Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torskfiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torskrom, hvaraf 1888 erhöllos resp. 166,571 och 73,630
hl. Med dessa och öfriga biprodukter beräknades värdet
af hela norska torskfisket 1888 till 12,911,000
kr. En del torsk beredes till s. k. »rundfisk»,
d. v. s. sedan hufvud och inelfvor borttagits,
upphängas fiskarna, parvis sammanbundna med en vidja
om stjertarna, på stängerna (»hjeld»), så att en fisk
kommer på hvardera sidan om stången, och få helt
enkelt lufttorka. En ringa del af fångsten saltas;
den öfvervägande delen beredes till »klippfisk»
(se d. o.). Af torskens lefver kokas tran (se
Fisklefverolja), en betydande industri. Torskrommen
saltas i tunnor och afsättes till Frankrike,
der den användes såsom ett slags lockmat vid
sardinfisket. Äfven tungan och magsäcken saltas,
och jämväl de utgöra en, om än mindre betydande,
handelsvara. Affallet beredes till »guano» o. s. v.,
med ett ord ingen del af fisken saknar nyttig
användning. – Kring Färöarna drifves torskfiske
dels af öarnas befolkning (Febr.–April), dels af
engelska fartyg (under sommaren). Fångsten beredes
till klippfisk, hvaraf årligen exporteras omkr. 1,5
mill. kg., samt något »torrfisk». – Vid Island är
torskfisket af stor betydelse för befolkningen och
drifves äfven af franska fartyg i stor utsträckning
(3–4 hundra fångstfartyg; 1885 uppgick deras fångst
till 12,900,000 kg.). Isländingarnas eget fiske
är hufvudsakligen krokfiske, dock begagnas äfven
något garnfiske. Fisket sker från öppna båtar i
tre perioder årligen, hvarvid besättningarna för
hvarje gång ombytas, nämligen vinterfisket: från
Febr. till d. 15 Maj, vårfisket: från sistn. dag till
midsommar, samt höstfisket: från slutet af Okt. till
slutet af Jan. Under sommaren har man ej tid att
fiska. Fångsten beräknas till omkr. 10 mill. stycken
årligen. – I Nordsjön är »Doggerbank» den förnämsta
fiskeplatsen. Der fiskas torsk af holländare,
engelsmän och fransmän. De förstnämnde begagna
delvis samma fartyg som för sillfisket; torsken
saltas ombord i fat (»laberdan»). Engelsmännen
begagna tämligen stora sumpfiskefartyg, »wellsmacks»,
i hvilka fångsten föres lefvande i land. Fransmännen
salta fångsten i skeppsrummet (»en vrac») för att
vid hemkomsten bereda den till klippfisk, men hafva
äfven börjat använda den holländska metoden såsom
säkrare. Färskfiskfångsten af torsk i Nordsjön
försiggår hufvudsakligen under vinterhalfåret
(Okt.–April); den torsk, som beredes till saltad vara,
fiskas hufvudsakligen under sommaren. Fångsten sker
uteslutande med krok, och de från fångstfartygen
utlagda linorna intaga sammanfogade en betydlig
sträcka med flere tusen »krok». Till agn använda
holländare och engelsmän hälst nejonögon, men äfven
snäckor, sill m. m. Äfven vid Skotlands kuster drifves
ett betydligt torskfiske. – I torskfisket vid Labrador
och Newfoundland, Nova Scotia och S:t Lawrenceviken
deltaga kanadier, fransmän och fiskare från Förenta
staternas östkust, särskildt Massachusetts. Fisket
försiggår dels i fjordarna, dels och hufvudsakligast
på de stora fiskebankarna (Great bank, S:t Pierre
bank, Banquereau bank, Sable islands bank m.
fl.). Det börjar vid sydkusten af Newfoundlands
östkust i Juni, fortskrider norrut och tager
sin början vid nordsidan af Labradorkusten först
mot slutet af Juli. Vinterfisket eger rum i de
djupa fjordarna på sydkusten af Newfoundland
Okt.–April samt är till följd af stormig väderlek
och ofta inträffande tjocka förenadt med stora
faror. Fransmännen, som innehafva de båda öarna S:t
Pierre och Miquelon samt genom traktater hafva sig
tillförsäkrad uteslutande fiskerätt på sydkusten från
Kap Riche till Kap Raye, fiska nästan uteslutande på
S:t Pierre bank och Banquereau bank, men ej v. om
denna. Fångstfartygen utrustas dels i Frankrike,
dels på de ofvannämnda franska öarna. Fisket
fortgår från våren till Aug.–Sept. och sker
numera med linor. Till bete användas äfven här
lodda samt musslor och bläckfisk. Fångsten beredes
dels om bord, dels i land. Detta fiske uppmuntras
liksom Islandsfisket genom af franska regeringen
beviljade premier. Fransmännens fångst af torsk vid
Newfoundland utgjorde 38,810,000 kg. 1887, till
ett värde af 9,428,000 francs. Förenta staternas
torskfiske försiggår såväl på Great bank som på
de vestligare belägna fiskebankarna (Western bank
m. fl.) samtidigt med fransmännens och äfvenledes med
linor af särskild konstruktion (»trawl-lines») med
användande af för detta fiske byggda fiskeskonerter,
men torskfiske idkas äfven året om på de närmare
Förenta staternas kust liggande bankarna, bland
hvilka S:t Georges bank är den förnämsta. Fisket der
drifves hufvudsakligen från den betydande fiskestaden
Gloucester. Torskfångsten i denna och öfriga
fiskehamnar på Förenta staternas östkust utgjorde 1886
omkr. 37 mill. kg. saltad och 8,9 mill. kg. färsk
torsk. Kanadiernas eget torskfiske bedrifves
(utom Newfoundland och Labrador) hufvudsakligen vid
kusterna af S:t Lawrenceviken och der belägna öar,
hvarest torsken om våren stiger upp för att leka. Vid
fisket begagnas mindre och öppna båtar samt linor och
handsnören. Försök att införa torsknät efter norsk
modell hafva gjorts, men strandat mot fiskarenas
konservatism. Torskfångsten utgjorde 1888 i Dominion
of Canada (sål. oberäknadt Newfoundland och Labrador)
53,5 mill. kg., till ett beräknadt värde af 4,203,388
dollars. – Äfven i nordliga delarna af Stilla hafvet
förekommer torsken i mängd, men har först i senare
tider börjat blifva föremål för större fiske af
amerikaner från San Francisco, som utrustat ett
mindre antal fångstfartyg för torskfångst vid Alaska
och i Ochotska hafvet. Torsken synes här föra samma
lefnadssätt och hafva samma lektid som i Atlanten och
Nordsjön. Jämväl vid Japans nordligare kuster fiskas
torsk. Fisketiden varar Nov.–Maj och vid Kurilerna
ända in i Juni–Juli; bästa fångsten sker vanligen
i Dec.–Mars. R. L.
Torskinge, socken i Jönköpings län, Vestbo
härad. Areal 6,249 har. 682 innev. (1890). Annex till
Forsheda, Vexiö stift, Vestbo kontrakt.
Torsklefvertran. Se Fisklefverolja.
Torsksaft. Se Torsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
