Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toskansk ordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Sevastopols försvar. Sedan 1856 var T. ledamot
af svenska krigsvet.-akad. Jfr Brialmont: »Le
général comte T., sa vie et ses travaux» (1884).
O. A. B.
Totonaka. Se Mejikanska språk.
Tott, svenska adliga ätter, som äro grenar af den
gamla danska ätten T. (Thott), af hvilken en
medlem, Tord Aagesen, nämnes redan 1288. En medlem
af ätten, danska riksrådet Axel Pederssen (d. 1446)
till Härlöf i Skåne, blef ryktbar i Nordens historia
hufvudsakligen genom sina söner, Axelssönerna (se
d. o.), hvilka spelade en mycket betydande politisk
rol i Sverige under senare hälften af 1400-talet, och
bland hvilka två blefvo riksföreståndare. Deras ätt
började på 1500-talet kallas T. De olika grenarna af
densamma utdogo snart. Längst fortlefde Åke Axelssons
linie, som 1625 introducerades på riddarhuset (T. af
Skedebo) och 1669 utgick på svärdssidan. – Outredt
är, i hvilken förbindelse till denna gren den finska
slägt stod, som förde Tott-vapen och 1652 erhöll
friherrlig och greflig värdighet, men utslocknade 1674
(se T. 14). – Vid Skånes införlifvande med Sverige
(1658) blef en linie af den danska ätten svenska
undersåtar och 1664 introducerad på riddarhuset. En
medlem af denna ätt, Tage T. till Skabersjö (f. 1739,
d. 1824), landshöfding i Malmöhus län 1776–94,
erhöll 1778 friherrlig värdighet och 1807 greflig
(den senare med succession för äldste sonen, son efter
son) samt är stamfader för de nu lefvande friherrliga
och grefliga ätterna Thott. – I Danmark utdog ätten
T. 1785. Se Thott.
1. Tott, Axel Pedersson, danskt riksråd. Se
Axelssönerna.
2. Tott, Peder Axelsson, dansk biskop, den
förres son. Se Axelssönerna.
3. Tott, Olof Axelsson, danskt riksråd, den
förres broder. Se Axelssönerna.
4. Tott, Åke Axelsson, danskt riksråd, den
förres broder. Se Axelssönerna.
5. Tott, Erik Axelsson, svensk riksföreståndare,
den förres halfbroder. Se Axelssönerna.
6. Tott, Ivar Axelsson, svenskt riksråd,
riksföreståndare, den förres broder.
Se Axelssönerna.
7. Tott, Laurens Axelsson, höfvitsman, den förres
broder. Se Axelssönerna.
8. Tott, Brita Olofsdotter, dotter af T. 3.
Se Hammarstads-ätten, 4.
9. Tott, Ingeborg Åkesdotter, riksföreståndaren
Sten Sture d. ä:s gemål, dotter till T. 4, var
en tid förlofvad med Norges förnämste ädling,
junker Hans Sigurdsson, men förmäldes omkr. år
1467 med Sten Sture. Mer än vanligt klok, modig och
begåfvad, var hon en värdig maka till den duglige
riksföreståndaren, och under hans frånvaro förstod
hon väl att med kraftig hand vårda såväl slott som
län. Derjämte var hon varmt nitälskande för literatur,
konst och kyrkliga ting. Jämte sin make gaf hon
till det nyinrättade kartusianklostret i Mariefred
gården Gripsholm. På sin bekostnad lät hon trycka
magister Alanus de Rupes
bok »De dignitate et utilitate Psalterii Virginis
Marie.» Hon afled 1507. K. H. K.
10. Tott, Ake Hansson till Bjurum, riddare
och riksråd, var den föregåendes brorson och
son till lagmannen i Nerike Hans Åkesson. Redan
år 1502 utnämndes han af riksföreståndaren Sten
Sture d. ä. till höfvitsman öfver Vestergötland
och var sedermera bosatt på kungsgården Ettak.
Detta befäl måste han dock under riksföreståndaren
Svante Nilssons tid dela med Ture Jönsson (Tre rosor)
och biskop Vincentius i Skara. År 1507 erhöll han
derjämte Örebro slott i förläning. Han var en af
Svantes trognaste anhängare och den tappraste af
den tidens härförare. Under den nästan ständigt
fortgående striden med Danmark gjorde han flere
infall i Skåne och Halland. Vid ett dylikt år
1510 föll han i ett bakhåll vid Fantehålan nära
Örkelljunga och fann der sin död. Hans bortgång
betraktades af hans samtida som den största olycka
för hela Sverige. K. H. K.
11. Tott, Klas Åkesson, krigare, riksråd
(födelseåret okäridt), var en bland dem, som slogos
till riddare vid Erik XIV:s kröning. Han deltog
i det danska kriget och blef fången vid Svarterå,
men återkom snart till Sverige och kämpade åter
mot danskarna. 1569 blef han lagman i Nerike,
1572 befälhafvare på Stockholms slott samt 1573
krigsöfverste i Livland. Der slog han med 700
man 16,000 ryssar vid Lode d. 23 Jan. 1573,
hvarvid 7,000 skola hafva stupat, en ibland
de mest lysande bedrifterna i vår krigshistoria.
1574 belägrade han fåfängt Weisenberg och Toolsborg
samt blef derefter hemkallad. 1576 blef han
riksråd ock ståthållare öfver hela Finland,
men hans område inskränktes 1577 till södra
delen af landet. 1583 var han kommissarie vid
fredsunderhandlingarna med ryssarna. 1585 afslöt
han med dem ett stillestånd, sedan han s. å. åter
blifvit ståthållare öfver hela Finland och dess
öfverlagman. T. var med vid mötet i Reval
1590 och afstyrkte Sigismunds hemresa samt
råkade derför i onåd hos Johan och dömdes från
sina tjenster, hvilka han dock återfick 1593. Han
afled 1596. J. Fr. N.
12. Tott, Sigrid, Erik XIV:s dotter. Se Sigrid.
13. Tott, Åke Henriksson, krigare, född i Juni
1598 på Gerknäs gård, Nyland, var son af den
föregående och landshöfdingen i Österbotten Henrik
Klasson T. Efter studier i Upsala ingick han i
armén och deltog i det polska kriget, der han
gjorde sig känd för en okuflig tapperhet och
ett obändigt lynne. 1630 blef han riksråd samt
1631 general af kavalleriet och fältmarskalk.
Han följde 1630 konungen till Tyskland,
der han i hög grad gjorde sig förtjent om den
svenska vapenäran. Gustaf Adolf brukade kalla honom
»snöplogen, som skall rödja väg för de andre».
När konungen efter slaget vid Breitenfeld tågade
mot Maindalen, qvarlemnades T. jämte J. Banér i
norra Tyskland för att upprätthålla förbindelsen med
kusten. T. utdref de kejserlige ur Mecklenburg.
Efter återkomsten från Tyskland vistades han mest
i Finland och dog der på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
