Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suakin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gasformig kropp, men särskildt
qvicksilfverklorid, chloretum hydrargicum corrosivum, HgCl2,
kem. med., ett af nutidens vigtigaste
qvicksilfverpreparat. Sublimat i denna
inskränktare bemärkelse beredes fabriksmässigt
genom upphettning af qvicksilfver tillsammans
med koncentrerad svafvelsyra så länge, att
icke vidare något qvicksilfveroxidul-sulfat
återstår, hvilket inträffar, då blandningen
löser sig klart i klorvätesyra, i hvilken syra
oxidulsaltet är olösligt. Det sålunda erhållna
qvicksilfveroxid-sulfatet (»merkurisuifatet») blandas
noggrant med fullkomligt torrt koksalt, och denna
blandning upphettas i passande kärl af jern eller
glas, hvarigenom qvicksilfverklorid sublimerar;
af denna beredningsmetod har det populära namnet
sublimat uppkommit. Mot slutet af sublimeringen
stegras värmen, så att sublimatet nästan smälter,
hvarigenom det blir kristalliniskt. Det bildar då
hvita, tunga, genomskinliga, stråligt kristalliniska
massor och har en äcklig, sammandragande smak. Färgade
(bruna eller röda) streck på ytan härröra af jernoxid,
som bör bortskrapas. Rent sublimat förflyktigas helt
och hållet vid upphettning samt löses i 16 delar
vatten och i 4–5 delar koncentrerad sprit eller
eter utan återstod. Qvicksilfverkloriden eller,
såsom det i dagligt tal alltid heter, sublimatet
är ett häftigt gift för alla slags organismer och
derigenom det kraftigaste och på grund deraf
mest använda desinfektionsmedel inom kirurgien
vid operationer och behandling af sår. Orena sår,
fistelfångar o. s. v. renspolas med lösningar
af sublimat i vatten (1: 5000 till 1: 1000). Med
dylika lösningar rengöra gynekologer sina händer,
innan de företaga någon undersökning eller operativ
åtgärd, och man kan våga påstå, att sublimatets
användning jämte andra desinfekterande medel bör
kunna hålla på afstånd den för barnaföderskor förr
så ofta mördande blodförgiftning, som benämnes
barnsängsfeber. Af alla qvicksilfverföreningar är
sublimatet väl den häftigast verksamma. Det förenar
sig med ägghvitekropparna i de djuriska väfnaderna
och verkar sålunda som ett frätande gift, hvaraf
benämningen »corrosivus», frätande. Till följd af
denna egenskap fick sublimatet, som var upptäckt
redan i 8:de årh., under medeltiden af alkemister
och läkare benämningarna Draco, Mors (döden) och
Malleus metallorum (metallernas hammare). I nyare
tiders medicin har det fortfarande användning
invärtes i försigtiga doser (maximaldosis är 3
cg.), företrädesvis mot syfilis i senare former och
mot deraf orsakade nevralgier. Utvärtes användas
sublimatlösningar mot åtskilliga hudsjukdomar samt
till tvättning å hudställen, der liggsår hotar att
inträda. O. T. S.
Sublimation l. sublimering (jfr Sublimat), fys.,
kem., kallas den operation, hvarvid gaserna af ett
upphettadt ämne genom afkylning bringas i fast
form. Så t. ex. kan man genom sublimation befria
fasta ämnen från föroreningar, ett förfarande, som
är fullständigt analogt med rening af vätskor genom
destillation och grundar sig derpå att olika ämnen
hafva olika kokpunkt. När t. ex. svafvel renas
genom sublimering, upphettas det i ett slutet kärl
till kokning, hvarvid svafvelångorna bortgå och
afsätta sig i det afkylda förlaget som ett fint pulver
(svafvelblomma). Svaflet säges då sublimera, och utgör
hvad man kallar sublimatet, hvilket i allmänhet är
det genom sublimering erhållna fasta ämnet, analogt
med destillatet. I inskränkt bemärkelse förstås med
sublimat qvicksilfverklorid.
Sublimera. Se Sublimation.
Sublimerkärl. Se Aludel.
Sublunarisk (af Lat. sub, under, och luna, måne),
under månen befintlig, jordisk.
Subluxation (Lat. subluxatio), vrickning.
Submarin (af Lat. sub, under, och mare, haf), under
hafvet, d. v. s. på hafsbottnen befintlig eller till
hafsbottnen hörande.
Sub-negroid. Se Negrer.
Subordination (af Lat. sub, under, och ordinare,
ordna), underordnande, underordnadt förhållande,
särskildt i militäriskt hänseende, liktydigt med
krigslydnad (se d. o.), och i logiskt, om begrepps
förhållande till hvarandra af öfver- och underordning,
hvilket inträffar, då det ena begreppet faller
inom det andras omfång (arten inom slägtets). –
Subordinera, egentl. underordna; vara underordnad
(under någon eller något).
Suboxid (af Lat. sub, under, och oxid), kem., benämnes
en metalloxid, som innehåller mindre syre än basiska
oxider, och som af syror sönderdelas i metall
och salter af en syrerikare oxid. Suboxidernas
existens är i de flesta fall tvifvelaktig.
P. T. C.
Subramanya. Se Karttikeja.
Subrett (Fr. soubrette), egentl. kammarjungfru;
aktris, som spelar endast underordnade roller.
Sub rosa, latinskt ordspråk, »under rosen»,
i förtroende, i hemlighet, under tystlåtenhetens
insegel (meddela någonting). Rosen var nämligen hos
romarna en symbol af det obrottsliga hemlighållandet
af förtroliga meddelanden.
Sub rubrica (förkortadt s. r.) Lat., under rubriken,
öfverskriften, titeln.
Subsektion (Lat. subsectio), underafdelning under
en sektion (se d. o.).
Subsekutiv (af Lat. subsequi, följa på),
efterföljande. – Subsequens, det som följer efter
eller härflyter ur något föregående.
Subsellier (endast i plur., Lat. subsellium,
af sub, under, och sella, stol), låg sittplats,
bänkar, särskildt skolbänkar. Frågan om lämpligaste
inrättningen af skolbänkar har under de senaste
femtio åren varit lifligt diskuterad. Någon allmännare
betydelse erhöll den först under den skolreformation,
som omkr. 1840 försiggick inom Nord-Amerikas Förenta
stater; den behandlades då bl. a. af Henry Barnard i
hans »Principles of school architecture» (1839). Från
Amerika spred sig intresset för saken till Sverige
genom P. A. Siljeström, som verkade för densamma dels
genom föredrag och skrifter, dels såsom anordnare af
den svenska afdelningen inom undervisningsexpositionen
i London 1851. Sedan frågan såväl derigenom som genom
följande verldsutställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
