- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
417-418

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjörn - Tjörnarp - Tjötö (Tjötta) - Tlaxcala l. Tlascala - Tlemsen (Tilimsan) - Tmesis - Tmolos - Toaldo, Giuseppe - Toalett - Toarp - Toast - Tobago (Tabago)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socknar, Stenkyrka, Klöfvedal och Valla,
och 2 kapellförsamlingar, Rönnäng och
Klädesholmen). Häradets vapen innehåller en
hummer. A. G.

Tjörnarp, socken i Kristianstads län, Vestra Göinge
härad. Areal 4,129 har. 1,098 innev. (1890). Annex
till Norra Mellby, Lunds stift, Vestra Göinge
kontrakt.

Tjötö (Tjötta), pastorat i Söndre Helgelands prosteri,
Nordlands amt, med omkr. 3,000 innev., har sitt namn
af gården T., det gamla Þjotta, som under medeltiden
innehades af Hårek af Thjotta (se denne). Under
en senare tid hörde T. till ärkebiskopsstolen i
Nidaros och har i 19:de århundradet varit hufvudgård
för ett af familjen Brodkorbs stora jordagods i
Nordlanden. Y. N.

Tlaxcalal l. Tlascala (Mejik., »brödhus»). 1. Minsta
staten i republiken Mejico, omkr. 3,900 qvkm., med
omkr. 150,000 innev., upptager den östligaste af de
fyra afdelningar, i hvilka Anahuacs högslätt delas
af bergskedjor, och sammanfaller nära med den gamla
republiken T. Befolkningen, som nästan uteslutande
består af indianer, idkar företrädesvis jordbruk,
men äfven något bergsbruk (silfver, koppar, bly
och stenkol) samt förfärdigar väfnader af ull,
bomull och magueyfibrer. – 2. Hufvudstad i nämnda
stat, ligger vid floden Atoyac (fordom Zahuatl)
och är genom en bibana förenad med jernvägen mellan
Mejico och Vera Cruz. Staden anlades sannolikt i
slutet af 13:de årh. Tlascaltekerna, aztekernas
fränder och arffiender, blefvo 1519 spaniorernas
trogna bundsförvanter, hvilkas samverkan i hög
grad bidrog att störta aztekernas rike. Följden
blef ock Tlascala-samhällets egen undergång. Den
gamla staden, med omkr. 100,000 innev., väckte stor
beundran hos Cortez, hvilken, något öfverdrifvet,
satte den öfver Granada med afseende på storlek och
skönhet. Den nuv. staden har omkr. 6,000 innev.

Tlemsen (Tilimsan), stad i Algeriet,
depart. Oran, ligger på 800 m. höjd på en afsats
utmed norra sluttningen af en bergskedja och är
genom en 59 km. lång jernväg förenadt med sin hamn
Rahgun (Rachgoun). 19,745 innev. (1886), infödingar,
européer och judar. Stadcn har ett härligt klimat
och ett utomordentligt vackert läge, och dess hvita
minareter, torn och tinnar höja sig pittoreskt
öfver den omgifvande rika grönskan, närd af en
mängd källor, hvilka gåfvo anledning till stadens
latinska namn Pomaria. Af de 64 moskéer, som funnos
vid den franska eröfringen, återstå 32; de öfriga
hafva försvunnit eller ligga i ruiner. T. eger en
vacker, modern katolsk kyrka i bysantinsk stil och
5 synagogor. Af citadellet, Mechuar (från 1145),
som var de forne herskarnas praktfulla residens,
återstå endast en del af moskén och en krenelerad
mur, som innesluter, jämte flere vackra trädgårdar,
de flesta militära inrättningarna (sjukhus, kaserner
m. m.). Utanför staden ligger en stor murad bassäng,
som nu användes för vattning. Hvad som återstår
af Kissaria, den forna stadsdelen, der köpmän
från Pisa, Genua, Katalonien och Provence med full
religionsfrihet voro bosatta under almoraviderna,
är nu spahis’ baracker. Staden
har en icke obetydlig industri, särskildt i läder,
läderarbeten, vapen, ylleväfnader och mattor; den
har ett stort antal mjöl- och oljeqvarnar, och
trädgårdarna lemna en rik afkastning. Handeln med
det inre Algeriet och med Marokko är mycket liflig. –
Staden T. delade efter romerska kejsarerikets fall
nord-afrikanska kustens öden och innehades af olika
muhammedanska dynastier. Sin rikaste blomstring hade
den under 13:de–16:de årh., då dess folkmängd uppgick
till mer än 100,000 pers. Den spanska ockupationen af
Oran (1509) blef ett hårdt slag för den europeiska
handeln på T., som småningom förlorade sitt område
till turkarna. Sedan 1842 har T. tillhört fransmännen.

Tmesis (Grek., »klyfhing», af stammen i temnein,
skära, klyfva) kallas en i synnerhet i det grekiska
skaldespråket ofta använd figur, hvilken består
deri att de båda lederna af ett sammansatt ord
åtskiljas af ett eller flere mellanträdande
ord. Företrädesvis är det med prepositioner
sammansatta verb, hvilka på sådant sätt
itudelas. Äfven i svenska språket kan sådan tmesis
förekomma, t. ex. i frasen: På hvad syftar du hän ?
A. M. A.

Tmolos (Lat. Tmolus; nu Bos Dagh), ett berg i Lydien,
på hvilket floderna Hermos, Kaystros och Paktolos
upprinna. T. var fordom berömdt för sin guldrikedom.
A. M. A.

Toaldo, Giuseppe, italiensk meteorolog, f. 1719, var
från 1752 till sin död, 1798, professor i astronomi,
geografi och meteorologi i Padua. T. egnade sig vid
det under hans ledning byggda observatoriet i Padua
hufvudsakligen åt meteorologiska observationer,
afsedda för afgörandet af frågan om stjernornas
inflytande på väderleken. Enligt T. utöfva endast
solen och månen ett dylikt inflytande.

Toalett, Fr. toilette (af toile, väf), egentl. en
liten duk till ett tvättställ; tvättställ (»kommod»,
lavoar); bord (eller byrå) med spegel och allahanda
smärre tillbehör för klädseln; klädsel (grande
toilette,
festdrägt); afskildt rum (toalettrum),
i hvilket man kan ordna sin klädsel m. m.

Toarp, socken i Elfsborgs län, As härad. Areal 8,791
har. 2,130 innev. (1890). Annex till Rångedala,
Skara stift, As kontrakt.

Toast [tåst], Eng., skåltal, utbringad välgångsskål.

Tobago (Tabago), britisk ö i Vestindien, den
sydligaste af Windward-gruppen af de små Antillerna,
37 km. n. ö. om Trinidad, med hvilken koloni den
fr. o. m. 1889 är förenad. Ön är 42 km. lång i
s.v.–n.ö. och högst 12 km. bred; den har en areal
af 295 qvkm. Den är af vulkanisk bildning, med
berg af ända till 500 m. höjd. Endast låglandet
är odladt. Produkter äro socker, rom och frukt af
flere slag. Inkomsterna 1885 voro 10,826 pd st.,
utgifterna 12031 pd, importen 30,758 pd, exporten
26,414 pd. Befolkningen, 20,626 pers. (1889), består
hufvudsakligen af negrer; de hvite äro mycket
få. Ön har flere förträffliga hamnar; hufvudorten
är Scarborough, omkr. 1,200 innev., på sydöstra
kusten. T. upptäcktes af Columbus 1498; den britiska
flaggan hissades först 1580. Sedermera tillhörde ön
holländare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free