalm räknas
bland stadens centrala delar, den större återstoden är
bebodd af en mestadels mindre bemedlad befolkning. Men
högt och brant beläget erbjuder Södermalm på många
punkter de mest hänförande utsigter öfver den öfriga
staden; berömd är i synnerhet utsigten från Mosebacke
och från den till Mosebacke ledande Katarinahissens
gångbro. – Till Södermalm räknas äfven Långholmen i
Mälaren (34 har) med ett straff- och arbetsfängelse
för män.

Till belysning af de olika stadsdelarnas utveckling
under senaste årtionden må här slutligen anföras den
(mantalsskrifna) folkmängden inom dem hvardera vid
slutet af åren 1855, 1870 och 1889:
År 1855, År 1870. År 1889.
Staden inom broarna 12,993 12,841 11,718
Nedre Norrmalm 24,026 30,817 32,187
Öfre Norrmalm 12,300 19,592 55,919
Östermalm 15,307 22,726 45,913
Kungsholmen 4,129 8,261 24,900
Södermalm 29,197 39,360 65,713
–––––––––––––-
Summa 97,952 133,597 236,350


Sedan år 1870 har alltså
folkmängden i staden inom broarna samt nedre Norrmalm
ökats från 43,658 till endast 43,905, d. v. s. varit
i det närmaste stillastående, men deremot i de öfriga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free