Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tersmeden, Karl - 3. Tersmeden, Fredrik - 4. Tersmeden, Vilhelm Fredrik - 5. Tersmeden, Jakob Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mälaren för att »afhålla den uproriska dalallmogens
vidare ankomst samt uptaga och insända åtskillige
af uphofsmännen». Den på flere ställen förekommande
uppgiften att T. skulle för snöd vinning förrådt
den dödsdömde Ch. E. Lewenhaupt, när denne i
Aug. 1743 var på väg att rymma från Stockholm,
förklaras af en sådan forskare som C. G. Malmström
för oviss. T. tjenstgjorde 1749–63 under Ehrensvärd
vid fästningsbyggandet å Sveaborg. Efter att hafva
befordrats 1751 till kapten, 1755 till kommendörkapten
och 1771 till varfsschoutbynacht i Karlskrona och
kommendör vid örlogsflottan utnämndes han den 28
Juli 1772 till konteramiral vid galérflottan i
Stockholm. Såsom för tillfället högste befälhafvare
öfver den i hufvudstaden förlagda afdelningen af
K. M:ts flotta lemnade han Gustaf III verksamt
biträde vid utförandet af dennes revolution d. 19
Aug. 1772. Till belöning utnämndes han s. å. till
varfsamiral och 1774 till viceamiral. Död i Karlskrona
d. 25 Dec. 1797.
3. Tersmeden, Fredrik, friherre, militär,
ämbetsman, den föregåendes brorson, född på Vestsura,
Sura socken, Vestmanland, d. 9 Febr. 1752, tjenade
sedan 1775 vid Uplands regemente och vardt 1783
förste major vid Helsinge regemente, som han förde
under 1788–90 års krig med särskild utmärkelse vid
Kaipiais och Anjala (1789). 1792 utnämndes han
till öfverstelöjtnant vid sistnämnda regemente samt
1795 till öfverste i armén och generaladjutant. 1798
tog han afsked från regementet, emedan en mängd
administrativa uppdrag tog hans tid i anspråk. Sedan
1796 var han nämligen ledamot af Statsberedningen
samt under åren 1796–98 af konungens krigs- och
statskonseljer, och 1798 utnämndes han till vice
president i Krigskollegium samt 1802 till
ledamot af Rikets ärendens allmänna beredning,
i hvilken han insattes äfven efter 1809 års
revolution. 1812 erhöll han generalmajors grad,
hvilket ej hindrade, att han s. å. utnämndes till
president i Kammarrätten. Dessutom var T.
bl. a. fullmäktig i Jernkontoret (1808) och i
Riksgäldskontoret (1811). Vid riksdagarna
1809 och 1810 hade han plats i statsutskottet.
T., som 1809 upphöjts i friherrligt stånd, afled i
Stockholm d. 20 Sept. 1819.
4. Tersmeden, Vilhelm Fredrik, friherre,
politiker, finansman, den föregåendes son, född i
Stockholm d. 31 Juli 1802, blef 1817 student i Upsala
och 1820 kornett vid Lifregementets dragonkår,
hvarifrån han 1831 tog afsked såsom ryttmästare
och sqvadronchef. Redan dessförinnan hade han
börjat med nit egna sig åt vården af sina bruks- och
landtegendomar, Ströms verken och Gnarps jernbruk
i Helsingland, Ramnäs och Seglingsbergs
bruk i Vestmanland m. fl., samt 1829 valts
till fullmäktig i Jernkontoret (1835 vardt
han fullmäktiges ordförande). Hans allmänt
erkända duglighet på det ekonomiska området och
oberoende ställning gjorde honom till en ofta anlitad
förtroendeman såväl utom som inom riksdagen.
1846 förordnades han till ledamot af komitén
för representationens
ombildning. 1856 valdes han till ordförande bland
fullmäktige i Riksgäldskontoret. 1858 nämnde K. M:t
honom till ordförande i finanskomitén och 1861
till ordförande i den genom samma komité föranledda
Allmänna hypoteksbankens styrelse. Sedan 1863 var han
ledamot af och 1869–73 ordförande i Vestmanlands läns
landsting, och sedan 1869 satt han såsom ordförande
i samma läns hushållningssällskap. T. bevistade
riksdagarna såsom ledamot af riddarhuset
1828–66 och af Första kammaren för Vestmanlands län
1867–74. Han var derunder led. af statsutskottet
1834–35 och ordf. i nämnda utskott 1847–48, 1856–58,
led. af konstitutionsutskottet 1840–41, 1862–63,
1872 och 1873, led. af hemligt utskott 1840 och
1848 och ordförande i bankoutskottet 1850–51,
1853–54, 1859–60 samt 1867–69. På riddarhuset
tillhörde han den frisinnade gruppen och
medverkade till genomförande af flere reformer,
bl. a. representationsreformen. 1859 kallades T. till
hedersledamot af Landtbruksakademien. Död på Österby
d. 4 Maj 1879.
5. Tersmeden, Jakob Nils, politiker, den
föregåendes kusin, född på Hessle i Upland d. 30
Sept. 1795, blef 1812 student i Upsala, der han
1818 promoverades till filos. magister. Efter att
sedan 1821 hafva tjenstgjort i kabinettet för utrikes
brefvexlingen såsom andre sekreterare sändes han 1824
i egenskap af legationssekreterare till Petersburg,
hvarifrån han återvände 1832, utnämnd till förste
sekreterare i kabinettet. 1837 lemnade han statens
tjenst. T. gjorde sig bekant för sin högkyrkliga
och aristokratiska hållning på riddarhuset,
der hans egentliga uppträdande daterar sig från
1844–45 års riksdag. Särskildt för bekämpande
af de väckta förslagen till representationens
ombildning tog han till orda, och vid de två sista
ståndsriksdagarna (1862–63, 1865–66) utgjorde han
t. o. m. en sammanhållande kraft bland riddarhusets
konservativa medlemmar. Med nästan helig vördnad
betraktade han adelns rätt att utgöra ett riksstånd
eller åtminstone en särskild ärftlig valklass,
emedan denna rätt vore icke blott ett dyrbart arf,
utan rent af nödvändig för konungamaktens försvar
och samhällsordningens upprätthållande. T. visade
sig emellertid ej obenägen för en reform inom adeln
sjelf, t. ex. sjelfskrifvenhetens ersättande med
en representation af valda ledamöter, eller emot
ett ökande af valklassernas antal. Men införande
af samfällda val betecknade han i ett af sina
tal (1850) såsom »en rättmätig bestraffning
af ett lättsinnigt folk». Vid alla riksdagarna
fr. o. m. 1844–45 t. o. m. 1859–60 var T. ledamot
af konstitutionsutskottet; han invaldes äfven i
det 1853 äskade hemliga utskottet. Död på Hessle
d. 15 Juni 1867. Jfr H. Hamilton: »Jakob Nils
Tersmeden. Minnesteckning» (1879). – T:s son Karl
Herman (f. 1844), kammarjunkare, har utgifvit
Storfurstendömet Finlands ridderskaps och adels
kalender för år 1883 (Stockh. 1883) och Kalender öfver
i Sverige lefvande ointroducerad adel med utländskt
adelskap (1886).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
