Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Topelius, Zakarias (Zachris) - Topete, Juan Bautista - Top-hane. Se Konstantinopel, sp. 1235 - Tophi, med., »giktknölar», knöliga afsättningar af hård substans i närheten af ledgångar - Topica, topiska läkemedel - Topïk, retor. - Topin, Marius - Topiska läkemedel. Se Topica - Topografi, ortbeskrifning - Topografiska kåren benämndes från 1831 till 1873 den af officerare och en professor bestående kår, som hade till uppgift att uppgöra fullständiga militärkartor öfver Sverige m. m. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skådespel, ett försök att införa Kalevalamytens gestalter
på scenen. De sistnämnda jämte Titians första kärlek
utkommo samlade under titeln Dramatiska dikter
(1861). En ny samling med denna titel, afsedd att
innehålla alla T:s skådespel, begynte utkomma 1881,
men blef ofullbordad. T:s skådespel äro, äfven
de, påverkade af romantiska förebilder. Det mest
berömda och det, som längst bibehållit sig på scenen,
»Regina von Emmeritz», betecknar T. sjelf som »ett
ungdomsarbete under inflytande af Victor Hugos
dramer, särskildt Hernani». Från denna förebild
härröra såväl styckets prunkande patos som dess
starka effektmedel. Ett äkta drag af T. är deremot
den patriotiska hänförelse, som ger sig uttryck
i skådespelet.
Äfven på andra områden än de nu nämnda har T. deltagit
i sitt lands intellektuella och konstnärliga
sträfvanden. Så blef han 1847 sekreterare i
Finska konstföreningen, hvilken befattning han
sedermera utbytte mot ordförandeskapet, som
han bibehöll till 1878. Vidare var han 1864–89
ordförande i konstnärsgillets styrelse. På bägge
dessa platser har han verkat mycket för den finska
konstens utveckling. Som en hedersbelöning för sin
skaldeverksamhet erhöll han 1873 Svenska akademiens
Karl Johanspris och vid dess hundraårsfest, 1886,
dess stora guldmedalj.
Efter sitt afskedstagande har T. lefvat på sitt
vackra landställe Björkudden i Östersundom skärgård
nära Helsingfors. Ett talande bevis på sina landsmäns
tacksamhet erhöll han d. 14 Jan. 1888, då han fyllde
70 år. Hela landet hade medelst deputerade, adresser
och telegram stämt möte i hufvudstaden, der en
medborgerlig fest firades till skaldens ära. Uppgifter
om T:s lif och diktning äro närmast att hemta från de
festpublikationer, som utkommo vid detta tillfälle,
nämligen »Zachris Topelius 14/1 1818–14/1 1888»
och »Zacharias Topelius. Minne af festdagen den 14
Januari 1888». A. H.
Topete, Juan Bautista, spansk amiral och statsman,
f. i Yucatan 1821, förde såsom konteramiral befäl
öfver eskadern i Cadiz’ hamn, då han i Sept. 1868
tillsammans med några andra högre officerare och
ämbetsmän utfärdade ett upprop att aflägsna drottning
Isabella och tillsätta en provisorisk regering. I
denna regering blef T. marinminister. Obenägen för
alla demokratiska sträfvanden, understödde T. efter
Isabellas aflägsnande hertigens af Montpensier
tronkandidatur. Han tog 1871 jämte Serranos öfriga
kabinett afsked. Den 3 Jan.–d. 30 Dec. 1874 var
han åter medlem af ministèren och afgick, då hären
utropade Alfons XII till konung. Död 1885.
Top-hane. Se Konstantinopel, sp. 1235.
Tophi [tåfi], med., »giktknölar», knöliga
afsättningar af hård substans i närheten af
ledgångar, uppstå vid kronisk ledgångsreumatism och
gikt. I förra fallet utgöras de af nybildadt ben,
i senare fallet af urinsyreafsättningar. Se Gikt
och Reumatism. J. E J-n.
Topica (Lat., näml. remedia, af Grek. topos, ställe),
topiska läkemedel, benämnas sådana utvärtes medel,
hvilka användas, såsom det
heter, »lokalt», d. v. s. endast på ett särskildt
ställe, för att i första rummet derstädes utöfva en
viss verkan. Till topiska läkemedel räknas sålunda
plåster, salvor, liniment, omslag, baddningar
o. s. v. O. T. S.
Topik (af Grek. topos, egentl. ställe), retor.,
konsten att finna och använda allmänna satser (loci
communes) och bevisningsgrunder såsom material
för ett vältalighetsalster. Topiken var en mycket
utvecklad disciplin hos forntidens greker och romare,
men innebar föga annat än en skematiserande formalism.
Topin [tåpä’ng], Marius, fransk skriftställare,
född i Aix 1838, var en tid anställd vid
uppbördsverket, tjenade under Paris’ belägring
1870–71 såsom bataljonschef vid nationalgardet och
utnämndes 1879 till generalinspektör öfver skol- och
folkbiblioteken. Bland T:s arbeten må nämnas Cardinal
de Retz (1864; 3:dje uppl. 1872), l’Europé et les
Bourbons sous Louis XIV (1868; 3:dje uppl. 1879),
l’Homme au masque de fer (1869; 3:dje uppl. 1870)
och Louis XIII et Richelieu (1876; 3:dje uppl. 1877),
alla fyra prisbelönta af Franska akademien. T. har
derjämte verkat såsom flitig tidningsman.
Topiska läkemedel. Se Topica.
Topografi (af Grek. topos, ställe, och grafein,
skrifva), ortbeskrifning, i detalj utförd geografisk
beskrifning af en särskild trakts ytformer med der
befintliga naturliga och konstgjorda föremål,
såsom vattendrag, berg, skogar, odlingar,
vägar och byggnader. Ordet är äfven liktydigt
med fältmätning. Topografiska kartor, som lemna
ofvannämnda upplysningar, upprättas numera öfver
alla land med ordnade statsförhållanden och läggas
vanligen till grund för kartor med speciella
ändamål (statistiska, geologiska m. fl.). De
topografiska kartorna, ehuru numera använda såväl
för rent militära som för allmänna behof (vid
jernvägsanläggningar m. m.), hafva från början
tillkommit för att fylla de förra och utföras i de
flesta stater under militär ledning. Se Topografiska
kåren samt Generalstabens kartverk och Karta. –
Topograf, person, som utför topografiska arbeten,
särskildt den, som upprättar topografiska kartor. –
Topografisk, ortbeskrifvande. Om topografisk
anatomi se Anatomi. – Om Sveriges topografiska
literatur se R. Tengberg: »Om vår topografiska
literatur» (i »Svensk tidskrift», årg. 1876), samt
L. G. T. Tidander: »Vår topografiska literatur»
(1887) och »Anteckningar om svenska kartverk»
(1888). Svenska läroböcker i topografi (fåltmätning)
äro utgifna af C. Stål (1835), K. M. Thulstrup (2:dra
uppl. 1861), J. W. Schartau (1875), A. Norström (1880)
och K. A. G. A. Pantzerhielm. (1890).
Topografiska kåren benämndes från 1831 till 1873
den af officerare och en professor bestående kår,
som hade till uppgift att uppgöra fullständiga
militärkartor öfver Sverige m. m. dyl. Kåren
organiserades 1805 af dåv. öfversten G. V. af Tibell
under benämningen Fältmätningskåren samt förenades
1811 med Fortifikationen (se d. o.) och benämndes då
Fältmätningsbrigaden. 1831 blef kåren sjelfständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
