- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
407-408

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjurfäktning - Tjurkö - Tjusovaja - Tjust - Tjusterby - Tjutaporna. Se Vrålaporna - Tjuton, bot. Se Strätta - Tjuttjev. Se Tiuttjev - Tjuvantserna. Se Jukagirer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att afvända honom från hans senaste byte. Sedan han
dödat flere hästar, draga pikadorerna sig tillbaka,
och för att ytterligare stegra tjurens raseri taga
banderilleros till sina banderillas, små, lätta,
brokigt prydda, med jernhulling i änden försedda
spjut, hvilka de fästa i djurets nacke. Har man att
göra med en feg tjur, användas ihåliga banderillas,
fyllda med exploderande »svärmare». Banderilleros
måste alltsomoftast rädda sig genom hopp öfver
barrièren. Äntligen går en espada mot djuret och
svänger sin muleta; mot denna rusar tjuren med slufna
ögon, och när han ränner under espadans arm, ger
denne honom en nådestöt mellan hals och rygg, drager
derpå om möjligt ut värjan och helsar dermed publiken,
som gengäldar bedriften med frenetiska bravorop samt
regn af blommor, cigarrer och konfekt, guld- och
silfvermynt. Om deremot stöten ej är fullt korrekt,
eller om den misslyckas, så att tjuren ränner kring
arenan med värjan i halsen, blifver espadan uthvisslad
och skymfad. Föreställningen fortgår vanligen med 6–10
tjurar efter hvarandra, och omkr. 20 minuter erfordras
för att expediera hvar och en. – Vid de portugisiska
tjurfäktningarna dödas inga hästar och ej häller
tjuren; denne har bollar på hornspetsarna och eggas
endast medelst banderillas. – I Spanien afskaffades
tjurfäktningarna af Karl IV, men de återinfördes af
hans efterträdare Josef Bonaparte, som derigenom ville
förvärfva folkgunst. Denna barbariska förlustelse
synes hota att få fast fot t. o. m. i Paris, sedan
verldsutställningen 1889.

Tjurkö, socken i Blekinge län, Östra härad,
bestående af ön Tjurkö (583,8 har) samt några
mindre holmar och skär. Areal omkr. 600 har. 1,592
innev. (1890). Annex till Torrum, Lunds stift, Östra
kontrakt. (T. var förr förenadt med Sturkö.) På
ön T. drifves ett mycket betydande stenhuggeri,
vid hvilket dervarande fångar användas. Der är
nämligen förlagd en kronoarbetsstation, dit från
rikets sydliga län och Stockholms stad sändas de
till tvångsarbete enligt lagen ang. lösdrifvares
behandling och fattigvårdsförordningen dömda
fullt arbetsföra män, som fyllt 21 år och förut
varit hållna till straffarbete. Enligt kontrakt af
d. 12 Juli 1887 mellan Fångvårdsstyrelsen och den
tyska firman F. H. Wolff, egare af T., har firman
rätt att, mot viss godtgörelse till fångvården
(26 öre för hvart dagsverke) samt skyldighet att
till kronoarbetsmanskapet erlägga flitpenningar i
enlighet med gällande bestämmelser, sysselsätta de
der intagne försvarslöse. Firman åligger dessutom
att uppföra och underhålla erforderliga logement för
manskap och befäl.

Tjusovaja, biflod till Kama i ryska guvern. Perm,
rinner upp s. om Jekaterinburg i mellersta Ural,
flyter mot n. och v. samt förenar sig med Kama nära
staden Perm. Den är omkr. 700 km. lång; och ehuru
flodfarten flerestädes försvåras genom ström och
klippor, är den om sommaren ganska liflig.

Tjust, landsträcka i norra Småland, utmed Östersjön,
genomskuren af flere dess vikar och omgifven af en
vacker, leende skärgård samt i
det inre rikt på dalar eller s. k. kjusor och
långsträckta sjöar, hvarför det anses höra till
de fagraste trakter i södra Sverige, med en mera
täck än egentligen storartad natur. Området, som
i sin helhet sluttar från n. v. till s. ö., är
ingenstädes ett högland, ty medelhöjden vid vestra
gränsen understiger 160 m. Af de många vattendragen,
med olika namn under olika sträckor af sitt lopp,
märkas den i Kaggebofjärden utmynnande Vindån (sjön
Vindomens aflopp), Storsjöån, som kommer från Atvids
socken i Östergötland och genomflyter sjöarna Båtsjön,
Åkervristen och Storsjön samt faller ut i hafsviken
Syrsan, Öfverumsån (Vrångsjöarnas och Ryfvens aflopp)
samt Botorpsströmmen, som utgör aflopp för sjöarna
Tynn, Långrammen, Kogaren, Långsjön m. fl. och
slutligen faller ut i Gåsfjärden. Från Vestervik,
»hufvudstaden i T.», går genom T. jernväg norrut
till Åtvidaberg och Norsholm. Fornminnen i T., rikast
i Lofta socken, vittna om att denna trakt varit tidigt
bebyggd. Under medeltiden lydde T. till en början
under fogden på Kalmar slott, tills Stäkeholms slott
anlades (sannolikt på 1360-talet), hvarefter det under
unionstiden jämte Kind och Ydre bildade Stäkeholms
län. Det var då ett prosteri, men bildar nu två,
Norra Tjusts och Södra Tjusts kontrakt (se dessa
ord), af Linköpings stift. T. är deladt i två härad,
Norra T. och Södra T. (se dessa ord), inom Kalmar län,
hvilka bilda ett fögderi, en domsaga och ett tingslag,
med 42,371 innev. (1890).

Tjusterby, herregård i Perno socken, Finland,
30 km. från Borgå stad, invid Pernoviken, till
arealen omkr. 1,500 har, omnämnes redan i början
af 1400-talet, då egendomen innehades af slägten
Wildeman, hvars medlemmar skrefvo sig till T. Amiralen
Arvid Tönnesson Wildeman (d. 1617), »som på T. förde
stor stat», hade derstädes besök af konung Johan
III och hertig Karl, och äfvenså, i Maj månad
år 1614, af konung Gustaf II Adolf. Samma år i
Januari hade konungens broder, hertig Karl Filip,
besökt T. Efter det egendomen genom gifte kommit
i Creutzska slägtens värjo, såldes den år 1753
till generallöjtnanten Robert Muhl, hvarefter den
dels genom arf och giftermål, dels genom inlösen
öfvergick först till De Geerska familjen, 1857 till
sedermera prokuratorn frih. Fr. R. de la Chapelle
samt 1872 till nuv. egaren, öfverste K. Antell. Af
det gamla stenhuset på T. finnas endast källarena i
behåll. En år 1866 uppförd prydlig karaktersbyggnad
af tegel i 2 våningar med ett torn, i normandisk stil,
omgifven af en vacker parkanläggning, förlänar numera
det gamla herresätet en tilltalande prägel, som väl
öfverensstämmer med gårdens ordnade, i utveckling
stadda jordbruk. På T. finnes sedan 1700-talet
ett tegelbruk. Egendomen har med granngården
Tervik gemensamt spanmålslånemagasin och gemensam
folkskola. På egendomen finnes en samling äldre
porträtt. M. G. S.

Tjutaporna. Se Vrålaporna.

Tjuton, bot. Se Strätta.

Tjuttjev. Se Tiuttjev.

Tjuvantserna. Se Jukagirer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free