- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1101-1102

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges geologiska undersökning, ämbetsverk - Sveriges krönika från Gog t. o. m. Karl Knutsson. Se Prosaiska krönikan - Sveriges rikes lag, gillad och antagen på riksdagen 1734, titeln på den ännu i hufvudsakliga delar gällande svenska lagboken - Sveriges vapen. Se Riksvapnet - Sverker, svenska konungar. 1. S. I den äldre - Sverker. 2. S. den yngre Karlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1880, att inom vissa delar af landet kartornas
utgifningsskala skulle vara den sist nämnda. I den
större skalan äro kartlagda nästan hela Stockholms,
Upsala, Södermanlands, Vestmanlands och Örebro län,
norra hälften af Östergötlands län, större delen af
Dalsland och Skåne samt en del af södra Elfsborgs
län; i den mindre skalan äro utgifna kartblad öfver
större delen af Kronobergs län samt delar af Kalmar,
Jönköpings, Elfsborgs och Hallands län. Dessutom
har publicerats en öfversigtskarta öfver södra
Sverige samt åtskilliga dels specialkartor, dels
mera öfversigtliga öfver skilda områden af riket;
för öfrigt 114 nummer större och mindre afhandlingar
och uppsatser. En systematisk förteckning öfver alla
under åren 1862–90 offentliggjorda arbeten finnes
tillgänglig i bokhandeln.

Sveriges geologiska undersökning åtnjuter numera i
statsanslag närmare 90,000 kr. Dessutom har detta verk
för verkställande af särskilda undersökningar inom de
respektive länen, i allmänhet praktisk-geologiska,
fått mottaga anslag dels af Jernkontoret,
dels af åtskilliga läns hushållningssällskap och
landsting. Efter mönstret för de svenska geologiska
kartorna har Finlands geologiska undersökning
utarbetat sina. E. E.

Sveriges krönika från Gog t. o. m. Karl Knutsson. Se
Prosaiska krönikan.

Sveriges rikes lag, gillad och antagen på riksdagen
1734,
titeln på den ännu i hufvudsakliga delar
gällande svenska lagboken. Den är indelad i 9
balkar: Giftermålsbalken, Ärfdabalken, Jordabalken,
Byggningabalken, Handelsbalken, Missgerningsbalken,
Straffbalken, Utsökningsbalken
samt
Rättegångsbalken. Såväl i redaktionelt afseende
som med hänseende till sitt innehåll kan denna
lagbok sättas synnerligen högt, om den ock, sedan
mer än 150 år förflutit efter dess antagande,
måste vara i behof af omarbetning. Missgernings-
och straffbalkarna hafva blifvit ersatta af
Nya Strafflagen, utfärdad d. 16 Februari 1864,
och Utsökningslagen den 10 Aug. 1877 har trädt
i stället för Utsökningsbalken. F. n. (1891) är
Nya Lagberedningen sysselsatt med utarbetande af
förslag till de ändringar, hvilka kunna anses vara
behöfliga i Rättegångsbalkens bestämmelser. En
af Chr. König verkställd latinsk öfversättning
af Sveriges rikes lag utgafs i Stockholm 1743.
L. A.

Sveriges vapen. Se Riksvapnet.

Sverker, svenska konungar. 1. S. I den äldre. Då
den stenkilska ättens manliga linie 1125 utslocknat
med Inge d. y., rådde ett osäkert tillstånd i
landet, och flere landsdelar valde sig särskild
konung. Östgötarna utsago till sin regent omkr. 1133
Sverker, af östgötaslägt och måhända sonson till
Blot-Sven. Sedan vestgötakonungen Magnus Nilsson
1134 stupat i slaget vid Fotevik, blef S. erkänd
äfven af vestgötarna samt af svearna. Konung
öfver hela riket var han dock ej längre än till
omkr. 1150; detta år utkorade näml. upsvearna till sin
herskare Erik Jedvardsson från Svealand. Åtskilliga
upprörande våldsamheter, hvilka sonen Johan utöfvat
(Johan ihjelslogs af denna orsak på ett
ting af de uppretade bönderna), invecklade S. i krig
med danske konungen Sven Grade, hvilken vintern
1153–54 inföll i Småland, men af bönderna tvangs
att återvända, under det att S. satt overksam. Det
var under denna fejd, som varendsqvinnorna med
Blenda i spetsen lära hafva tagit en så verksam del i
försvaret, att de till belöning erhöllo privilegium
att ärfva lika med männen. I den svenska kyrkans
historia inleder S:s regering ett vigtigt skede. Nya
biskopsstift bildades (Linköpings, Gamla Upsala,
hvars biskop förut haft säte i Sigtuna, hvarjämte
Strengnäs, Vesterås och Vexiö stift inrättades under
hans tid eller de närmast följande åren) och de
första klostren (cistercienser) i Sverige upprättades
(Alvastra 1144, Nydala 1144, Varnhem 1150, Viby) med
munkar, hitkomna från det af Bernhard af Clairvauox
grundade klostret Clairvaux i Champagne. År 1152
kom till Sverige den påflige legaten Nicolaus af
Albano samt höll i Linköping (Östergötland var
Sverkers hufvudort) med andliga och verldsliga
stormän det första i Sveriges historia kända mötet
till ordnande af de kyrkliga förhållandena. Fråga
var der om upprättande af en svensk ärkebiskopsstol,
men då man genom oenigheten mellan svear och götar
»hvarken kunde förlikas om staden eller personen»,
förföll förslaget, hvilken omständighet sedan medförde
svenska kyrkans underordnande under den lundensiske
ärkebiskopens primat. För öfrigt medförde legatens
beskickning införande af den årliga skatten till
Rom, eller Peterspenningen, samt föreskrifter om
pligterna mot kyrkan, bestämmelser om äktenskapet,
om straff för den, som bar våldsam hand på en
klerk, samt förbud mot det allmänna bruket att gå
beväpnad. S. var tvänne gånger gift: 1) med Ulfhild,
enka efter Inge d. y.; och 2) med Rikissa, dotter
till Boleslav i Polen. Af hans söner öfverlefde honom
Karl, hvilken sedan uppsteg på Sveriges tron. S. blef
julottan 1155 l. 1156 vid Alebäcks bro nära Alvastra
(der han sedan begrofs) mördad af sin stallknekt på
anstiftan – trodde man – af danske prinsen Magnus
Henriksson, hvilken gjorde anspråk på tronen. –
2. S. den yngre Karlsson, son till Sverker d. ä:s
son Karl, blef efter Knut Erikssons död 1195 l. 1196
upphöjd på tronen med tillhjelp af jarlen Birger Brosa
af folkungaätten. Efter Birgers död, 1202, uppkom
strid mellan S. och Knut Erikssons söner. Af dessa
dödades tre år 1205 vid Elgarås i Vadsbo härad. Den
öfverlefvande, Erik, undkom till Norge. Striden vid
Elgarås synes hafva bidragit att vända folkets kärlek
från S.; ty då Erik återkom, såsom det tyckes utan
understöd, från Norge, fick han ett så stort parti i
Sverige, att S. måste söka hjelp hos Valdemar II Sejr
i Danmark, der han tillbragt sin ungdom. Den danska
hjelphären, anförd af S:s svärfader Ebbe Sunesön,
blef af Erik slagen 1208 i den blodiga drabbningen
vid Lena (numera Kungslena) – det sista fältslag, i
hvilket sagan låter Oden uppträda. Ett nytt försök af
S. att med dansk hjelp återvinna riket ledde 1210 till
drabbningen vid Gestilren (i närheten af Kungslena),
der S:s här blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free